Judiskt inflytande

Judiskt inflytande är ett kontroversiellt område då det ofta förnekas att judar skulle ha något inflytande och avfärdas som en så kallad konspirationsteori.

Många av uppgifterna i denna artikel kommer från IQ-forskaren Richard Lynns bok "The Chosen People: A Study of Jewish Intelligence and Achievement" som citerar ett stort antal historiska och andra vetenskapliga studier av både judiska och icke-judiska forskare som stöd för bokens uppgifter.

Exempel på judiskt inflytande och överrepresentationer i olika länder

Exempel på judiskt inflytande och överrepresentationer i olika länder enligt de angivna källorna.

Frankrike

Historiskt inflytande

Judar var 0,2% av befolkningen år 1890, 0,8% år 1940, och 0,86% år 2002.

Under mitten av 1800-talet var ungefär 1/3 av bankerna ägda av judar. Rothschildfamiljen har angetts med stor sannolikhet ha varit den rikaste familjen i Frankrike under 1800-talet och 1900-talet. Under 1930-talet var uppskattningsvis 15% av läkarna judar.

Efter andra världskriget

Efter andra världskriget har minst sex judar varit premiärministrar.

Polen

Historiskt inflytande

Judar var ungefär 10% av befolkningen år 1570, 10,5% år 1921, och 9,8% år 1931.

År 1897 ägde judar nästan 60% av Warszawas större privata banker. I övriga ryska Polen (Kongresspolen) var motsvarande siffra högre än 90%.

Judarna var efter Polens självständighet år 1918 i varierande grad utestängda från offentliga institutioner inklusive högre utbildning. Trots detta var år 1931 judar 54% av de privata läkarna, 43% av de privata skollärarna och 22% av journalisterna.

Rumänien

Historiskt inflytande

Judar var år 1930 4,2% av befolkningen.

År 1937 var judar 50% av arméläkare, 70% journalisterna, 40% av advokaterna, och 99% av aktiemäklarna.

Ryssland

Historiskt inflytande

Judar var 4,0% av befolkningen år 1900, 1,8% år 1926 (minskningen beroende på faktorer som Polens självständighet och emigration), 1,2% år 1985, och 0,16% år 2002 (minskningen i huvudsak beroende på emigration till Israel).

År 1889 var judar 43% av advokatlärlingarna ("apprentice lawyers"). År 1910 var judar 35% av köpmannaklassen ("mercantile class"). År 1914 var de 37% av managers i Kiev.

Judar var 2% av befolkningen i Sankt Petersburg före första världskriget. Under olika år under tidsperioden 1881-1915 var de 43% av aktiemäklarna, 41% av pantlånarna, 27% av ägarna till affärsföretag, 16% av bordellägarna, 32% av advokaterna, 17% av läkarna, 52% av tandläkarna, och 40% av bank managers.

Vladimir Lenins morfar var jude. Leon Trotsky, de två första officiella statsöverhuvudena för Sovjetunionen, och de första kommunistledarna för Moskva och Sankt Petersburg var judar. Mer generellt, 40% av de högsta ledarna för den tidiga Röda armén, 31% av bolsjevikdelegaterna vid den första allryska sovjetkongressen, 37% av bolsjevikdelegaterna vid den andra allryska sovjetkongressen, och ungefär 25% kommunistpartiets centralkommité år 1919-21 var judar.

När den hemliga polisen Tjeka skapades år 1918 var judar 19% av undersökarna ("investigators") och 50% av undersökarna inom departementet för "kontra-terrorism". År 1923 ersattes Tjekan av OGPU där judarna samma år utgjorde 15% av de högsta befattningshavarna och 50% av det styrande sekreteriatet. OGPU ersattes år 1934 av NKVD där judar samma år utgjorde 63% av de högsta befattningshavarna.

År 1939 slöts Molotov-Ribbentrop-pakten. Stalin blev i samband med detta misstänksam beträffande de ryska judarnas lojalitet. Samma hände efter skapandet av Israel då Stalin misstänkte att de ryska judarna skulle vara mer lojala mot Israel än mot Sovjetunionen. Detta medförde olika utrensningar och vissa avrättningar i syfte att minska det judiska inflytandet. Dessa upphörde efter Stalin död.

Även efter Stalins död vidtogs åtgärder för att minska det judiska inflytandet som vissa kvoteringar beträffande utbildning och beträffande de viktigaste arbetspositionerna. Judarna var trots detta kraftigt överrepresenterade i olika intellektuella yrken.

Moderna Ryssland

Sex av de sju oligarker som som blev mycket rika i samband med privatiseringen av den ryska olje- och gasindustrin var judar.

Tyskland

Historiskt inflytande

Judar var 1% av den tyska befolkningen år 1871 och 0,95% år 1910.

