Karaiter

Karaiter, är en judisk grupp som inte erkänner de muntliga föreskrifterna utan enbart de skriftliga. Karaiterna antas vara besläktade med karaimerna. Antalet karaiter som idag existerar förefaller röra sig om färre än tusen varav de flesta lever i Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina.

Nordisk Familjebok skriver om karaiterna:

Karaiter, Karéer, Karimer l. Karamiter (antagligen af Arab. koraon, flitig läsare i koran; således flitige läsare i den Heliga skrift), en judisk sekt, som enligt medlemmarnas eget påstående grundlades 642 e. Kr., men enligt andras 751 eller 763 under kalifen Al-Mansurs regeringstid. Karaiterna, hvilkas sammanlagda antal beräknas till 12--15 tusen, bo i små samhällen i Damaskus, Haleb, Palestina, Egypten, Grekland, Marokko, Fess och Galizien (städerna Haliez och Kokisev), men talrikast på Krim, i Ukrajna, Polen och Litaven. De skilja sig från rabbaniternas sekt hufvudsakligast deri att de förkasta traditionens auktoritet; det gifves för dem endast en lära, den skrifna. I dogmatiskt hänseende öfverensstämma de med rabbaniterna, men afvika ifrån dem i flere punkter angående ceremoniallagen. Bland karaiterna sjelfva förefinnas åtskilliga olikheter. De europeiske karaiterna hafva i sin boning under sabbatsdagen hvarken ljus eller eld (strängt följande lagens föreskrift, 2 Moseb. 35: 3); de egyptiske och asiatiske deremot tända ljus på fredagsaftonen. --Ehuru karaiterna öfverallt tala det lands språk, i hvilket de äro bosatte, ega de en ansenlig, på hebreiska författad literatur. De idka icke handel, utan äro vanligtvis handtverkare eller jordbrukare. Som sektens stiftare nämnas Anan och hans son Saul (år 751).

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Judendom

Referenser

• Nordisk Familjebok