Palmemordet

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Palmemordet skedde i korsningen Sveavägen–Tunnelgatan i centrala Stockholm fredagen den 28 februari 1986. Sveriges statsminister Olof Palme promenerade hemåt tillsammans med sin fru Lisbet efter ett besök på biografen Grand. Klockan 23:21 utanför butiken Decorima sköts Olof Palme med ett skott från en revolver på kort avstånd dödligt i ryggen. Det hävdas även att Lisbet Palme skadesköts utefter ryggen vid tillfället.

Mordet skulle ha preskriberats i februari 2011 men på grund av en lagändring i januari 2010 vilken träder i laga kraft 1 Juli samma år, har riksdagen beslutat att avskaffa preskriptionstiden för allvarliga brott.[1]

Mordplatsutredningen

Runt klockan ett på mordnatten lägger utredarna ned arbetet vid mordplatsen. Fingeravtryck har då inte säkrats vid skyltfönster där mördaren uppges ha befunnit sig eller på ledstången utmed flyktvägen. Inte heller fotspår dokumenteras och avspärrningen är så begränsad att folk kan sträcka sig över bandet och lägga blommor på själva mordplatsen. Ingen pistolkula har heller hittats. Rikslarm går inte ut under mordnatten. Inga kontroller görs vid utfarter ur Stockholm, varken på vägar, vid tåg eller på Arlanda.[2]

Mordvapnet

De enda spår som finns efter gärningsmannen är de två kulor av typen Winchester-Western .357 Magnum som upphittats i anslutning till mordplatsen. Den första kulan återfanns på morgonen dagen efter mordet av en portugisisk journalist på motsatt sida av Sveavägen i förhållande till mordplatsen. Kulan överräcks till en polis på plats som hanterar kulan med bara händer när denne poserar för journalister på plats. Den andra kulan hittas ytterligare en dag senare av en äldre dam cirka fyra meter från mordplatsen.[2]

Fantombilder

Veckan efter mordet framställs en fantombild som släpps till allmänheten. Bilden avser likna en man som iakttagits utanför nattklubben Alexandra 10 till 20 minuter efter mordet. Fantombilden uppvisar ett utseende typiskt för Mellanöstern. Efter ytterligare en månad släpps en ny fantombild helt annorlunda från den första. Bilden benämns ”skuggan” och sägs föreställa en blond man med nordiska drag som hade observerats efterfölja Olof Palme dagen innan mordet. Två år senare uppdagades att vittnet ljugit för att medvetet vilseleda utredningen. Vittnet hade inte gjort någon iakttagelse utan ”skuggan” var helt och hållet uppdiktad av vittnet. Vittnet hade som motiv att presentera en misstänkt med nordiska drag detta för att den ursprungliga fantombilden haft ett så tydligt sydländskt utseende.[2]

Gärningsmannen

Över 130 personer sägs ha misstänkliggjorts för Palmemordet genom åren. Några av dessa är:

Christer Petterson utpekades av Lisbet Palme vid en videokonfrontation som gärningsman. Petterson fälldes för mordet i tingsrätten men friades sedan i hovrätten. Utredningen mot Petterson beskrivs ingående i boken "Palmemordets nakna fakta" av biträdande spaningsledare för PU, Ingemar Krusell. Han anser att "Christer Petterson på flera viktiga punkter och i allt väsentligt motsvarar bilden av den person man haft att söka" och att Petterson är gärningsmannen trots att han frikänts för mordet.[3] En kritisk granskning av åtalet mot Petterson har genomförts av den pensionerade kriminalkommisarien Elving Gruvedal vilken hävdar att "med stöd av vittnesuppgifter anser jag det utom rimligt tvivel fastslaget att de påstådda indicierna mot Christer Petterson saknar stöd i materialet."[4]

33-åringen Polisen får in ett tips från två kvinnor att de pratat med en man på cafe mon cheri i närheten av mordplatsen klockan 22:00 på mordnatten och att mannen skall ha uttryckt sig kritiskt om Palme och sagt att han senare skulle gå på bio. Trotts till synes obefintliga bevis så anhålls mannen och häktningsförhandlingar inleds. Tidningen Arbetet hänger ut 33-åringen med namn och bild på förstasidan. Två dagar senare släpps 33-åringen då han har alibi vid mordtillfället.[2]

Nämndemannen En före detta polis och politisk nämndeman för moderaterna har misstänkliggjorts för mordet som en del av polisspåret och ingick i den så kallade baseballigan. Nämndemannen har anklagats offentligt av Sven Anér med en uppmaning om att ställa Aner inför rätta så ärendet kan utredas men hittills har nämndemannen undvikit att så göra.[5]

Skandiamannen Ett vittne till mordet har misstänkliggjorts dels på grund av de vittnesuppgifter han lämnat om sin egen roll i händelseförloppet som inte kunnat styrkas genom övriga vittnens iakttagelser. Mannen har även lämnat olika och i viss mån motstridiga uppgifter vid olika tillfällen. Samtidigt så har mannen lämnat uppgifter som styrkt att han varit på platsen. Även Skandia mannen har varit politiker för Moderaterna.[2]

47-åringen bodde på gångavstånd från mordplatsen och sägs vara lik Christer Petterson till utseende och sätt samt ägde en Smith & Wesson .357 som han sålde illegalt året 1992. Mannen skall enligt egen utsaga ogilla Palme samt ha förlorat stora summor pengar den så kallade "svarta torsdagen", dagen innan mordet, då finansminister Kjell Olof Feldt deklarerat att omsättningsskatten på aktier skulle höjas. Vapnet provsköts aldrig då polisen inte visade något intresse förrän 1990 då två kallelser skall ha skickats med post att han skulle infinna sig med vapnet till polisen. Mannen har dessutom inget alibi för var han varit vid mordtillfället.[6]

En missbrukare som hävdas vara lik Christer Petterson och påstås ha haft residens nära mordplatsen vid mordtillfället har misstänkliggjorts av sin före detta behandlingshemsföreståndare. Mannen skall ha uttryckt en stark avsky för Palme samt erkänt mordet för vårdaren.[7]

Externa länkar

Referenser

  1. http://www.dn.se/nyheter/sverige/ingen-preskription-for-palmemordet/
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 Larsson, Lars. Nationens Fiende : Om Mordet På Olof Palme. 1. Utg. ed. Stockholm: Books on Demand, 2016.http://www.nationensfiende.se/
  3. Krusell, Ingemar. Palmemordets Nakna Fakta : Mordutredningen Och Brottsmisstankarna Mot Christer Pettersson i 10-åRigt Perspektiv. Fischer, 1998.
  4. Gruvedal, Elving. Den slutliga sanningen om Palmemordet : En annorlunda mordutredning. Nygamla indicier. Paper Talk, 2010.
  5. Palmemordet: affären Anti Avsan Av: Anér, Sven Kärret, 2008 http://svenanerpalmemordet.blogspot.se/
  6. Anders Johansson: "- Jag väntade på polisen" Aftonbladet pappersupplaga sid:10-11 (11 Augusti 1999)
  7. Larsson, Conny. Nu Ska Jag Upp Och Skjuta Den Jäveln! Olof Palme. Ellös]: Indra, 2015.