År 1908-1911 var judar 36% av framträdande affärsmän och 21,7% av miljonärerna. 31% av de familjer som ägde mer än 50 miljoner mark var judiska.

År 1925 var 16% av läkarna, 15% av tandläkarna, och 25% av advokaterna judar. År 1928 hade judar 80% av de ledande positionerna vid Berlins aktiebörs. År 1930 var 75% av författarna till teaterpjäser judar. År 1931 var 50% teaterdirektörerna judar. En stor andel av de framträdande skådespelarna var judar.

Ungern

Historiskt inflytande

Judar var ungefär 5% av befolkningen under 1800-talet, 5,9% år 1920, och 5,1% år 1930.

År 1920 var judar 54% av ägarna till framträdande kommersiella företag, 12,5% av ägarna till industriella företag, 60% av läkarna, 51% av advokaterna, 39% av privat anställda ingenjörer och kemister, 34% av journalisterna, 29% av musikerna, och ägde 85% av banker och andra finansiella institutioner.

År 1930 ägde judar 61,7% av alla kommersiella företag och 47,4% av de industriella företag som hade mer än 20 anställda. Judarna var 71% av de mest förmögna skattebetalarna.

USA

Judarna var 3,55% av befolkningen år 1927 och 2,0% av befolkningen år 2002.

Förmögenheter

År 2000 var judar mer än en fjärdedel av personerna på Forbes Magazine s lista över de 400 mest rikaste amerikanerna, en tredjedel av alla multi-miljonärer, och 45% av de 40 rikaste amerikanerna.

År 2009 var judar 32% av personerna på Forbes Magazine lists of the 400 rikaste amerikanerna.

Den akademiska sfären

En undersökning år 1969 fann att vid de 17 mest prestigefylld universiteten var judar 20-36% av fakultetsmedlemmarna. Högst var andelen inom juridik, sociologi, och ekonomi.

En studie år 1974 fann att judar var 50% av de som hade publicerat i 20 främsta intellektuella tidskrifterna. För samhällsvetenskap ("social science") var siffran 56% och för humaniora 61%.

Pulitzerpriser, skapad av den judiske Joseph Pulitzer, anses vanligen vara det mest prestigefyllda amerikanska litterära priset. Judar har vunnit 52% av priserna för "nonfiction".

Media

Judar angavs år 2011 ha varit framträdande som ägare och höga anställda inom amerikansk TV, radio, och tidningar. En stor andel av amerikanska tidningar angavs ha fått judiska ägare. Exempel inkluderade de inflytelserika New York Times och Washington Post som fått judiska ägare och haft en stor andel judiska anställda . De tre största nyhetstidskrifterna Time, Newsweek, och U.S. News & World Report angavs vara till en stor del ägda och skötta av judar. De mest lästa amerikanska tidskrifterna Commentary, The Public Interest, The New York Review of Books, New Republic, and Partisan Review angavs år 1982 vara antingen judiska eller innehålla disproportioneligt judiskt innehåll.

Judar grundade flera av de stora filmbolagen i Hollywood. De har varit mycket framträdande både som producenter och som filmstjärnor. Den sistnämnda gruppen har dock ofta ändrat sina judiska namn. Exempel inkluderar Tony Curtis (Schwartz), Judy Garland (Gumm), Woody Allen (Konigsberg), och Natalie Portman (Hershlag).

En studie från år 1980 angav att judar var 30% av "mediaeliten" vilket definierades som de som arbetade vid ledande TV-nyheter, tidningar, och nyhetstidskrifter. De var 46% av regissörerna och producenterna för Hollywood-TV och 66% av regissörerna och producenterna för Hollywoodfilmer.

En artikel från 1990 listade de 10 största underhållningsbolagen baserat på intäkter och deras CEOs (Chief Exective Officers). Åtta av dessa var judar.

En artikel från år 1994 publicerade profilerna för de 34 personer som hade mest inflytande över media. 48% av dessa var judar.

En artikel från år 1999 skrev att "alla listor över de mest inflytelserika produktionscheferna vid alla de största filmstudiorna kommer att vissa en stor majoritet judiska namn".

En artikel från 2008 av en judisk författare angav att alla de åtta topcheferna hos de stora filmstudiorna som samma år signerade ett öppet brev gällande en arbetskonflikt var judar, liksom även filmskådespelares agent som besvarade brevet, och även presidenten för filmskådespelares fackförening. Författaren till artikeln försökte hitta icke-judar i toppositioner i branschen och fann sex personer. Fem av dessa ville inte bli intervjuade vilket enligt den judiske artikelförfattaren antagligen berodde på rädsla för att stöta sig med judar. Den sjätte visade sig vara en jude.

