Parsifal
Parsifal är en Opera eller Musikdrama i tre akter av Richard Wagner. Uruppförd 26 juli 1882 i Festspielhaus, Bayreuth.
Bakgrund
Parsifal blev Wagners sista opera, och han ägnade den de sista åren av hans liv, från 1877 till 1882. Han hade emellertid redan som medelålders fått den ursprungliga iden och gjort de första utkasten. Verket grundades från början på Wolfram von Eschenbach som levde mellan 1160 till 1220, vilken i sin tur hade baserat sitt verk på en gammal Bretagnisk legend. Wagner avvek en hel del från originalet, inte så mycket beträffande handlingen, utan mer i fråga om andemeningen och tolkningen av de underliggande motiv som behärskar personerna och genomtränger deras handlingar. Parsifal kan till slut bli frälsningens budbärare då han väl har uppnått fromhet genom upplevelsen av den sinnliga kärleken, antydd av Kundrys kyss, och genom en lång inre kamp samt efter att ha upphöjt kärleken till en känsla av universellt medlidande och ha förkastat all egoism och alla begär.
I kraft av detta är det möjligt för honom att hela Amfortas sår, och att återge Gral dess obefläckade prakt och att själv framträda som den hjälte vilken skulle återlösa mänskligheten. Skulden och kampen är också ett väsentligt inslag både hos Kundry som är den starkaste och mest poetiskt tecknade kvinnliga gestalt som Wagner skapat, och i den plågade Amfortas gestalt.
Musiken
Wagner skrev Parsifal mot slutet av sitt liv, det är därför inte så konstigt man i musiken då och då saknar intensiteten från de föregående operorna. Fast i gengäld präglas musiken i Parsifal av en lugn melodik. Operan kan uppfattas som en upphöjd, musikalisk gudstjänst i vilken allt glider stilla förbi i upphöjd ro. Musiken till Parsifal representerar stilistiskt ett vidareförande av Wagners musikdramatiska stil. Men uttrycket är också- trots de många vackra och verkningfulla avsnitten- bredare, mindre klart och koncist än i föregående verk.
Förspelet eller uvertyren till operan är utformad som en symfonisk dikt. Likt sina föregående uvertyrer, har Wagner även här utarbetat teman i uvertyren som kan härledas till vissa gestalter från operan.
Videogalleri