Erik Zetterblad

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Erik Zetterblad, född den 9 oktober 1884 i Gingri i Västergötland, död i november 1966, var en ingenjör som blev känd i området runt Vättern då han 1914 ensam flyttade ut till den lilla ögruppen Fjuk.

Bakgrund

Zetterblad kom från en välbärgad köpmannafamilj, utbildade sig till ingenjör på teknisk högskola i Norrköping och arbetade som det i några år på Motala verkstad och Vulkan i Norrköping. Han sägs ha designat en hel stadsdel i Norrköping, men källor till det saknas. Han sade sedan hastigt upp sig och började istället arbeta med betydligt sämre betalda jobb, som hamnsjåare i Göteborg och dräng i Skåne.

Flytten till Fjuk

När han återvände till Motala fick han överta en roddbåt från sin bror och började fiska i Vättern. Ibland övernattade han på den lilla ögruppen Fjuk, i ett gammalt skjul som hörde till fyrtornet. Övernattningarna blev vanligare och 1914 flyttade han ensam ut till ön. Efter några år köpte han en gammal karamellkiosk som han fraktade till ön och byggde ut skjulet med. Han ordnade samtidigt även en källare och grund till sitt hem. Köket var det enda rummet som var isolerat och fick också fungera som sovrum. Han byggde uthus och förråd av gamla ekor som han sågade upp.

Livet på Fjuk

Med hjälp av en roddbåt som han övertagit från sin bror kunde han försörja sig på fiske och även till viss del på det som gick att odla på öarna, bland annat anordnade han ett eget potatisland. En annan matkälla var äggen från öns måsar. Hans knep för att endast få de färska äggen var att bara plocka de måsägg som låg ensamma i boet. Han fick även en liten inkomst genom att sköta om Fjuks fyr. Han rodde ibland till Vadstena där han sålde fisken och inhandlade konserver och torrvaror. Han införskaffade den troligen första utombordsmotorn som användes i Vättern. Den finns nu bevarad på Borghamns fiskerimuseum. Senare fick han konserver fraktade till sig av personal från flygflottiljen i Karlsborg som hade en mätstation på ön.

Ensamheten

Zetterblad återvände 1963 till Motala, för första gången på fem år, men tröttnade efter några timmar på jäktet och återvände till sin ö för att stanna där. Vid försök att få honom att flytta tillbaka till Motala sa han "Då dör jag direkt". Han levde ändå inte helt ensam på Fjuk, han hade bland annat under perioder sällskap av andra fiskare.

"Jag trivs här", var hans svar när folk undrade hur han stod ut med ensamheten. Även om han ville vara ifred och kunde vara avfärdande mot främmande och nyfikna så uppfattades han vara en vänlig och hjälpsam person med viss torr humor, av dem som han hade förtroende för. Han var också en stor djurvän och djuren blev hans naturliga sällskap. Han beskrevs som bildad, allmänintresserad och hade ett mycket vårdat språk. Några år före sin död förklarade han sitt val i en lokaltidningsintervju: "Jag ville komma bort från stadslivet och få känna mig som en fri människa."

Sina sista år spenderade han helt ensam på Fjuk. Några fritidsfiskare hittade honom död i sin stuga i november 1966. Då hade han bott på ön i 52 år. Hans hem revs 1978 men grunden finns fortfarande kvar på ön.

Referenser