Det ”trasiga fönstret” felslutet

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
När ett barn i en olyckshändelse krossar en ruta måste den ersättas. Är reparationen till nytta för samhället tack vare den ekonomiska aktivitet reparationen orsakar?

Det ”trasiga fönstret” felslutet (en.: Broken window fallacy) är en teori som framfördes av den franske ekonomen Fredric Bastiat. Bastiat använde liknelsen ett trasigt fönster för att peka på att krig och förstörelse inte gynnar ekonomin.

Tes

I Bastiats historia krossar en mans son en glasruta, vilket betyder att mannen måste betala för att ersätta den. Åskådarna överväger situationen och beslutar att pojken faktiskt har gjort samhället till en tjänst, eftersom hans pappa kommer att behöva betala glasmästaren för att ersätta den trasiga rutan. Glasmästaren kommer då antagligen att spendera pengarna han får för reparationen på konsumtion, och därmed gynna den lokala ekonomin.

Åskådarna kommer att tro att krossa fönster stimulerar ekonomin, men Bastiat påpekar i sin djupare analys att detta är fel. Genom att krossa rutan har manens son minskat sin fars disponibla inkomst, vilket innebär att hans far inte kommer att kunna köpa nya skor eller något annat i konsumtionsväg. Således kan det trasiga fönstret hjälpa glasmästaren, men samtidigt utarmar den andra industrier och minskar beloppet som spenderas på andra varor. Dessutom att ersätta det som redan betalas för är en underhållskostnad snarare än ett köp av verkligt nya varor och underhåll stimulerar inte produktionen. Kort sagt menar Bastiat att förstörelse - och dess kostnader - inte är fördelaktigt ur ett ekonomiskt perspektiv.

Krig ur ett ekonomiskt perspektiv

Det trasiga fönstret används ofta för att diskreditera tanken att krig stimulerar ett lands ekonomi. Som med det trasiga fönstret orsakar krig att resurser och kapital tappas ut ur industrier som producerar material till industrier som producerar vapen som förstör saker och leder till ännu mer kostnader. Enligt detta resonemang är återuppbyggnaden som inträffar efter krig främst underhållskostnader, vilket innebär att länderna skulle ha varit i bättre utgångsläge av att inte kriga alls.

Extern länk

Goldmoney.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Ekonomi