Fördom

Fördomar är egentligen att se som förförståelse. När en person ställs inför en situation så har hon ofta en hypotes om vad det är hon observerar. Personen nalkas inte förutsättningslöst och inte heller som en expert som har analyserat liknande situationer noga. Hon har med sig en bild utifrån tidigare egna erfarenheter, eller utifrån omdömen som gjorts av andra personer som hon tillskriver kunskaper eller sunt bondförnuft. En förförståelse kan naturligtvis visa sig vara fel eller rätt när man studerar och diskuterar frågan ytterligare. Men ordet fördom har tappat denna öppenhet i att vara antingen rätt eller fel och blivit något som per definition är fel. Begreppet blir normativt istället för deskriptivt och fördömandet av fördomar blir dogmatiskt och antiintellektuellt. Det behövs ju sakskäl för att en fördom visar fel och inte rätt.