Raslig r-K-selektionsteori

Raslig r-K-selektionsteori är en kontroversiell applicering av biologisk r-K-selektionsteori beträffande skillnader mellan olika arter på hävdade skillnader mellan olika människoraser.

r-K-selektionsteori

Inom biologi är r-K-selektionsteori en teori som hävdar att olika arter skiljer sig beträffande grad av r-K-selektion. Mer r-selekterade arter hävdas fortplanta sig snabbare och investera mindre i varje avkomma. Mer K-selekterade arter hävdas fortplanta sig långsammare och investera mer i varje avkomma. De olika strategierna hävdas vara associerade med olika egenskaper hos arterna. Artens omgivande miljö hävdas selektera vilken strategi som används. Människan hävdas vara en av de mest K-selekterade arterna.

K-selekterade arter har hävdats vara karaktäriserade av få avkommor, låg barnadödlighet, lång livslängd, långsam mognad och tillväxt, liten reproduktiv insats, och omfattande familjeomsorg medan det motsatta gäller för r-selekterade arter. K-selekterade arter har vidare hävdats vara associerade med större hjärnstorlek vilket kräver en lång mognad och tillväxt. En annan hävdad association är med mer socialt samarbete och altruism.

Boken Race, Evolution, and Behavior

J. Philippe Rushton applicerade bland annat i boken Race, Evolution, and Behavior (svensk översättning: Ras, evolution och beteende) r-K-selektionsteori på olika människoraser och hävdade att dessa skiljer sig beträffande hur r-K-selekterade dessa är. Eftersom alla människoraser hävdas vara K-selekterade jämfört med många andra djurarter så kallas teorin ibland för differentiell K-teori (engelska "differential K theory"). Rushton hävdade att i tidiga samhällen så krävdes inom vissa områden p.g.a. faktorer som klimatet mer långsiktig planering, självkontroll, gruppsamarbete, och föräldrasamarbete beträffande faktorer som kläder, bostäder, uppvärmning, matinsamling, matlagring, jakt, och barn. Detta hävdades orsaka att raser inom sådana områden blev mer K-selekterade. Inom andra områden hävdas att faktorer som hög barndödlighet, orsakad exempelvis av mer frekventa infektionssjukdomar, ha gynnat många barn och relativt mer r-selektion.

I sin bok Race, Evolution and Behavior redovisade Rushton resultaten från ett stort antal tidigare studier beträffande olika uppmätta rasskillnader. Dessa hävdades stödja teorin. Exempel på hävdade rasskillnader inkluderade att hävda att mer K-selekterade raser i studier uppmätts ha:

• högre IQ
• större hjärnstorlek
• snabbare reaktionstid
• längre graviditet
• långsammare skelettutveckling
• långsammare motorutveckling
• långsammare tandutveckling
• senare ålder för första samlag
• senare ålder för första graviditet
• längre livslängd
• lägre aktivitetsnivå
• lägre aggressivitet
• högre försiktighet
• lägre impulsivitet
• lägre självförtroende
• lägre sällskaplighet
• mindre tvillingfödslar
• lägre könshormoner
• mindre fysiska könskarakteristika
• lägre samlagsfrekvens
• större vikt vid monogama parrelationer
• färre sexuella sjukdomar
• stabilare äktenskap
• lägre kriminalitet
• bättre mental hälsa

En av teorins styrkor har hävdats vara att den ger en övergripande förklaring till många hävdat uppmätta rasskillnader som annars är svårförståeliga.

Principalkomponentanalyser och faktoranalyser

Olika studier har använt statistiska metoder som principalkomponentanalys och faktoranalys för att hävda förekomsten av en faktor som förklarar en stor del av variationen beträffande olika egenskaper. Denna faktor har hävdats vara r-K-faktorn.

En studie undersökte olika variabler som varierar mellan 234 däggdjursarter. Dessa variabler liknande eller var samma som de ovanstående. En analys fann att en faktor förklarade en stor del av variationen för de olika egenskaperna mellan de olika däggdjursarterna. Undersökta faktorer inkluderade hjärnvikt, livslängd, graviditetslängd, antal avkommor vid samma födelse, ålder vid första parning, och amningens varaktighet. Vidare angavs att för 21 arter av primater var korrelationerna mellan hjärnstorlek och flera andra variabler mycket starka. Dessa inkluderande livslängd, graviditetslängd, amningens varaktighet, ålder när första molartand framträder, ålder när alla tänder framträtt, ålder för sexuell mognad, och längd mellan födelser.

Andra studier har studerat variabler som varierar mellan olika länder och olika delstater i USA. Statistiska analyser har funnit en faktor som förklarar mycket av variationen och denna har hävdats vara r-K faktorn. En studie undersökte således variationen mellan länder beträffande faktorerna IQ, födelsetal, spädbarnsdödlighet, förekomsten HIV/AIDS, livslängd, hudfärg, och BNP. En annan studie undersökte variationen mellan länder beträffande faktorerna våldsbrott, IQ, längre livslängd, hudfärg, och förekomst av HIV/ADIS. En studie av delstater i USA undersökte variationen beträffande IQ, hudfärg, födelsetal, spädbarnsdödlighet, livslängd, förekomst HIV/AIDS, våldsbrott, och inkomstnivå.

