Hottentotter
Hottentotter är en folkgrupp i södra Afrika.
Hottentotterna var en folkgrupp som vandrat från nordöstra Afrika ända ned till Sydafrika, dit de kom för ca 700 år sedan. Förmodligen tog det hundratals år för dem att komma dit. De bodde ofta nära kusten för att deras boskap skulle få bättre tillgång till bete.
De stötte på Bushmän, som de jagade bort från sina marker. När Hottentotterna kom till Kap-området fortsatte de att leva såsom de alltid gjort. De kände till hur man gjorde keramik och de var utrustade med pilbågar, klubbor och spjut. De jagade endast för att få mat, men åt även insekter och växter.
Trots att hottentotterna ofta bodde nära havet lärde de sig aldrig att bygga båtar eller simma. De var väldigt sociala och umgicks alltid i stora grupper. Att äta ensam var en synd och att dela med sig av mat till sina närmaste var självklart.
De bodde i små enkla runda hyddor, med ungefär hundra personer i varje by. De olika stammarna slogs ofta med varandra, men bråken ledde sällan till dödsfall, oftare till boskapsstöld. Däremot krigade de ofta mot Bushmännen, som de ansåg vara lägre stående, och dödade dem så snart de fick tillfälle.
Hottentotternas kultur var mer avancerad än Bushmännens. De var lite längre än dem och deras språk påminde om de som talades i Nordafrika.
Själva kallade de sig för ”Khoi-khoi” vilket betyder ungefär ”manliga män”. Ordet hottentott användes tidigt om folkgruppen av holländska kolonialister och syftade på deras speciella stammande språk.
När en hottentott dog begravdes han ofta sittande upprätt.
Som folk är hottentotterna i sort sett borta. Stora grupper dog av sjukdomar efter att de vita kommit till Sydafrika. Många av dem beblandade sig med andra raser och ingick senare i den grupp som i Sydafrika kallades ”färgade” (coloureds) och var blandningar av olika folkgrupper.
Margaretha Kjellberg skrev barnsången ”Hottentottvisan”.
