Michel Foucault

Michel Foucault var en fransk idéhistoriker. I avhandlingen Histoire de la folie à l'âge classique (1961) söker han visa att sinnessjukdomen, tänkt som ett från förnuftet isolerat fenomen, uppstod omkring år 1650 under inverkan av renässansen. Vansinnet definierades som det alltigenom oförnuftiga och blev föremål för en metafysisk rädsla. Ur detta uppstod så småningom psykiatrins "diskurs", och vansinnet blev definitivt stämplat som en sjukdom, samtidigt som varje helighet och vishet som en äldre kultur förknippat med vansinniga människor avlägsnades från vansinnets begrepp. Ett för Foucault typiskt tillvägagångssätt, som introduceras här, är att använda teoretisk litteratur, i det här fallet exempelvis Descartes förnuftslära, och att sätta den i ett socialt sammanhang. Ett annat typiskt mönster som introduceras med Histoire de la folie är Foucaults ställningstagande för vansinnet, mot det vetenskapliga förnuft som i allt högre grad dominerar samhället. I likhet med Rousseau, Nietzsche, Max Weber och Norbert Elias ser Foucault civilisationsprocessen som en tuktan av det som är spontant och vildvuxet. Förnuftet knyts till makten och normaliteten, medan det som inte prydligt passar in i detta nya förnuft definieras ut. Före Foucault var det vanligt att man förknippade renässansens inverkan på samhällslivet med ett upplyst, humant sätt att behandla de sinnessjuka. Foucault ser istället internering, disciplinering och utstötning av avvikarna (Nordin 1989, s. 149-150).

Litteratur

• Svante Nordin. Från tradition till apokalyps - historieskrivning och civilisationskritik i det moderna Europa. Symposion bokförlag, 1989.