Näthat

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Näthat, är ett politiskt begrepp med oklar betydelse. I regel används begreppet oftast för att beskriva en oppositionell uppfattning i frågor rörande mångkultur, folkutbytespolitik och massinvandring som uttrycks i kommentatorsfältet på Internetabserade upplagor av dagstidningar, på bloggar, på diskussionsforum, Twitter, YouTube eller andra digital kommunikationsmedia. Tolkningen av begreppet innebär i dessa fall att den som har en avvikande åsikt därmed bär på ett "hat" som alltså inte anses lyda under artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Normalt inbegriper begreppet näthat inte missaktande uppfattning om svenskar. Näthatet anses vara något som måste bekämpas, normalt med att stänga av kommentatorsfunktionen och inte debattera sakligt.


Exempel 1

En artikel publiceras på en tidnings Interntebaserade upplaga. Artikelförfattaren förespråkar en ökad massinvandring med förevändningen att Sverige behöver arbetskraft för att täcka ett eventuellt kommande behov. Som argument framförs att "-40-talisterna går i pension och det kommer att bli stora luckor på arbetsmarknaden".

En kommentar till artikeln framför argumentet att Sverige redan har en stor arbetslöshet och att det därmed inte finns ett faktiskt behov av importerad arbetskraft. Kommentaren tar sakligt upp argumentet om den pensionerade 40-talsgenerationen och påpekar att den större delen av av dessa redan har gått i pension, men att det inte har lett till några luckor i arbetsmarknaden.

Motargumenten anses vara Näthat.

Exempel 2

På ett diskussionsforum debatteras frågan "-Vem är egentligen svensk?". En av de deltagande i diskussionen framför åsikten att alla som bor i Sverige är svenskar. Som motargument ställs frågan "-Varför ifrågasätter du bara vem som egentligen är svensk och inte vem som är exempelvis zigenare, jude eller turk?".

Motargumentet anses vara Näthat.

Exempel 3

En regimkritisk blogg postar ett inlägg om hur * Våldtäktsstatistiken i Sverige ser ut och redogör med faktabaserade uppgifter för överrepresentationen av vissa invandrargrupper. Bloggens ägare angriper i sitt inlägg den feministiska rörelsen för att inte ta problemet på allvar. Som argument skriver bloggaren att feminister gör ett etniskt baserat urval i sin bedömning till varför de aldrig lyfter fram problemet. Bloggaren menar att feminister anser frågan alltför känslig och har därför beröringsångest kring de etniska dimensionerna kring våldtäkter.

Blogginlägget anses vara Näthat.

Historia

Begreppet näthat etablerades under 2010-talet, men fick medialt genomslag i början av 2013 i kölvattnet av tidningsdödens utbredning. Den svenska mediakårens alltmer försvagade roll som ensamma opinionsbildare föranledde en motoffensiv i ett försök att avlegitimisera alternativ media och vanliga medborgares demokratiska rätt att själva sprida information. Missnöjet med svenska journalisters partiska förhållningssätt till samhällsproblem i kombination med censurering i kommentatorsfält, vitpixling och andra manipulerande åtgärder framtvingade ett sorts "digitalt medborgargarde" där befolkningen själva tog initiativ till förändring.

Gräsrotsrörelsen sågs dock inte med blida ögon från tidningsredaktionerna. Bland annat Åsa Linderborg åberopade lagstiftning för att kväsa yttrandefriheten. Då Linderborgs och Aftonbladets kampanj Granska skiten! misslyckades ändrades taktiken till att istället handla om ett påstått hat mot kvinnor. Jan Guillou lanserade idén att "näthatare" inte var sexuellt tillfredsställda[1] och att samtliga var sverigedemokrater. Då SVT i februari 2013 sände ett reportage om "näthat" visade det sig att en av dom som låg bakom ett av hoten som lästes upp i programmet i själva verket var en socialdemokratisk valarbetare med invandrarbakgrund.[2][3]

Litteraturkritikern Jonas Thente på Dagens Nyheter lanserade teorin att näthatarna gav röst till de bortglömda människorna som journalisterna och vänsteretablissemanget vänt ryggen åt. En teori som gav upphov till starka reaktioner bland journalisterna.[4]

Åtgärder

Juridikfronten säger sig vara en organisation som bekämpar rasism genom att anmäla olagliga inlägg på internet. Det har dock uppdagats att medlemmar ur föreningen själva har förfalskat hatkommentarer för att sedan kräva skadestånd för dessa. Även olika slags dubbelmoral har angetts och kritiserats.[5]

Det kulturmarxistiska och yttrandefrihetsfientliga nätverket Näthatsgranskaren ägnar sig åt att förfölja invandringskritiker på internet. Nätverket består av ett gäng före detta poliser, akademiker, jurister och systemutvecklare och hittills har gruppen anmält 770 fall av ”misstänkt kriminellt näthat”.[6] Av dessa är det endast en bråkdel som polisen ansett anledning att utreda och ännu färre som lett till påföljd. Drivande bakom nätverket är före detta polisen Tomas Bergström, numera Åberg, och har genom Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) beviljats ett skattefinansierat bidrag på 600 000 kronor.[7] Åberg i egenskap av statligt avlönad expert och före detta polis borde ha någon hum om vad som är brottsligt att säga och vad som ligger inom yttrandefrihetens ramar vilket tyder på att syftet med så många icke-uppföljda anmälningar är att skrämma människor till tystnad. Åberg belades med djurhållningsförbud 2013 efter att han låtit tre av sina sex Jakar svälta ihjäl på hans gård.[8] Han har hyllats av Aftonbladet för sitt arbete mot, så kallad, högerextremism.[9] Näthatgranskaren skall enligt egen utsago ha ett samarbete med Juridikfronten.[10]

Externa länkar

Enskilda fall

Lagstiftning med näthat som påstått motiv

Referenser

Denker.png
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Politiska begrepp
New-speak.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Politiskt korrekt nyspråk