Oisín Cantwell

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Oisín Cantwell, född 1964 i London, England. Svensk-irländsk journalist och nyhetskrönikör, veksam på Aftonbladet. Har tidigare tjänstgjort på bland annat Sundsvalls Tidning och Sveriges Radio. Fil.kand med litteraturvetenskap som huvudämne och har gått Poppius journalistskola.


Anklagas för att ljuga och sprida felaktiga uppgifter till sina läsare

Cantwell har i bloggar, forum och alternativ media många gånger varit föremål för häftig kritik då han anses vara mycket politiskt korrekt.[1][2][3] Kritiken består många gånger av att han undviker att redogöra för fakta om massinvandringen och statistiken kring brott. I sina artiklar anses han sprida fördomar om svenskar men samtidigt anklaga andra för att sprida fördomar om invandrare. Cantwell har även anklagats för en kulturmarxistisk rapportering där brottsoffer utmålas som förövare och förövare utmålas som offer.[4]

Cantwell har även anklagats för att ljuga för sina läsare,[5] inte förstå statistik[6] samt utnyttja mord för egna politiska skäl.[7]

I samband med mordet på utrikesminister Anna Lindh publicerade Aftonbladet uppgifter om att den efterspanade förövaren "rör sig i högerextrema kretsar och är vän med några av Sveriges mest kända nazister". Cantwell var en av fyra journalister som kontaktades med frågor om vad tidningen baserar uppgifterna på. Cantwell valde att inte svara på frågorna.[8]

Cantwell anser att Anders Behring Breivik och Mohammed Merah är "skrämmande lika varandra".[9]Nationaldemokraternas representanter Sanna Hill och Mattias Karlstrand tillträdde som nämdemän enligt den praxis som tillämpas likställde Cantwell dem med kriminella motorcykelgäng.[10][11]

I artikeln Åklagarens ivriga korståg mot ’terrorister’ fortsätter oroar sig Cantwell för rättssäkerheten för muslimer efter att svenska journalister pekat ut muslimer som ansvariga för 11 september-attackerna.[12]

I december 2012 publicerade Realisten uppgifter om att namnet Fredrik Reinfeldt fanns med i anteckningarna hos en prostituerad kvinna.[13] Cantwell uppgav att anteckningarna kom från en kurs i svenska för invandrare, SFI, och att kvinnan aldrig träffat Reinfeldt,[14] en uppgift som i sin tur tillbakavisades av Realisten då kvinnan i förhör med polisen i Halland den 18 oktober 2011 uppgav att hon träffade en person som hette Fredrik.[15]

"Fångar gasades ihjäl i Dachau"

Aftonbladet den 4 mars 2003

I en artikel publicerad i Aftonbladet den 4 mars 2003 ifrågasatte Cantwell professor Göran Englund. Cantwell menade att det under Förintelsen dog sex miljoner judar och hänvisade till "tiotusentals vittnesmål". Artikeln illustrerades med en bild från Crema I i Auschwitz Stamlager samt en bild på döda kroppar som ska ha varit offer för mord i gaskammare i Dachau.[16] Koncentrationslägret Dachau pekades vid andra världskrigets slutskede ut som ett utrotningsläger där människor bland annat gasades ihjäl. Det är det enda läger vars påstådda homicidala gaskammare visades upp under Nürnbergrättegångarna, då filmen Nazi Concentration Camps spelades upp inför de närvarande i rättssalen. Vittnesmål från Förintelseöverlevare stödde uppfattning att människor hade gasats ihjäl.
Den 19 augusti 1960 avfärdade Martin Broszat, chef vid Institut für Zeitgeschichte (Institutet för samtidshistoria) i München, alla vittnesmål om systematiska gaskammarmord som lögner och deklarerade att inga människor hade gasats ihjäl i något läger på rikstysk mark.

Näthat

I ett inlägg på sin Facebook-sida har Cantwell gett uttryck för näthat: ”Står två överförfriskade lantisar och bräker iron-maiden-högt på gnällbältesdialekt nere på gatan. Om jag hade meskalin så skulle jag dricka det. Och om jag hade ett hagelgevär så skulle jag sedan prickskjuta på dem”, skrev Cantwell om svenskar i glesbygden.[17][18]

Anklagelser om sexuellt ofredande

I svallvågorna av MeToo kampanjen anklagas även Cantwell tillsammans med två andra Aftonbladetprofiler för sexuella ofredanden.[19]

Inskränkningar av de mänskliga rättigheterna, artikel 19

I samband med kravallerna i Husby, maj 2013, skrev Cantwell en artikel där han yrkade på juridiska angrepp på alternativ media. Bakgrunden var det så kallade "Instagram-målet" då invandrargrupper startade kravaller i Göteborg efter publicering av bilder på det sociala nätverket Instagram. Cantwell menade att, vid en eventuellt fällande dom, skulle polisen gå vidare och försöka kringgå FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 19.[20]

Referenser

Istock-newspapers.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Nordisk massmedia