Åke Ohlmarks

Åke Ohlmarks, född den 3 juni 1911 i Kristianstad, Sverige och avliden år 1984 i Crist di Niardo, Brescia, Lombardiet, Italien, var en svensk översättare, författare och religionshistoriker, idag främst ihågkommen som översättare av Sagan om Ringen.

Karriär

Åke Ohlmarks var son till grosshandlaren Joel Ohlmarks och Anna-Lisa Larsson. Han blev fil.dr vid Lunds universitet år 1937, men fick inte docentbetyg på sin avhandling och blev därför utestängd från en akademisk karriär. Som redaktör för studenttidningen Lundagård 1932-1933 hyllade han "de handlingskraftiga tyskarna". Vidare var han lektor i svenska vid universiteten i Tübingen, Tyskland mellan åren 1933 och 1934, Reykjavik, Island mellan åren 1934 och 1935 samt i Greifswald, Tyskland mellan åren 1941 och 1945. År 1944 grundade Ohlmarks ett religionsvetenskapligt institut i Greifswald tillsammans med den tyskkristne teologen Wilhelm Koepp. Han lämnade Greifswald och återvände till Sverige ett par veckor innan Sovjetunionens armé intog staden under andra världskriget.

Under 1950-talet arbetade Ohlmarks som manusansvarig på företaget Europafilm. Senare arbetade han som översättare och författare fram till sin död. Ohlmarks översatte bland annat Shakespeare, Dante, Koranen, Nostradamus profetior, eddadikterna och de svenska landskapslagarna till modern svenska.

Sagan om Ringen

Ohlmarks är idag mest känd för att ha översatt Sagan om Ringen. Hans översättning följde äldre översättarprinciper, där huvudsyftet var att göra arbetet läsbart för en svensk publik. J.R.R. Tolkien, som hade begränsade kunskaper i modern svenska, var mest kritisk mot att hobbits översattes med hober, men Ohlmarks valde att bortse från hans kritik på denna och många andra punkter i framför allt nomenklaturen.

Andra verk

Ohlmarks översatte även Wulfilas Silverbibel och han skrev vidare ett stort antal böcker om svenska och utländska kungligheter (inklusive en biografi över Gustaf V).

Åke Ohlmarks vann 1960 första pris i tävlan om stora skandinaviska romanpriset med romanen Ödesdygnet.

Bibliografi

Publikationer om religions- och fornhistoria

• Ohlmarks, Åke (1936a), Isländska hov och gudahus, i: Bidrag till nordisk filologi tillägnade Emil Olson den 9 juni 1936, ss 339-355.
• Ohlmarks, Åke (1936b), Totenerweckung in Eddaliedern, i: Arkiv för nordisk filologi 52, ss 264-297.
• Ohlmarks, Åke (1937), Heimdalls Horn und Odins Auge. Studien zur nordischen und vergleichenden Religionsgeschichte, Erstes Buch (I-II) Heimdallr und das Horn, Lund.
• Ohlmarks, Åke (1939a), Studien zum Problem des Schamanismus, Lund.
• Ohlmarks, Åke (1939b), Anmärkningar och genmäle angående Heimdall, i: Arkiv för nordisk filologi 54, ss 354-363.
• Ohlmarks, Åke (1939c), Arktischer Schamanismus und altnordischer Seiðr, i: Archiv für Religionswissenschaft 36, ss 171-180.
• Ohlmarks, Åke (1941a), Stellt die mythische Bifrost den Regenbogen oder die Milchstrasse dar? Eine textkritisch-religionshistorische Untersuchung zur mythographischen Arbeitsmethode Snorri Sturlusons, (Meddelande från Lunds astronomiska observatorium, Ser. II Nr. 110), Lund.
• Ohlmarks, Åke (1941b), Das Grabschiff. Studien zur vorgeschichtlichen nordischen Religionsgeschichte, i: Zeitschrift für systematische Theologie 18, ss 150-158.
• Ohlmarks, Åke (1943a), Studien zur altgermanischen Religionsgeschichte. 4 Aufsätze, Leipzig.
• Ohlmarks, Åke (1943b), Die klassischen Isländersagas und ihr Ehrbegriff, i: Grundmann, Walter (Hg.), Die völkische Gestalt des Glaubens, Leipzig, ss 157-220.
• Ohlmarks, Åke und Lars Åkerberg (1944a), Thomas Thorild als Vorläufer der neuzeitlichen Religionswissenschaft, Greifswald.
• Ohlmarks, Åke (1944b), Alt-Uppsala und Urnes. Untersuchung zur Entstehung der Dreischiffstabkirche und des ältesten germanisch-heidnischen Kulthauses, (Meddelande från Lunds astronomiska observatorium, Ser. II Nr. 115), Lund.
• Ohlmarks, Åke (1944c), Alt-Uppsala und Arkona, in: Vetenskapssocieteten i Lund, Årsbok 1943, Lund, ss 79-120.
• Ohlmarks, Åke (1945), „Toalettredskapen“ och solreligionen under yngre bronsåldern, in: Fornvännen 40, ss 337-358.
• Ohlmarks, Åke (1946), Gravskeppet. Studier i förhistorisk nordisk religionshistoria, Stockholm.
• Ohlmarks, Åke (1963), Hällristningarnas gudar. En sammanställning och ett förklarningsförsök, Stockholm.
• Ohlmarks, Åke (1975), Fornnordisk ordbok.
• Ohlmarks, Åke (1979), Vårt nordiska arv. från 10.000 f.Kr. till medeltidens början, Stockholm.
• Ohlmarks, Åke (1981), Asasagan.
• Ohlmarks, Åke (1983), Fornnordiskt lexikon.

Memoarer

• Ohlmarks, Åke (1965), I paradiset. Levnadsminnen I, Uddevalla.
• Ohlmarks, Åke (1980a), Doktor i Lund. En bok om akademiska intriger, Stockholm.
• Ohlmarks, Åke (1980b), Efter mig Syndafloden. Greifswald-Berlin-Hamburg 1941-1945, Köping.

Övrigt

• Ohlmarks, Åke (1978), Tolkiens Arv.
• Ohlmarks, Åke (1982), Tolkien och den svarta magin.

Litteratur

• Heinrich, Fritz (1997), "Das religionswissenschaftliche Institut der Ernst Moritz Arndt-Universität Greifswald 1944-1945", i: Zeitschrift für Religionswissenschaft 5, ss 203-230.
• Heinrich, Fritz (2002), Die deutsche Religionswissenschaft und der Nationalsozialismus. Eine ideologiekritische und wissenschaftsgeschichtliche Untersuchung, Petersberg.
• Jarring, Gunnar (1992-1994), Ohlmarks, Åke Joel, i: Svenskt Biografiskt Lexikon Bd. 28, Stockholm, ss 111-117.
• Marell, Anders (1998), Åke Ohlmarks – schwedischer Lektor, Nazimitläufer und/oder Geheimagent?, i: Germanisten 1-3 Jg. 3, ss 93-100.
• Åkerlund, Andreas (2006), "Åke Ohlmarks and the 'Problem' of Shamanism", i: Archaeus. Études d’Histoire des Religions/Studies in the History of Religions, Tome X, fasc. 1-2, s. 201-220.
• Åkerlund, Andreas (2008), "Åke Ohlmarks in the Third Reich. A Scientific Career between Adaptation, Cooperation and Ignorance", i: Horst Junginger (ed.), The Study of Religion under the Impact of Fascism, Leiden, s. 553-574.

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Nordisk tradition