Personlighetsdraget psykopati

Inom forskning syftar psykopati på en hävdad personlighetstyp med karaktäristiska personlighetsdrag och beteenden. Många likheter finns med den psykiatriska diagnosen antisocial personlighetsstörning. Begreppen är inte identiska med den typiska psykopaten i nöjesmassmedia. Exempelvis är i forskning psykopati inte associerat med hög intelligens. Den vanligaste metoden för att mäta psykopati är genom mätinstrumentet "Psychopathy Checklist" som producerar ett poängresultat som anger grad av psykopati hos en individ.

Richard Lynn hävdade i en vetenskaplig artikel år 2002 att egenskaperna associerade med grad av psykopati och grad av r-K-selektion har många likheter och att psykopati är en r-K-selekterad variabel. En konsekvens av detta är att hävda att det borde finnas rasskillnader beträffande medelpsykopati. Lynn angav att detta inte undersökts med "Psychopathy Checklist". Han hävdade dock att det fanns uppmätta rasskillnader beträffande andra mått på psykopati och beträffande andra egenskaper och beteenden som liknade kriterierna i "Psychopathy Checklist" och kriterierna för antisocial personlighetsstörning (de som gällde år 2002). Således hävdades uppmätta rasskillnader beträffande:

• Psykopatiskalan i personlighetstestet Minnesota Multiphasic Personality Inventory.
• Förekomsten av uppförandestörning hos barn. Uppförandestörning utvecklas inte sällan till antisocial personlighetsstörning/psykopati när barnen blir vuxna. Relaterat hävdades även vara gruppskillnader beträffande skolavstängningar och skolrelegeringar liksom även gruppskillnader beträffande förekomsten av ADHD i studier som undersökt detta systematiskt. Sistnämnda är inte är samma sak som den officiella statistiken beträffande ADHD och som bara inkluderar de personer som fått en officiell diagnos.
• Tester av moralisk förståelse.
• Aggressivitet mätt som andelar som begått olika sorters våldsbrott.
• Annan slags brottslighet som ett mått på tendens av följa sociala normer.
• Ålder vid sexdebut och antal sexpartner.
• Attityder beträffande eller andelen som är i ett långsiktigt monogamt förhållande och andelen som haft sex utanför äktenskapet.
• Tidspreferens vilket exempelvis kan mätas med andelen som väljer att ta en belöning nu jämfört med en större belöning senare. Detta har hävdats vara en aspekt av impulsivitet.
• Olika mått på tendens att fullfölja finansiella åtaganden som andelar som ej betalat tillbaka lån eller har betalningsanmärkningar.
• Olika mått på arbetsmoral som uppskattningar av lärare, självbesvarade undersökningar, tid som ägnas åt läxor, och medelbetyg efter korrigering för resultatet på högskoleprovet SAT (vilket ofta ses som ett mått på kognitiv förmåga, d.v.s. under- eller överprestation i förhållande till kognitiv förmåga).
• Olika mått på risktagande som attityd i självbesvarade undersökningar, köra mot rött ljus, användning av bilbälten, fordonsolyckor, användning av preventivmedel, oplanerade graviditeter för mödrar, och positiva eller neutrala attityder till oplanerade graviditeter hos män.
• Olika mått på föräldraomsorg som barnvanvård, barnmisshandel, och barnamord.

Värderingar

Se Andra rasskillnader: Värderingar.

Generell personlighetsfaktor

En förlängning av teorin är att även individer kan skilja sig beträffande sin grad av r-K-strategi. Detta liknar situationen för IQ där både individer och grupper kan skilja sig beträffande IQ respektive medel-IQ. Detta har hävdats vara den viktigaste enskilda personlighetsvariabeln och har fått namnet "den generella personlighetsfaktorn" (jämför med g-faktorn beträffande IQ). Ett stort antal studier av många olika forskare har funnit olika grad av stöd för detta. Faktorn har hävdats vara delvis ärftlig.

Kritik

Kritik mot hävdade rasskillnader

Uppmätta rasskillnader, även om dessa är korrekta, behöver inte bero på genetiska orsaker.

I boken Race, Evolution and Behavior redovisade Rushton ett stort antal studier och beräknade sedan medelvärden för olika egenskaper för olika raser. Exempelvis för hjärnstorlek hävdades att alla studier som fanns i den vetenskapliga litteraturen inkluderats. Detta har kritiserats då det hävdats att vissa studier var av dålig karaktär och borde ha uteslutits från vidare beräkningar.

Vidare har vissa av Rushtons tidigare studier beträffande relaterade ämnen kritiserats bland annat för ett hävdat dåligt stöd för hävdade gruppskillnader.

Hävdade skillnader beträffande exempelvis hjärnstorlek och reaktionstid är omstridda och bestrids av andra forskare.

