Hilaire Belloc
Joseph Hilaire Pierre René Belloc född den 27 juli 1870, död 16 juli 1953 var en engelsk-fransk författare och historiker som blev brittisk medborgare 1902. Han var en av de mest inflytelserika författarna i England under början av 1900-talet. Han är känd för sin starka katolska tro vilket präglade hans skrivande.
Uppväxt
Han föddes i La Celle-Saint-Cloud, Frankrike och hade fransk far och engelsk mor. Han växte upp i Slindon, West Sussex. Hans mor Elizabeth Rayner Parkes var också författare och ättling till kemisten Joseph Priestley. Fadern Louis Belloc var advokat och son till konstnären Jean-Hilaire Belloc. Fadern förlorade pengar på börsen och dog när Hilaire Belloc var fem år gammal så modern tog honom och hans syster Marie till England. Bellioc återvände dock till Frankrike för att göra militärtjänst eftersom han var fransk medborgare. Han studerade historia i Oxford.
Han tyckte om att promenera och då han uppvaktade sin blivande hustru Elodie Hogan, som han träffade 1890, gick han från mellanvästern till hennes hem i norra Kalifornien. De gifte sig 1896. Han köpte land i Shipley, West Sussex. De fick fem barn innan hon dog i influensa 1914. Sonen Louis dog då han tjänstgjorde i Royal Flying Corps och satte upp en minnesplakett i katedralen i Cambrai.
Belloc drabbades 1941 av en stroke, som han aldrig återhämtade sig från, Han avled den 16 juli 1953 i Guilford, Surrey och han ligger begraven i Shrine of Our Lady of Consolation i West Grinstead.
Åsikter om islam
Bellocs bok från 1937 Korstågen: Världens debatt, gjorde ingen ansträngning att vara opartisk. Trots att boken handlade om händelser mer än åtta hundra år gamla, tog han parti mycket tydligt, från den första sidan framåt. Enligt hans uppfattning, om korsfararna hade erövrat Damaskus, skulle den islamiska världen ha varit delad i två delar och "förblött av såret "- som i Belloc uttryckligen sade, skulle detta ha varit ett mycket önskvärt och positivt resultat.
Sedan korsfararna missade den möjligheten, överlevde islam och slutligen övermannade sedan Korsfararnas brohuvud i Mellanöstern. För Belloc detta var inte en fråga om gammal historia: Islam fortsatte att utgöra ett farligt hot. I boken The Great Heresies hävdar Belloc att även om "Den [muhammedanska] kulturen råkat ha falla tillbaka i materialistiska spörsmål, finns det ingen anledning till varför det inte skulle lära sig sin nya läxa och bli vår jämlike i alla de temporära saker, som nu ger oss vårt tillfälliga övertag över den - medan vi i tron har blivit underlägsna islam. "
Vid tiden för hans författarskap, styrdes den muslimska världen fortfarande till stor del av de europeiska kolonialmakterna och hotet mot Storbritannien var främst från nazismen och fascismen. Belloc, ansåg emellertid att Islam var ständigt inställd på att förinta kyrkan, såväl som hela västvärlden, som kristendomen hade byggt. I The Great Heresies (1938) identifierade Belloc den protestantiska reformationen tillsammans med islam som en av de största villfarelser och hoten mot "Den universella kyrkan"
I boken hänvisar Belloc till de många föreställningar och teologiska principer som islam delar med katolicismen - och som Belloc anser vara kätteri. Där (i hans mening) Islam skiljer sig avgörande från katolicismen (och kristendomen i allmänhet) är "förnekande av inkarnationen och allt det sakramentala livet i kyrkan som följde från det" - islam anser Jesus vara vanlig människa, men hedrar honom dock som en profet.
Externa länkar
|
i ämnesportalen om Tredje positionen |
