Esposizione Universale Roma
Esposizione Universale di Roma, ofta förkortat EUR (även känt som E42), är en modern stadsdel i södra Rom, som projekterades inför världsutställningen 1942. Distriktet har byggnader för bostäder och affärsverksamheter.
Benito Mussolini ville kunna ge uttryck för regimens ideal utan att vara bunden av hänsyn till äldre bebyggelse. Projektet leddes av arkitekten Marcello Piacentini, och hans vision var att arkitekturen i moderna och funktionella former skulle ge uttryck för Roms storhet. Byggnationen avbröts dock 1942 i och med andra världskriget och återupptogs inte förrän 1951. Inför de olympiska spelen 1960 förlades flera sportanläggningar till EUR. Från början planerades distriktet att expandera åt sydväst så att det kunde kopplas samman med havet.
Historia
Projektet EUR möttes av kritik från reaktionärt håll och bemöttes positivt från progressivt håll. Arkitekter från båda hållen inom den italienska arkitekturen ville vara med och designa byggnaderna. EUR sägs visa hur fascistsamhället i Rom kunde ha sett ut om regimen hade levt vidare. Breda gator, spartanska byggnader med inspiration från det romerska rikets arkitektur, eller rationalism. Modern arkitektur uppbyggd med med gammal traditionell kalksten och marmor. EUR var väldigt före sin tid med byggnader som andra länder inte fick förrän långt senare.
Under 1950- och 60-talen byggde man klart de oavslutade byggnaderna i distriktet, men dessa byggdes mer i samtida stil.
Arkitektur
I EUR finns bland annat, men inte enbart:
- Palazzo della Civiltà del Lavoro – även benämnt Palazzo della Civiltà Italiana (1940), det kvadratiska Colosseum
- Palazzo EUR (1939)
- Palazzo dei Congressi (1954)
- Museo della Civiltà Romana (1952) Innehåller bland annat den kända modellen av kejsartidens Rom.
- Santi Pietro e Paolo (1942) Kyrka vars kupol är något mindre än Peterskyrkans. Kyrkan är ägnad apostlarna Petrus och Paulus.
- Palazzo dello Sport (1960)
Se även
|
i ämnesportalen om Fascism |
