Moskvas tunnelbana

Moskvas tunnelbana är känd för sin skönhet

Moskvas tunnelbana består av 197 stationer och den första linjen öppnades den 15 maj 1935. Detta var det första underjordiska järnvägssystemet i Sovjetunionen. Banorna är till största del lagda under jord och den totala längden omfattar cirka 329 kilometer.

Historia

De första planerna på ett tunnelbanesystem i Moskva går tillbaka till tiden för det tsarryska imperiet, men sköts upp på grund av första världskriget, oktoberrevolutionen och det ryska inbördeskriget. År 1923 bildade Moskvas stadsfullmäktige ett konstruktions och designkontor för tunnelbanan. Man genomförde förstudier och hade 1928 hade utvecklat ett projekt för första sträckan från Sokolniki till stadens centrum. Samtidigt gavs ett erbjudande till det tyska företaget Siemens Bauunion att lägga fram sitt eget projekt för samma rutt. I juni 1931 fattades beslutet att påbörja byggandet av tunnelbanan i Moskva av Centralkommittén för Sovjetunionens kommunistiska parti. I januari 1932 godkändes planen för de första linjerna och den 21 mars 1933 godkände den sovjetiska regeringen en plan för 10 linjer med en total längd på 80 km.

De första linjerna byggdes med hjälp av generalplanen för Moskva designad av Lazar Kaganovich, tillsammans med hans projektledare (särskilt Ivan M. Kuznetsov och senare, Isaac Y. Segal) på 1930-talet till 1950-talet, och tunnelbanan var uppkallad efter honom fram till 1955 (Metropoliten im. LM Kaganovicha). Byggnadsingenjörerna för Moskvas tunnelbana rådfrågade sina motsvarigheter från Londons tunnelbana, världens äldsta tunnelbanesystem. Delvis på grund av att Gants Hill tunnelbanestation i London påminner om en av Moskvas tunnelbanestationer till utformningen (även om den inte avslutades förrän långt senare).

De sovjetiska arbetarna utförde arbetet och utsmyckning, statyer, reliefer och mosaik kom att smycka tunnelbanan i den stil som kallas socialistisk realism, men de viktigaste ritningarna, rutterna och byggplaner hanterades av specialister rekryterade från Londons tunnelbana.^[1] Britterna kallades in för tunnelarbetet i stället för "cut-and-cover" -tekniken, användningen av rulltrappor i stället för hissar, planeringen, och utformningen av vagnarna. Paranoian från NKVD var uppenbar när den hemliga polisen grep många brittiska ingenjörer för spioneri eftersom de fått en fördjupad kunskap om stadens fysiska layout. Ingenjörer från Metropolitan-Vickers Electrical Company (Metrovick) gavs en skenrättegång och deporterades ur landet 1933 och därmed avslutades den brittiska verksamheten i Sovjetunionen.

Runt själva stadskärnan finns en ringlinje, vilket betyder att man inte ska behöva byta mer än två gånger.

Trivia

Om du åker tunnelbanan i riktning mot centrum så hör du en mansröst som ropar ut stationsnamnen, medans du hör en kvinnoröst om du åker från centrum. Om du åker ringlinjen så hör du mansrösten om du åker medurs, och kvinnorösten om du åker moturs.^[2]