Utrikespolitik

Israellobbyns inflytande över amerikansk utrikespolitik har beskrivits som mycket stort. Ett exempel är den bästsäljande boken The Israel Lobby and U.S. Foreign Policy författad av två amerikanska professorer i statsvetenskap och internationella relationer. Författarna angav att "situationen har inget motsvarighet i amerikansk politisk historia". År 1997 rankade kongressledamöter och deras anställda olika lobbyorganisationers inflytande. American Israel Public Affairs Committee (bara en organisation inom den pro-israeliska lobbyn) angavs vara den näst mest inflytelserika lobbyorganisationen i Washington. Endast pensionärsorganisationen American Association of Retired People hade mer inflytande och American Israel Public Affairs Committee angavs således ha mer inflytande än exempelvis vapenlobbyorganisationen National Rifle Association och USAs största fackförening American Federation of Labor and Congress of Industrial Organizations.

Övrigt

Floridas guvernör Ron DeSantis stiftade 2019 en lag som gjorde antisemitism olagligt i utbildningsväsendet. Exempel på antisemitism är enligt lagen att hävda att det finns en judisk överrepresentation inom media eller att påvisa dubbla lojaliteter hos judar. Att ifrågasätta detaljer kring förintelsen anses även det vara antisemitiskt. Vilket gör det till ett brott att påvisa judiskt inflytande om sådant skulle förekomma. Professor Kevin MacDonald påpekar att Judar har en lång historia av att kritisera andra gruppers inflytande, exempelvis den av judar påstått exkluderande makten hos WASP (vita anglo-saxiska protestanter).

Österrike

Historiskt inflytande

Judar var ungefär 3,5% av befolkningen fram till år 1940.

Under olika år under tidsperioden 1873-1910 var judar 40% av bankdirektörerna vid offentligt ägda banker ("Public Banks"), 70% av medlemmarna vid Wiens aktiebörs, 62% av advokaterna, 50% av läkarna, 57% av journalisterna, 25% av universitetslärarna, och 50% av de direktörer som var direktörer vid mer än 7 industriella företag samtidigt.

Vetenskap och intellektuella rörelser

Judar har varit framstående inom många vetenskapliga områden. Exempelvis har judar en stor överrepresentation bland vinnarna av Nobelpris.

Judar har också varit representerade inom vissa kontroversiella intellektuella rörelser som marxism (exempelvis Karl Marx), psykoanalys (exempelvis Sigmund Freud), Frankfurtskolan (exempelvis Felix Weil) och förnekande av biologiska människoraser (exempelvis Franz Boas).

Uttalanden

Advokaten Alan Dershowitz sa i ett tal till den judisk-zionistiska organisationen StandWithUs att judar borde sluta förneka sin styrka och makt.

Soraya Post, representant för partiet Feministiskt initiativ, berättade på en föreläsning i ABF-huset i Stockholm 2019 att den judiska lobbyn försökt rekrytera henne.

Orsaker

En viktig orsak till judiskt inflytande har angetts vara ashkenaziska judars höga uppmätta medel-IQ. En litteraturöversikt av Richard Lynn år 2011 av ett stort antal utförda IQ-studier i olika länder visade sammantaget en uppmätt medel-IQ på ungefär 110. Ashkenaziska judar har fått speciellt höga poäng på tester av verbal och matematisk förmåga och relativt lägre på visuospatiell förmåga. Detta kan vara förklaringen till att den judiska överrepresentationen är speciellt hög inom exempelvis media och relativt lägre inom exempelvis måleri och ingenjörsvetenskap som är mer beroende av visuospatiell förmåga.

Forskare har föreslagit flera olika evolutionspsykologiska förklaringar till den höga uppmätta medel-IQn såsom att de ashkenaziska judarna historiskt belönade skicklighet beträffande intellektuellt krävande analyser av religiösa skrifter (torahstudier), att de ashkenaziska judarna historiskt endast fick arbeta inom vissa yrken vilka ofta var intellektuellt krävande såsom penningutlåning och handel, och/eller att judar med hög IQ hade större chans att undkomma förföljelser.

Icke-ashkenaziska judar har ej hög uppmätt medel-IQ vilket förklarar att Israels medel-IQ i undersökningar inte varit speciellt hög då ashkenaziska judar utgör en relativt liten andel av landets befolkning.

IQ-forskaren Richard Lynn har angett att den uppmätta medel-IQn inte kan förklara hela den judiska överrepresentationen utan att även andra faktorer måste bidra. Kulturella skillnader som vilken vikt man fäster vid att studera har föreslagits som en förklaring. Lynn och Satoshi Kanazawa undersökte därför i en studie publicerad i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften Personality and Individual Differences skillnader mellan olika grupper i USA beträffande vilka värderingar ("values") som föräldrar ansåg att det är viktiga att deras barn hade. Det var ingen statistik signifikant skillnad mellan judar och icke-judar beträffande ett antal värderingar som inkluderade "Studiousness: 'that he is a good student'" och "Success: 'that he tries hard to succeed'". Beträffande vilken enskild värdering som ansågs viktigast var det statistiskt signifikanta skillnader mellan judar och icke-judar beträffande "Honesty: 'that he is honest'" (lägre värderat av judiska föräldrar) och "Judgment: 'that he has good sense and sound judgment'" (högre värderat av judiska föräldrar).

