Röda armén

Röda arméns flagga

Den röda armén var benämningen på den ryska armén från 1918 fram till 1946 då den döptes om till Sovjetarmén för att markera att den inte längre betraktades som en revolutionär milis utan som en suverän stats reguljära armé. Lenin skapade den av rödgardister och tsartrupper för att försvara det bolsjevikiska Ryssland mot Tyskland och antirevolutionär inre opposition. På 1930-talet var den Röda armén en av de största i världen.

Ursprung

I september 1917 skrev Lenin att: "Det enda sättet att förhindra en återuppbyggnad av polisen är att skapa en folkarmé och slå samman den med armén (den stående armén skall ersättas med en armé för hela folket)." Den gamla armén skulle förvandlas till ett instrument för kommunistpartiet. Den gamla armén upplöstes i januari 1918 och den Sovjetiska regeringen beordrade formeringen av den Röda armén, bestående av arbetare och bönder.

Historia

Under åren 1937 till 1938 hade den paranoide Stalin genomfört enorma utrensningar inom arméns officerskår och man hade dessutom politiserat armén med kommisarier som övervakande officerarnas arbete. Detta gjorde att den sovjetiska armén var hopplöst underlägsen den tyska på det taktiska planet och man hade också en akut brist på officerare när kriget startade.

Andra världskriget

Riksdagshuset i Berlin 1945. En rysk soldat reser den sovjetiska flaggan. På orginalfotografiet syns klockor på bägge armar, vilka antas komma från plundring av döda tyska soldater. På den retucherade bilden är klockorna avlägsnade.

Röda armén är mest känd för sin insats i kriget mot Tyskland 1941-45. I krigets slutfas intog armén Berlin och flera av de koncentrationsläger i Polen där Förintelsen anses ha utspelats, bland annat Auschwitz som intogs den 27 januari 1945 efter att den tyska administrationen evakuerat lägret. I Berlin restes den sovjetiska flaggan på riksdagshuset. Sentida revisionism har visat att Röda armén bedrev en omfattande etnisk rensning av tyskar i samband med framryckandet under kriget och tusentals tyska kvinnor utsattes för våldtäkt.

Deserteringar

Under andra världskriget deserterade stora mängder sovjetiska soldater från Röda armén till sina tyska motståndare. Även när de sovjetiska styrkorna laddade upp inför sin slutoffensiv mot Berlin i april 1945 var deserteringarna talrika .

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Andra världskriget

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Ryska revolutionen