Civilisationernas självmord
Civilisationernas självmord | ||
---|---|---|
| ||
Namn | Civilisationernas självmord | |
Förlag
|
Ostara | |
Författare
|
Elmer Pendell | |
Översättare
|
Torbjörn Ström | |
Publicerad
|
2011 | |
Bindning
|
Inbunden | |
Antal sidor
|
157 | |
Språk
|
Svenska | |
ISBN
|
978-91-979377-1-9 |
Civilisationernas självmord (originaltitel: Why Civilizations Self-Destruct, 1977) är en bok av Dr Elmer Pendell som behandlar ämnet Eugenik. Den publicerades på svenska av Ostara förlag i mars 2011.
Om boken
Civilisationernas självmord börjar med att i flera kapitel diskutera människans psykologi och evolution ända från de första encelliga organismerna och fram till modern tid. Pendell riktar in sig på att skilja jag-känslor från vi-känslor, egoism från gruppinriktad altruism, för att förklara hur känslor av vänlighet och sympati har uppstått hos flockdjuret människan. Dessa känslor och tendenser minskar konkurrensen mellan de människor som ingår i en viss grupp och gör att man tar hand om svagare "stammedlemmar" hellre än att ägna sig åt konkurrens intill döden.
I bokens senare kapitel redogör Pendell för bokens huvudtes: att civilisation nästan alltid har en dysgenisk effekt på det folk som lyckas bygga en civilisation, och att detta på sikt leder till civilisationens undergång. Förenklat kan man förklara det som att civilisation uppstår då en viss folkstam, tack vare det naturliga urvalets mekanismer, når en tillräckligt hög nivå av intelligens och duglighet. När civilisationen har uppstått, är det lättare att ta hand om de mindre dugliga och intelligenta individerna inom folkstammen, och dessa tenderar av olika skäl att fortplanta sig snabbare än de intelligentaste medborgarna i civilisationen. Resultatet blir att de mindre dugliga människorna blir fler och fler för varje generation, vilket till slut orsakar sådana ansträngningar på civilisationen att den kollapsar.
Pendell menar att denna "självförstörelsemekanism" varit huvudorsaken till många forntida civilisationers fall, och att den moderna västerländska civilisationen är på väg att gå samma öde till mötes.
I bokens näst sista kapitel, "En domkraft för fortplantningen", skissar Pendell upp ett eugeniskt program som mestadels riktar in sig på att begränsa barnafödandet hos odugliga individer genom lagstiftning eller, mestadels frivillig, sterilisering. I tidigare böcker har han också förespråkat positiv eugenik för att öka barnafödandet hos "de nutida motsvarigheterna till Aristoteles, Beethoven, Alexander Graham Bell, Chopin, Darwin, Da Vinci, Edison, Benjamin Franklin, Cyrus McCormick, Michelangelo, Newton, Pasteur, Walter Reed och Shakespeare", bland annat med hjälp av särskilda spermabanker och "ärftlighetssamfund" som ska ta på sig uppgiften att fostra dessa barn.
“ | [E]n civilisation, i sina synliga aspekter och i sina metoder, representerar en ackumulerad kunskap. Denna kunskap fortsätter att ackumuleras trots att den problemlösande förmågan innehas av en allt mindre del av befolkningen. Vi förundras över månlandningar och utforskningen av Mars och tror att dessa projekt visar att vi står på den mänskliga intelligensens höjdpunkt. Men genomsnittsintelligensen är något annat. Månlandningar säger ingenting alls om den ökande andel människor som sakta men säkert undergräver den grund som tidigare generationer har byggt. Civilisationens svaghet blir inte uppenbar förrän hela strukturen börjar falla sönder.. | ” |
Externa länkar
i ämnesportalen om Samhällskritisk litteratur |