Lilla manifestet
Lilla Manifestet är en kort sammanfattning av den nysvenska ideologin som bland annat används som grunden för den Nysvenska rörelsen. Manifestet publicerades även som skrift år 1950, som även innehöll ytterligare 30 punkter.[1]
Så började det
I oktober 1930 bildade några ungdomar i Uppsala den första nysvenska gruppen, som de kallade Föreningen Det Nya Sverige. Månaden dessförinnan hade ett nationalsocialistiskt parti grundats. Ungdomarna i Uppsala ville protestera mot införandet av en tysk samhällssyn; de ville skapa en svensk ideologi i takt med tiden, varken nazistisk eller konservativ. Svenskhet i förnyelse blev innebörden i ordet nysvensk. Nu har åren gått. Men Nysvenska Rörelsen har överlevt; den har fullföljt sitt ideologiska arbete med samma värdegrund, men i takt med tiden. Här är resultatet.
Krafternas växelspel
Utgångspunkten för den nysvenska åskådningen är uppfattningen om historien som ett växelspel mellan olika drivkrafter - sociala, ekonomiska, politiska, geografiska, intellektuella, psykologiska, biologiska o.s.v. Det är människans uppgift att så koppla dessa krafter att deras samspel främjar hennes önskningar och hennes ideal.
Kulturen som grundvärde
Historiens grundvärde är kulturen. Kulturen är människans förmåga att förstå sammanhangen i omgivningen och hennes känsla för rätt och orätt, sant och falskt, skönt och oskönt. Det är kulturen, som gjort människan till människa och inspirerat samhällsbyggen, statsskick, produktionsmetoder samt tanke och trosformer.
Folk, stat och samhälle
De historiskt framvuxna folken utgör i dag den främsta grunden för mänsklig gemenskap. Samhället är folkets arbetsfördelning; det består av olika verksamhetsområden. Staten är det över samhällets olika grenar stående organ, som har att samordna aktiviteterna inom de olika verksamhets- områdena, garantera samlad enhet. Det är statens skyldighet att försvara människorna mot övergrepp, förtryck och exploatering från hänsynslösa minoritetsgruppers sida.
De fem omistliga
Samhällsordning och statsskick bör vila på följande fem principer: Åsikts- och föreningsfrihet, rättssäkerhet och likhet inför lagen, folkligt medinflytande, personlig integritet samt mänsklig solidaritet. Dessa "fem omistliga" är ett uttryck för vårt rättsmedvetande. Det tolkar Nysvenska Rörelsens båda äldsta paroller:"Folkets demokratisering genom massornas aristokratisering" samt "Det är deras skyldighet, som föddes på solsidan, att hjälpa dem som föddes på skuggsidan till en människovärdig tillvaro".
Korporatismen
Kärnpunkten i den nysvenska framtidsversionen är korporatismen. Vart och ett av samhällets verksamhetsområden skall företrädas av en korporation. Varje medborgare skall tillhöra den korporation, till vars verksamhet hon eller han är knuten - jordbruk, metallindustri, handel, kulturyrken m.fl. Också de hemarbetande får en egen korporation. Korporationerna får en lagfäst självstyrelse på samma sätt som kommunerna. Den utövas av stämmor och styrelser, valda av medlemmarna, så att alla olika grupper i korporationen - företagare, tjänstemän, arbetare - alltid blir företrädda sida vid sida. Korporatismen ökar sålunda det folkliga inflytandet i samhällslivet.
Den korporativa företagsreformen
Korporatismen rycker undan grunden för klasskampen genom att göra företagen självägande (liksom stiftelser). Aktieägarna förvandlas från ägare till aktivt medverkande långivare. Företagsledaren blir automatiskt ordförande i en styrelse, som består av lika många företrädare för anställda och aktieägare. Vinsten delas mellan företagsledning, aktieägare och anställda. Arbetet blir på så sätt likställt med kapitalet, samtidigt som personlig företagaranda får ökat svängrum. Korporatismen möjliggör fri samverkan mellan staten, samhället och människorna: ramhushållning i stället för ensidig marknadsekonomi och ensidig planhushållning.
Den korporativa folkstaten
Staten företräds av en regering, ledd och utsedd av en folkvald statsminister, samt en ur fria val utan partispärr framgången riksdag. Intar regering och riksdagsmajoritet olika ståndpunkter, hänskjuts frågan till folkomröstning. För samverkan och utjämning mellan korporationerna inrättas ett korporativt nationalråd. Staten har till uppgift att vidmakthålla jämvikten mellan samhällets två hörnpelare, den kommunala och den korporativa.
Samnationalismen
En grundläggande nysvensk princip är människornas, socialgruppernas, folkens och rasernas likaberättigande. Den nationella egenarten är ett värde i sig liksom individens särprägel och yrkets gemenskaphetskänsla. Ett förenat Europa, byggt på självstyrande nationer och självstyrande korporationer är en konsevens av detta synsätt. Sambandet mellan människorna och hennes hemmiljö tryggas genom principen: Kapitalet till människorna; inte människorna till kapitalet. Därmed motverkas osund in- och utvandring. Till dess att ett sådant Europa blir en bro i stället för ett slagfält mellan Europas folk, bör svensk neutralitet stärkas genom starkast möjliga försvar och med ett internationellt kärnvapenförbud som främsta fredsmål.
Den nya humanismen
Korporatism och samnationalism kan till fullo förverkligas endast genom kulturförnyelse, som kallats den nya humanismen. "Människan i medelpunkten" har betytt fritt fram för en tidsanda, präglad av materialism och ensidig individualism. Den nya humanismen betraktar människan som en medarbetare i tjänst åt tillvarons djupaste värden. Att göra människorna medvetna om detta framstår som kulturpolitikens främsta uppgift. Ökat samspel mellan vetenskap, konst och religiös aning, sammankopplat med ett intensifierat folkbildningsarbete måste man därför ge högsta prioritet i statens och samhällets verksamhet. Vakthållningen till vårt kulturarv måste förenas med förmedling av nya forskningsrön och tendenser i kulturlivet till en allt bredare allmänhet.
Det skattefria samhället
Produktionens förskjutnng från mänskliga muskler till maskiner motiverar en motsvarande förskjutning av skattebördorna. Detta innebär direktskatternas ersättning med produktionsavgifter, kompletterade med avgifter för råvaror, energi och vattentäkt. Därmed främjas ökad sysselsättning på arbetsintensiva områden som hantverk och tjänste-, vård- och kulturyrken. Det korporativa systemet underlättar den anpassning av löner och förmåner, som rättvisan kommer att kräva.
Friska människor i friska landskap
Nationen är en enhet av människor, mark, djur och växter. Människan bär ansvaret för hela detta livsammanhang. Kampen mot miljöförstöringen måste intensifieras; förstörda miljövärden skall tillföras nationalbudgetens skuldkonto. Framsteg får inte vinnas på bekostnad av framtid.
Från idé till verklighet
Detta är alltså i kort sammandrag Nysvenska Rörelsens ideologi, en svensk insats som gett eko lite varstans i Europa. I dag orienterar sig högerkrafterna mot en ensidig individualism, vänsterkrafterna mot en extrem kollektivism. Den nysvenska ideologin eftersträvar en jämvikt mellan personlighet och gemenskap. Den är en vädjan till män och kvinnor av alla åldrar och från alla samhällsgrupper. Låt denna idé bli den tändande gnistan till en svensk förnyelse.
Slut upp i Nysvenska Rörelsen!
