Genetisk likhetsteori

Genetisk likhetsteori (engelska "genetic similarity theory") syftar på en argumenterad genetiskt orsakad preferens för och altruism mot personer som inte är släktingar men som har liknande genetik. Den genetiska likheten argumenteras kunna upptäckas genom flera olika indirekta mått som genom observerade likheter i utseende, beteende, och åsikter.

Att djur kan öka chansen att fortplanta sina gener genom altruism mot släktingar och att denna altruism i hög grad är genetiskt styrd är allmänt accepterad. Genetisk likhetsteori är en utvidgning av detta genom att hävda att en individ kan, eller kunde tidigare i människans historia, öka sin chans att att fortplanta sina gener genom preferens för och altruism mot icke-släktingar som sannolikt delvis har samma gener.

Teorin har många likheter med teorin om etnisk nepotism och de två teorierna diskuteras ofta tillsammans. En skillnad är att genetisk likhetsteori vanligen avser individnivå medan etnisk nepotism avser gruppnivå.

Forskningsstöd

Djurstudier

Experiment på djur har visat att dessa kan bedöma genetisk likhet och uppvisar olika beteende baserat på detta.

Studier av om vänner och partner är mer lika beträffande egenskaper med hög ärftlighet

Ett sätt att bedöma om en icke-släkting har liknande gener är att observera om personen liknar en själv eller ens släktingar beträffande olika egenskaper. Detta kan vara förklaringen till att vänner tenderar att likna varandra beträffande olika egenskaper. Detta finns dock andra möjliga förklaringar till detta. Emellertid är en förutsägelse som kan testas av den genetisk likhetsteorin att egenskaper som påverkas relativt mer av gener är viktigare för bedömningen av genetisk likhet och att vänner därför kommer att vara mer likartade beträffande just dessa variabler. Studier har bekräftat förutsägelsen.

Som nämns i artikeln om inavel och utavel kan på fortplantning både mellan mycket nära och mellan avlägset genetiskt relaterade individer vara förenade med sänkt biologisk fitness hos avkomman (inavelsdepression och utavelsdepression). Detta skulle kunna medföra att det är genetiskt fördelaktigast att få avkomma med genetiskt likartade personer så länge dessa inte är nära släktingar. En isländsk studie fann högst fertilitet för par som var fyrmänningar (bryllingar) eller femmänningar (pysslingar). Detta kan vara förklaringen till att föräldrar både bland djur och människor tenderar att likna varandra beträffande olika egenskaper ("assortative mating"). På samma sätt som för vänner är en förutsägelse av den genetisk likhetsteorin att gifta par kommer att vara mer likartade beträffande egenskaper med högre ärftlighet. Studier har bekräftat förutsägelsen.

Vanligen testar man ett stort antal egenskaper samtidigt. Exempel på egenskaper som testats är:

• utseendemässiga egenskaper som midjeomkrets (relativt hög miljöpåverkan) jämfört med vristomkrets (relativt låg miljöpåverkan)
• mentala egenskaper som områdesspecifik mental skicklighet (hög miljöpåverkan) jämfört med g-faktorn (låg miljöpåverkan)
• personlighetsegenskaper som angiven preferens för att vara singel (hög miljöpåverkan) jämfört med angiven preferens för att möta människor (låg miljöpåverkan)
• sociala åsikter som stöd för Bibelns sanningsenlighet (hög miljöpåverkan) jämfört med stöd för dödsstraff (låg miljöpåverkan).

En annan egenskap är lukt där en studie fann att kvinnor föredrog lukten av män med likartade gener förutom när den genetiska likheten blev mycket stor.

Studier av om vänner och partner är mer genetisk likartade

En studie av nära vänner fann att dessa hade större genetisk likhet beträffande blodgrupper än slumpmässiga par från befolkningen.

En studie av män som faderskapstestats och deras påstådda partner fann att när faderskap förelåg så var den genetiska likheten beträffande blodgrupper större.

Studier av om mer genetiskt likartade personer har mer egenskapsmässigt likartade vänner och partner

Enäggstvillingar är mer genetiskt likartade än tvåäggstvillingar/syskon som är mer genetiskt likartade icke-släktingar. Studier har funnit att personer som mer liknar varandra genetisk har vänner och partner som är mer likartade beträffande olika egenskaper. Exempelvis så är det större olikheter mellan vännerna till olika adoptivsyskon än mellan vännerna till olika biologiska syskon.

Studier av enäggstvillingar jämfört med tvåäggstvillingar

Tvillingar har mycket likartade miljö. Trots detta så är enäggstvillingar jämfört med tvåäggstvillingar mer altruistiska mot varandra, de uttrycker större uppskattning mot varandra, de har mer likartade vänner, och de sörjer mer om den ena tvillingen dör.

Studier av bildmanipulerade ansiktsfotografier

En studie av en grupp män och kvinnor fann att när man bildmanipulerade ansiktsfotografier av gruppens medlemmar så att personerna såg ut att vara av motsatt kön så angavs personens manipulerade egna ansikte vara det mest attraktiva trots att man inte insåg att bildmanipulation skett. En annan studie av bildmanipulerade ansiktsfotografier fann att personer uttryckte större tillit när ansiktsfotografierna liknande ens eget ansikte.

Kritik

Den genetiska likhetsteorin har ansetts kontroversiell då den har ansetts stöda förekomsten av en genetisk orsakad etnisk nepotism och i förlängningen genetiska orsaker till nationalism. En kritik är av evolutionsteoretisk natur där det hävdats att den genetiska likheten hos icke-släktingar är för liten för att kunna orsaka evolutionära effekter. Detta har hävdats vara teoretiskt felaktigt av förespråkare för den genetiska likhetsteorin som dessutom hänvisat till de empiriska resultaten ovan.

Externa länkar

• Gener avgör dina vänner