Ras och perception

Flera samband mellan ras och perception har studerats.

Preferens för ansikten från den egna etniciteten hos spädbarn

Studier har funnit att nyfödda inte visar någon preferens för ansikten från den egna etnicitet men att 3 månader gamla spädbarn visar en sådan preferens.

"Cross-race effect"

"Cross-race effect" (alternativt "own-race bias" eller "other-race effect") syftar på en observerad försämrad förmåga att känna igen tidigare sedda ansikten när ansiktena tillhör personer från andra raser eller etniciteter än den egna. Effekten har observerats i flera olika länder och för flera olika grupper.

En föreslagen förklaring till effekten är att den beror på mindre kontakt med och erfarenhet av att identifiera personer från andra grupper. Detta har fått visst stöd i studier. Exempelvis lägger svarta och vita olika vikt vid olika ansiktsdrag när de beskriver ansikten och lägger mer vikt vid ansiktsdrag som är speciellt användbara för den egna gruppen. Således har i studier vita lagt relativt mer vikt på ögonfärg och hårfärg än svarta. Att ha haft mer kontakt tidigare med den andra gruppen har i studier minskat effekten men skillnaden är relativt liten. I studier har man sett att effekten kan minskas genom träning men också att denna förbättring tenderar att minska efter en tids uppföljning.

Andra studier har funnit att hur en annan person kategoriseras i sig påverkar effekten. Om en person kategoriseras som tillhörande en annan grupp uppfattas personen vara mer stereotyp och senare ansiktsigenkänning försämras jämfört med om personen kategoriseras som tillhörande den egna gruppen.

Detta och andra studier har setts om bevis på att hjärnan tidigt i perceptionen kategoriserar om ett ansiktet tillhör den egna gruppen eller inte. Effekten påverkas också av subtila detaljer som om ögonen tittar rakt framåt eller åt sidan och om ansiktsuttrycket är argt. Detta kan vara relaterat till hotbedömningar.

Identifiering av känslor

Studier har funnit att personer är bättre på att identifiera vilka känslor andra personer uttrycker när de observerade personerna kommer från den egna etniska gruppen jämfört med andra etniska grupper. I en meta-analys var skillnaderna störst för fruktan och avsky och minst för glädje och ilska. Förklaringar liknande de för "cross-race effect" har föreslagits liksom även kulturella skillnader beträffande hur känslor uttrycks.

Studier av hjärnaktivitet

Amygdala är ett område i hjärnan som är involverat i negativa känslor. Ett stort antal studier har funnit starkare aktivering av amygdala när en person kommer i kontakt med en person som ej tillhör den egna gruppen jämfört med en person från den egna gruppen. Aktiveringen påverkas även av faktorer som om den observerade tittar rakt fram eller åt sidan och ansiktsuttryck. Även persons åsikter mot den andra gruppen inverkar. Vissa studier har funnit att även personer som förnekar fördomar och som kommer i kontakt med personer ej tillhörande den egna gruppen uppvisar undermedveten aktivitet i amygdala och aktivitet i områden som undertrycker undermedvetna processer.

Andra studier har istället funnit att andra hjärnområden blir starkare aktiverade om man kommer i kontakt med en person från den egna gruppen jämfört om man kommer i kontakt med en person från en annan grupp. Detta har bland annat gällt för områden som är involverade i att känna empati för sorg och smärta hos en annan person.

Studier har funnit att hjärnaktiveringsskillnader beroende på ras uppträder så tidigt som en tiondels sekund efter att ett ansikte observerats. Detta har ansetts spegla en automatisk och undermedveten raskategorisering som sker oavsett om personen medvetet koncentrerar sig på andra egenskaper hos ansiktet.

Åsikter om andra grupper kan mätas med vanliga opinionsundersökningar. Dessa kan dock vara dålig på att fånga mer undermedvetna attityder. Sådana kan dock mätas via andra metoder som Implicit Association Test (IAT). Studier med hjälp av IAT har funnit mer negativa attityder mot andra grupper än de som uppges på opinionsundersökningar. IAT förutsäger beteenden, från icke-verbalt undvikande till bedömningar av en individs arbete. Resultaten från IAT sammanfaller med aktivering av amygdala till skillnad från resultaten från opinionsundersökningar.

Hormonet och neurotransmittorn oxytocin anses spela en viktig roll tillit och samarbete. Administrering av oxytocin har visats påverka resultat på IAT och grad av hjärnaktivering.

Föreslagen generell modell

I den vetenskapliga litteraturen har det hävdats att forskningsresultaten generellt stöder en hierarkisk modell beträffande de hjärnsystem som är involverade i perception i ras. I första stadiet sker en snabb, till stor del undermedveten, och automatisk raskategorisering av lägre hjärnfunktioner som amygdala. Detta orsakar också en initial utvärdering och känslomässiga reaktioner. Detta modifieras dock i ett senare stadium av mer medvetna högra hjärnfunktioner som kan undertrycka vissa av de lägre hjärnfunktionernas undermedvetna reaktioner. Vanliga opinionsundersökningar speglar de högre hjärnfunktionerna medan IAT speglar de lägre hjärnfunktionerna.

En evolutionär förklaring till detta är att hävda att i tidiga samhällen, som ofta präglades av konflikter mellan olika grupper, var det viktig att särskilja personer från den egna gruppen från andra personer och inte sällan agera olika beroende på detta. Effekter som att upplevd antagonism från en främmande grupp ökar empatin för den egna gruppen och minskar empatin mot den främmande gruppen har förklarats med att detta medförde ökad villighet att vid behov strida för och offra sig för den egna gruppen. Det har således hävdats att de flesta självmordsbombare inte är psykopater utan istället selektivt kan känna stor empati för den egna gruppens ansedda lidande.

Inom socialpsykologi hävdas inte sällan att man kan skapa psykologiska gruppskillnader mellan helt konstgjorda och arbiträra grupper. Mot detta har hävdas att ovan nämnda mekanismer evolutionärt utvecklades just för att särskilja etniska/rasliga grupper och att det inte går att skapa identiska effekter i grupper som ej liknar dessa.

Förändring av perceptionen

Opinionsundersökningar i USA har visat mer uppgivet positiva rasattityder. Forskningsresultaten beträffande de undermedvetna och automatiska reaktioner som observerades på IAT och i studier av hjärnaktivering skapade dock pessimism beträffande möjligheten att fundamentalt ändra perceptionen av andra grupper. En möjlighet är att försöka träna de medvetna högre hjärnfunktionernas att ha mer kontroll över de lägre hjärnfunktionernas. Ett problem är dock att effekten av sådana åtgärder vanligen är övergående och att en person således kontinuerligt måste fortsätta med sådan träning själv vilket kan vara svårgenomförbart i praktiken.

Externa länkar

• Barn ”rasmedvetna” redan första året
• Din hjärna registrerar konstant ras och kön före allt annat