Beträffande vilka tre värderingar som ansågs som de viktigaste var det återigen statistikst signifikanta skillnader mellan judiska och icke-judiska föräldrar beträffande "Honesty" (lägre värderat) och "Judgment" (högre värderat) och dessutom beträffande "Obedience: 'that he obeys his parents well'" (lägre värderat), "Manners: 'that he has good manners'" (lägre värderat), "Cleanliness: 'that he is neat and clean'" (lägre värderat), "Considerateness: 'that he is considerate of others'" (högre värderat) , "Interest: 'that he is interested in how and why things happen'" (högre värderat), och "Responsibility: 'that he is responsible'" (högre värderat) .

Lynn ansåg att skillnaden beträffande "Interest: 'that he is interested in how and why things happen'" kan ha bidragit till den judiska överrepresentationen beträffande just vetenskap men att generellt så var skillnaderna mellan judar och icke-judar relativt små och Lynn ansåg att ingen av skillnaderna var någon bra allmän förklaring till de judiska överrepresentationerna.

Flera andra vetenskapliga studier har funnit skillnader mellan judar och icke-judar beträffande genomsnittlig prestationsmotivation ("motivation for achievement") vilket Lynn ansåg vara en förklaring till överrepresentationerna. Ett exempel är en studie som fann att judiska läkarstudenter satte högre värde vid hög inkomst och hög prestige än andra grupper av läkarstudenter. En annan studie som fann att judiska studenter hade högre utbildningsambitioner, spenderade mer tid på läxor, och mindre tid på TV-tittande. Lynn föreslog att den höga judiska prestationsmotivationen kan ha evolutionspsykologiska orsaker liknande de som föreslagits som orsaker till den höga medel-IQn.

Även andra förklaringar har föreslagits såsom i boken Att förstå det judiska inflytandet.

Kritik

Olika grupper har riktat kritik mot olika former av judiskt inflytande. Nationalsocialister är antagligen de mest kända men kritik har kommit även från andra håll inklusive av vissa judar.

Den tidigare nämnda boken The Israel Lobby and U.S. Foreign Policy kritiserade Israellobbyn för att ha bidragit till en amerikansk politik som ansågs ha varit skadlig för amerikanska intressen.

Grupper som stödjer de muslimska sidorna i konflikterna med Israel har kritiserat judiskt inflytande.

Den judiska professorn Norman Finkelstein har i boken The Holocaust Industry kritiserat vad han sett som ett storskalligt utnyttjande av Förintelsen av inflytelserika judiska grupper och enskilda judar för ändamål som ekonomisk vinning och ökat stöd för Israel. En ansett mycket stor överrepresentation av mediabeskrivningar av Förintelsen jämfört med massmord av kommunister eller exempelvis det armeniska folkmordet kritiserades också.

Den konservativa, judiskt födda författaren Lawrence Auster har kritiserat vad han ansett vara ett omfattande stöd av många amerikanska judar för en hög invandring. En orsak till detta stöd har ansetts vara tron att ett mångkulturellt samhälle skulle minska risken för förföljelser av judar. Andra har ansett att det mångkulturella samhället och problem detta medför istället kan komma att öka kritiken av judiskt inflytande. Auster ser den muslimska invandringen som problematisk på grund av spänningarna mellan judar och muslimer. En annan kritik är mot en ansedd vanligt förekommande judisk hyperkänslighet beträffande negativa åsikter om minoritetsgrupper vilket Auster ansett göra att även faktiska problem ignoreras och att en för samhället skadlig hyperliberalism och normupplösning har stötts av många judiska liberaler.

En välkänd kritiker är David Duke som framfört sin kritik i boken Den judiska rasismen.

Psykologiprofessorn Kevin MacDonald har framfört kritik bland annat i Kritikkulturen, Västerlandet och dess fiender och Att förstå det judiska inflytandet.

Kritik mot judiskt inflytande avfärdas många gånger som antisemitism. Den före detta israeliske ministern och Knesset-medlemmen Shulamit Aloni menade dock i en intervju utförd av radioprofilen Amy Goodman i programmet Democracy Now! den 14 augusti 2002 att argumentet fungerar som ett effektivt vapen för att tysta kritiker eftersom "–Det är ett trick, vi använder det hela tiden."

Externa länkar

• Nordfront: Amerikas judisk makt-kontrollerade stater av Michael Hovila