Organisation Todt
Organisation Todt var en civil och militär ingenjörsorganisation i Tredje riket från 1933 till 1945, uppkallad efter dess grundare, Fritz Todt, en ingenjör och senior medlem av nazistpartiet. Organisationen var ansvarig för en mängd olika ingenjörsprojekt både i Nazityskland och i ockuperade territorier från Frankrike till Sovjetunionen under andra världskriget. Organisationen blev ökänd för att använda tvångsarbetare. Från 1943 till 1945, under den sena fasen av Tredje riket, administrerade OT alla byggen av koncentrationsläger för att förse industrin med tvångsarbetare
Översikt
Organisationens historia kan delas in i tre faser. Från 1933 till 1938, innan organisationen existerade, var Fritz Todts primära befattning generalinspektör för tyska vägar (Generalinspektör für das deutsche Straßenwesen) och hans primära ansvar, byggandet av Autobahn-vägnätet. Han kunde utnyttja "värnpliktiga" (dvs. tvångsarbete) inifrån Tyskland, genom Riksarbetstjänsten (Reichsarbeitsdienst, RAD).
Den andra perioden varade från 1938, då den egentliga organisationen Organisation Todt skapades, fram till februari 1942, då Todt omkom i en flygplansolycka. Efter invasionen av Polen utnämndes Todt till minister för vapen och ammunition 1940 (Reichsminister für Bewaffnung und Munition), och OT:s projekt blev nästan uteslutande militära. Den enorma ökningen av efterfrågan på arbetskraft som skapades av de olika militära och paramilitära projekten tillgodosågs av en serie utvidgningar av lagarna gällande tvångstjänstgöring, vilket i slutändan tvingade alla tyskar till ett godtyckligt bestämt (dvs. i praktiken obegränsat) tvångsarbete för staten: Zwangsarbeit. Från 1938 till 1940 var mer än 1,75 miljoner tyskar inkallade till arbetstjänst. Från 1940 till 1942 började Organisation Todt förlita sig på Gastarbeitnehmer ("gästarbetare"), Militärinternierte ("militärinternerade"), Zivilarbeiter ("civila arbetare"), Ostarbeiter ("österländska arbetare") och Hilfswillige ("frivilliga") krigsfångar.
Den tredje perioden varade från 1942 till krigsslutet 1945, då Albert Speer efterträdde Todt i ämbetet och OT absorberades i det omdöpta och utökade Riksministeriet för rustningar och krigsproduktion. Ungefär 1,4 miljoner arbetare var i organisationens tjänst. En procent var tyskar som avvisats från militärtjänst och 1,5 % var koncentrationslägerfångar; resten var krigsfångar och tvångsarbetare från ockuperade länder. Alla behandlades i praktiken som slavar och levde i den totalitära statens fullständiga och godtyckliga tjänst. Många överlevde varken arbetet eller kriget.
|
i ämnesportalen om Andra världskriget |
Verkställande ledare
- Fritz Todt (1933–1942), Generalinspektör för de tyska vägarna, Rustningsminister
- Albert Speer (1942–1945), Rustningsminister