Det har också förekommit kritik beträffande de hävdade rasskillnaderna beträffande storleken av manliga könsorgan. Emellertid redovisade en studie år 2012 nya data som tillkommit sedan publiceringen av boken och som hävdades stödja r-K-teorin.

Teorin har kritiseras för en hävdad brist på hänsyn till omfattande demografiska förändringar beträffande faktorer som fertilitet och spädbarnsmortalitet.

Rushtons bok studerat enbart ett mycket begränsat antal stora rasgrupperingar. Teorin har dock därefter förfinats till fler och mindre grupper. Denna grova rasindelning är en möjlig förklaring till vissa motsägande resultat som att en studie inte fann de förutsagda sambanden mellan ras och kulturellt beteende baserat på data från "186-society Standard Cross-Cultural Sample" och med antagandet att alla världens kulturer kan sorteras in i den grova rasindelning som Rushton använde.

Kritik mot hävdade rasskillnader beträffande medelpsykopati

Lynns artikel från år 2002 fick olika sorters kritik. Lynn besvarade sådan kritik i en uppföljande artikel år 2003.

En kritik var att uppmätta rasskillnader borde ha kontrollerats för skillnader beträffande socioekonomisk status. Lynn hävdade att detta är problematiskt då psykopatisskillnader hävdades kunna vara en viktig orsak till dessa socioekonomiska skillnader vilket skulle innebära att en kontroll för socioekonomiska faktorer skulle ge falskt för låga psykopatiskillnader.

En citerad översiktsartikel fann till skillnad från Lynns artikel inte några rasskillnader beträffande psykopatiskalan i personlighetstestet "Minnesota Multiphasic Personality Inventory". Lynn kritiserade denna artikel för att vara oklar och sakna grundläggande information som stöd för påståendena. En annan kritik var att "Minnesota Multiphasic Personality Inventory" också borde visa rasskillnader beträffande skalan för hypomani. Lynn hävdade att så var fallet.

En annan kritik var att jämförelser mellan länders medelresultat på test av psykotism som ett mått på psykopati inte uppvisat några likartade rasskillnader. Lynn hävdade att sådana jämförelser är problematiska då testet använder verbala frågor om känslor som är svåra att översätta och har olika kulturella tolkningar. Enligt Lynn var en bättre jämförelse mellan olika grupper i samma land. Bara en sådan studie hade gjorts och denna hävdades stödja Lynn.

Två studier i USA beträffande förekomsten av antisocial personlighetsstörning visade bara små rasskillnader. Lynn hävdade att dessa var problematiska då studierna baserades på frågor där personerna tillfrågades om sin tidigare brottslighet och andra antisociala beteenden. Detta då andra studier hävdades ha funnit rasskillnader beträffande hur korrekt man svarade på sådana frågor.

Översikter av studier som har använt "Psychopathy Checklist" har hävdats stödja att att inga rasskillnader finns. Dessa studier har dock kritiserats för att ha gjorts på fängelsebefolkningar och andra speciella grupper som inte är representativa för befolkningen i allmänhet. Att fängelsegrupper inte skiljer sig beträffande medelpsykopati hävdas endast vara ett tecken på att psykopater från olika grupper har lika stor risk att hamna i fängelse.

År 2008 utförde bland annat Robert Hare, skaparen av "Psychopathy Checklist", en studie med hjälp av "Psychopathy Checklist" av den allmänna befolkningen i ett område i USA som fann rasskillnader beträffande medelpsykopati.

Kritik mot den generella personlighetsfaktorn

Den generella personlighetsfaktorn har kritiserats.

Kritik mot r-K-selektionsteori som förklaring till skillnader

Olika former av kritik har riktats mot r-K-selektionsteorin och inom biologin har andra modeller blivit populärare. Emellertid kan och har sådana förklaringsmodeller inkluderat olika aspekter av r-K-selektinsteorin.

En annan kritik har varit att vissa grupper som enligt kritikerna borde ha varit r-selekterade eller K-selekterade baserat på sin historiska miljö istället uppvisar det motsatta beträffande hävdade rasskillnader. En motkritik har varit att en noggrannare analys hävdas visa att den historiska miljön och uppmätta rasskillnader överensstämmer.

Generellt så hävdas ofta att olika miljöfaktorer kan förklara olika uppmätta rasskillnader. En motkritik är att hävda att detta innebär en mängd olika krystade och komplicerade förklaringar medan r-K-selektionsteorin hävdats ge en enda elegant förklaring till en stor mängd skillnader vilket vetenskapligt är att föredra.

En annan kritik är att människor kan ha möjlighet att välja r-strategi eller K-strategi beroende på miljöfaktorer utan att vara genetiskt låst till en strategi. Detta skulle kunna förklara att antalet barn per person blir mindre i ett rikare samhälle med mindre oförutsägbar dödlighet.

Alla hävdade rasskillnader hävdas inte förklaras av r-K-selektionsteorin och det finns även andra evolutionära teorier beträffande vissa hävdade rasskillnader.

Se även

• Ras, evolution och beteende

Externa länkar

Engelska

• Race, Evolution, and Behavior (abridged version)
• Race and Psychopathic Personality

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Sociobiologi