Richard Moult

Richad Moult, brittisk målare och musiker föddes i Newcastle-Upon-Tyne 1968. 1997 bosatte han sig i Shropshire på gränsen till Wales i England, och kom där att börja utveckla sina konstnärliga talanger som främst inriktade sig på naturlandskap.

Konstverk

Richards konstnärliga verk kretsar kring naturromantik, andlighet, och de trakter i vilka han är verksamma som ofta utgör motiv för hans målningar.

Moult har ibland annat ställt ut på Silk Top Hat gallery i Ludlow och gallerier i Ingleby (Derbyshire), Manchester, Cirencester, Newport (Södra Wales), Wimbledon och Battersea. Fyra centrala teman har kommit att dominera Richard Moults konstnärliga verk:

"Emanations" (2000–2002), är strikt inriktad på landskap, den tysta essensen av grynings, skymnings och himmelsljus i de Walesiska träsken.

"The Apatical" (2002–2003), introducerar fågellivet vid sidan av naturscenariona, verken i denna serie är inspirerade av Franz Schuberts musikaliska verk.

"The Dreaming" (2003–2004), består av en fusion av interna och externa landskap, en hypnagog drömsk resa i människans verklighet inom och utom.

"The Keepers" (2004–2005), dyker djupare i meditationens andlighet och själens resa in i den osynliga världen.

Målningarna har ställts ut och är fortfarande delvis tillgängliga, även om det stora flertalet har sålts.

Musik och kompositioner

Komponerar och spelar musik med gruppen Far Black Furlong [1] som har släppt skivorna "The East Room", "Haidd" (Debutalbum) och "Full Gathering Moon". I Far Black Furlongs musik lyser keltiskt mysticism och folkmusikinspirationer igenom ett modernare skimmer av esoterik och andlighet.

Moults övriga musikaliska verk varierar ifrån allt ifrån uppsättningar av pianokonserter till samarbete med Current 93, Tony Wakeford, Baby Dee, mezzo-sopranen Kathy Taylor-Jones, och instrumentala bitar för "Volante Strings"-ensamblen.

Den 18:e September 2005, i Sankt Maria Magdalenas Kyrka, Bleddfa, under utställningen "Seventh Dwelling" så spelades minialbumet "The Secret Joy" in. Det släptes sedan på bolaget Cynfeirdd [2] och kom att bli Moults egna första album.

Order Of Nine Angles och Reichsfolk

Moult låg under 1990-talet bakom pseudonymen "Christos Beest" som har författat flera centrala verk för den satanistiska orden "Order of Nine Angles" (ONA). Ibland andra Eira, Exeat, Caelethi (Också känd som "The Black Book Of Satan part II"). Även "The Sinister Tarot", det kanske mest sammanfattande ONA-verket tillskrivs Richard Moult under denna satanistiska mask - Christos Beest. Verket består av en rad bilder med mer eller mindre bestialiska och morbida motiv, och sägs i sin helhet vara en ambition att sammanfatta Order of Nine Angles för många skräckinjagande ideolgiska världsbild. The Sinister Tarot publicerades delvis på internet, men dess kompletta sammanställning såg aldrig offentlighetens ljus. Christos Beest skapade även en serie musikaliska verk för ONA, där "The Self-immolation rite" kanske sticker ut som den mest välkända, men även verk som Eorthe - vilket var en inspelad invokationsritual komplett med musik och övrigt - och musiken som ackompanjerade de översättningar av Sapfos poesi som man spred.

Sedan år 2000 då Richard Moult fick en uppenbarelse av Gud, har karaktären "Christos Beest" avvecklats precis som alla ockulta aktiviteter. Richard Moult har sedan dess återgått till sina kristna rötter och är idag involverad i den process det innebär att konvertera till katolicismen. Moults kristna återtåg återspeglas ibland annat av hans kyrkliga engagemang i formen av utställningar och musikaliska framträdanden i diverse kyrkor i det engelska grevskapet Shropshire.

Även Reichsfolk - en esoterisk nationalsocialistisk orden -, vars initiativtagare var David Myatt har påståtts vara en del av Richard Moults tidigare aktiviteter, detta får ses i ljuset av hur ONA använde sig av politiska verktyg för att påverka sin omvärld. Moult tar idag aktivt avstånd ifrån national-socicalism, fascism och Förintelse-förnekande.

Externa länkar

• Gazetree.com, officiell hemsida
• Far Black Furlong, bandhemsida.
• Intervju i tidningen Black, översatt till engelska.