Förenade arabemiraten
| Förenade arabemiraten | ||
|---|---|---|
| ||
| Namn | Förenade arabemiraten | |
Valspråk
|
Gud, nationen, presidenten | |
Nationalsång
|
Ishy Bilady (Länge leve min nation) | |
Huvudstad
|
Abu Dhabi | |
Språk
|
Arabiska | |
Självständigt
|
1 december 1971 | |
Folkmängd
|
8,264,070 | |
Yta
|
83.600 km² (116:e) | |
Valuta
|
Dirham | |
Tidszon
|
CET (UTC+4) | |
Landskod
|
AE | |
Landsdomän
|
.ae | |
Landsnummer
|
971 | |
Förenade arabemiraten (UAE) är ett land beläget sydöst på den Arabiska halvön, vid Persiska viken. Landet gränsar till Oman i öst och Saudiarabien i syd, samtidigt som man delar gräns även med Qatar och Iran.
Förenade arabemiraten är en federation av sju emirat alla styrda och ärvda av en Emir. Emiren väljer en av sina medlemmar att bli president över federationen. De konstituerade emiraterna är: Abu Dhabi, Ajman, Dubai, Fujirah, Ras al-Khaimah, Sharjah och Umm al-Quwain. Huvudstaden är Abu Dhabi, vilken också är statens centrum för politiska, industriella och kulturella aktiviteter. Islam är den officiella religionen och arabiska det officiella språket.
Sedan 1962, när Abu Dhabi blev ett av de första emiraten att exportera olja, har landets ekonomi och samhälle förändrats. Den avlidne Sheik Zayed, härskare över Abu Dhabi och president över UAE vid dess början, övervakade utvecklingen av alla emirat och såg till att pengarna från oljeutvinningen gick till sjukvård, undervisning och infrastruktur. UAE oljereserver har uppskattats till världens sjunde största. Man har också världens sjunde största reserver av naturgas och är en av de mest utvecklade ekonomierna i västra Asien. Per capita inkomsten är världens sjunde högsta.
Historia
Den tidigaste kända mänskliga bosättningarna i UAE dateras från cirka 5500 f Kr. Redan i detta tidiga skede finns det bevis på interaktion med omvärlden, särskilt med civilisationer till nordvästra i Mesopotamien. Dessa kontakter fortsatte och blev omfattande, troligen motiverat av handeln med koppar från Hajarbergen, som inleddes omkring 3000 f.Kr. Utrikeshandeln, det återkommande motivet i historien i detta strategiska område, blomstrade även i senare perioder, underlättades genom domesticeringen av kamelen i slutet av det andra årtusendet f.Kr.
Vid 1:a århundradet började handelskaravaner gå mellan Syrien och städer i södra Irak. Det fanns också sjöburna resor till den viktiga hamnen i Omana (dagens Umm al-Qaiwain) och sedan till Indien. Dessa rutter var ett alternativ till vägen över Röda havet som används av romarna. Pärlfiske hade pågått i området i årtusenden, men vid denna tid nådde handeln nya höjder. Sjöfart var också en stöttepelare och stora handelsmässor hölls i Dibba, i vilken köpmän kom från så långt bort som Kina.
Början på oljeeran
Ännu på 1950-talet var dessa små ökenstater fattiga avkrokar som försörjde sig på fiske och smuggling, men så hittade man olja och pengarna började flyta in. I början av 1960-talet genomförde de första lagen från oljebolagen preliminära undersökningar och den första lasten av råolja exporterades från Abu Dhabi 1962. Allt eftersom oljeinkomsterna ökade genomförde härskaren i Abu Dhabi, Zayed bin Sultan Al Nahyan, en lång rad program, man byggde skolor, bostäder, sjukhus och vägar. När Dubais oljeexport inleddes 1969, så använde Saeed Rashid bin Al Maktoum, de facto härskare i Dubai, också oljeinkomsterna för att förbättra livskvaliteten för hans folk.
År 1955, slöt Storbritannien upp med Abu Dhabi i dennes tvist med Oman över Buraimi Oasen, ett annat område i söder. Överenskommelsen 1974 mellan Abu Dhabi och Saudiarabien skulle ha löst den Abu Dhabi-saudiska gränstvisten; dock har dock avtalet ännu inte ratificerats av UAE regeringen och erkänns inte av den saudiska regeringen. Gränsen till Oman är också officiellt inte uppgjord, men de två regeringarna enades om att avgränsa gränsen maj 1999.
|
i ämnesportalen om Geografi och länder |
