Sicherheitsdienst
Sicherheitsdienst (SD, säkerhetstjänsten) var främst underrättelsetjänst för SS och NSDAP Tyskland. Organisationen var den första underrättelseorganisationen som upprättades och ansågs ofta som en "systerorganisation" till Gestapo, som var kraftigt infiltrerat av SS efter 1934. Mellan 1933 och 1939 var SD styrt som ett självständigt SS kontor, varefter den överfördes till att vara myndighet inom rikets säkerhetstjänst (Reichssicherheitshauptamt eller RSHA), som ett av dess fem kontor.
Innehåll
Historia
SD var ett av de äldsta säkerhetsorganisationerna inom SS och bildades 1931 som IC-Dienst, som styrdes från en enkel lägenhet och lydde direkt under Heinrich Himmler. Himmler utsedde därefter en före detta marinofficerare att leda den lilla byrån, Reinhard Heydrich. Kontoret döptes Sicherheitsdienst (SD) i juni 1932. SD blev allt mäktigare efter det att nationalsocialisterna tog makten i Tyskland och SS började infiltrera ledande positioner i alla säkerhetsorganisationer i riket. Det var i viss konkurrens med Sturmabteilung (SA), men under dess chef, Heydrich, så bestämdes den 9 juni 1934, att det skulle vara den enda underrättelseorganisationen för partiet. År 1938 ombildades den till underrättelseorganisation för staten samt för partiet samt som stöd till Gestapo och i samarbete med inrikesministeriet. Som sådan kom SD in omedelbar och hård konkurrens med tyska militära underrättelsetjänstens gren, Abwehr, under ledning av amiral Canaris.
SD uppgift var att upptäcka verkliga eller potentiella fiender till det nationalsocialistiska ledarskapet och att neutralisera detta motstånd. För att uppfylla denna uppgift, skapade SD en organisation av agenter och informatörer i hela riket och senare i alla de ockuperade områdena. Organisationen bestod av några hundra heltidsarbetande anställda och flera tusen uppgiftslämnare. SD var huvudsakligen en informationsinsamlande myndighet, och Gestapo, och i viss mån Kripo var verkställande organ för den politiska polisen. Både SD och Gestapo var departement under Heydrichs kontroll som svarade inför Heinrich Himmler som chef för den tyska polisen, men Kripo hade även ett visst oberoende, då dess struktur var mer etablerad.
År 1936 var polisen uppdelad i Ordnungspolizei (Orpo) och Sipo (Sipo eller Säkerhetspolisen). Ordnungspolizei bestod i huvudsak av Schutzpolizei (den kommunala polisen), gendarmeriet (lantpolisen) och Gemeindepolizei (lokala polisen). Sipo bestod av Kripo (Kripo) och Geheime Staatspolizei (Gestapo). Heydrich blev chef för Sipo (Säkerhetspolisen) och fortsatte som chef för SD.
År 1939 blev Sicherhetispolizei en del av RSHA under Heydrich. De operativa delarna av SD blev därefter Amt III (med undantag för utländska underrättelsetjänster som placerades i Amt VI), Gestapo blev Amt IV och Kripo blev Amt V. Otto Ohlendorf utsågs till chef för Amt III, SD-Inland ( i Tyskland), Heinrich Müller utsågs till chef för Amt IV, Gestapo, Artur Nebe utsågs till chef för Amt V, och Walter Schellenberg blev chef för Amt VI, SD-Ausland (utanför Tyskland). Senare, 1944, införlivades de flesta delarna av Abwehr (militära underrättelsetjänsten) i Amt VI.
Heydrich var chef för Säkerhetspolisen (Sipo) och SD (via RSHA) fram till sin död år 1942, varefter Ernst Kaltenbrunner utsågs till chef av Himmler. Kaltenbrunner tillträdde den 30 januari 1943, och blev kvar till slutet av kriget. SD förklarades vara en kriminell organisation efter kriget och dess medlemmar dömdes som krigsförbrytare i Nürnberg.
Organisation
Fram till 1933 hette organisationen SS SD-Amt, och 1934, blev man grunden för den officiella statens säkerhetorganisationen av Sipo. 1939 delades SD i två kontor, Inland-SD och Ausland-SD, och stod under ledning av RSHA.
År 1941 var SD organiserat i följande avdelningar:
Inland-SD
Inland-SD var ansvarig för underrättelse-och säkerhetstjänsten i Tyskland och var indelad i följande avdelningar:
- Avdelning A (lagar och ramverk)
- Avdelning B (ras och etniska frågor)
- Avdelning C (kulturella och religiösa frågor)
- Department D (industri och handel)
- Department E (samhälle)
Ausland-SD
Ausland-SD var den civila utländska underrättelsetjänsten i Tredje riket. År 1944, tog Ausland-SD också över alla funktioner i Abwehr. Ausland-SD var indelat i följande avdelningar:
- Avdelning A (organisation och administration)
- Avdelning B (spionage i väst)
- Avdelning C (spionage i Sovjetunionen och Japan)
- Department D (spionage i den amerikanska sfären)
- Department E (spionage i Östeuropa)
- Avdelning F (tekniska frågor)
Säkerhetsstyrkorna
SD och Sipo var den viktigaste källan till officerare för säkerhetsstyrkorna i de ockuperade områdena. SD-Sipo ledde bataljoner som placerades oftast under befäl av SS och polisen, och rapporterade direkt till RSHA i Berlin. SD upprätthöll också en närvaro vid alla koncentrationsläger och försåg dessa med personal på behovsbasis, till sådana särskilda specialgrupper som insatsgrupperna. SD-Sipo var också den främsta organisationen, tillsammans med ordningspolisen, som upprätthöll ordning och säkerhet i de judiska gettona som anordnades i det av tyskarna ockuperade Östeuropa. Den typiska bilden av SS-trupper som stormade genom gettona och samlade ihop oskyldiga offer kan hänföras till SD, Sipo och ordningspolisen under befäl av lokala SS och polisen.
Lokala kontor
SD upprätthöll även lokala kontor i Tysklands städer och större tätorter. De små kontoren var kända som SD-Unterabschnitte, och de större kontoren kallades SD-Abschnitte. Alla SD kontor ansvarade för en lokal befälhavare som kallades Inspektor des Sipo und SD, som i sin tur stod under dubbelt kommando under RSHA och lokala SS och polisledare.
Se även
|
i ämnesportalen om Tredje riket |
