Järnridån
Järnridån symboliserade den ideologiska och fysiska gränsen som delade Europa i två separata områden från slutet av andra världskriget 1945 fram till slutet av det kalla kriget 1991. På vardera sidan om "järnridån", utvecklade staterna sina egna ekonomiska system och militärallianser.
- Östblocket: Rådet för ömsesidigt ekonomiskt bistånd (COMECON) och den militära Warszawapakten på östra sidan, med Sovjetunionen som viktigaste medlemmen av varje.
- Europeiska Gemenskapen och NATO i väster och söder, med USA som ockuperar baser i Västeuropa som varande områdets största (utländska) militära kraft.
Fysiskt, så gestaltade järnridån, som kommunisterna kallade "en antifascistisk skyddsvall", formen av stridsvagnsfällor, oerhört höga murar och elektrifierade stängsel, minfält och utplacering av maskingevär, mellan länderna av Väst- och Östeuropa, främst exemplifierad av Berlinmuren som en lång tid tjänade som en symbol för Järnridån som helhet.
Rivningen av järnridån startade i Ungern under sommaren 1989 (till exempel: avlägsnandet av Ungerns gränsstängsel) när tusentals östtyskar började emigrera till Västtyskland via Ungern den 11 september, förebådade detta det inledande fallet av Berlinmuren i november 1989, även om detta inte omedelbart förebådade Östtysklands fall, vilket kom ett år senare.
