Invandring och omsorg/vård

Flera olika sambandet mellan invandring och omsorg/vård har diskuterats och undersökts.

Försämrad omsorg och vård

År 2014 angavs det krävas omfattande vårdbehov för att äldre skulle beviljats äldreboende. Trots detta hade de senaste fyra åren nästan sju av tio kommuner inte kunnat ordna äldreboenden inom de föreskrivna tre månaderna till äldre som beviljats äldreboende. Totalt angavs att över 15 000 äldre tvingats vänta för länge och en stor andel fick vänta betydligt längre än tre månader. Många kommuner hade sparat genom att dra ner antalet platser. Sedan början av 2000-talet hade nästan var fjärde plats eller 6 000 platser försvunnit. Samma år angavs att mer än hälften av de äldre på äldreboendena var undernärda och att ungefär 15 000 personer riskerar att svälta ihjäl. Orsaken angavs bland annat vara personalbrist och underbemanning inom äldrevården. Dessutom tvingades personalen ofta att lägga de äldre så tidigt att de blir liggande i sängen utan mat den större delen av dygnet. År 2011 angavs att äldre jämfört med år 2001 fick 18% mindre tid per person inom hemtjänsten. Nedskärningarna började dock ännu tidigare.

År 2014 angavs att räddningstjänstens utryckningar ökat med 10% mellan 2005 och 2012 och värden förstörda av bränder ökat från strax över 3 miljarder kronor år 2000 till 4,7 miljarder kronor år 2012. Samtidigt hade nedskärningar medfört att exempelvis antalet brandmän minskat med 10% under de senaste 10 åren.

År 2013 angavs att antalet vårdplatser på sjukhus i Sverige halverats de senaste 20 åren. Sverige hade minst antal vårdplatser per invånare i västvärlden. Bristen på vårdplatser angavs vålla överbeläggningar som innebär stor fara för patienter och angavs ännu mer belasta redan hårt pressad personal. Samma år föll svensk sjukvård på ett internationellt hälsoindex och angavs vara sämst i Norden. År 2014 angavs alla Sveriges större sjukhus gå med underskott. En tjänsteman uppmanade kollegor att mörklägga detta och skrev att "Orsaken sägs vara att sjukhusen går med så stora underskott att man inte vill att det ska bli politisk debatt kring detta innan valet". Andelen som hade förtroende för sjukvården minskade från 60% år 2010 till 46% år 2014.

Att en förklaring till sådana problem skulle kunna vara allt större kostnader för invandringen (se Invandring och välfärd) är dock inget som nämns i politiskt korrekta källor.

Sjukskrivning och andra ekonomiska skyddssystem för personer med omsorgs-/vårdbehov

Sjukskrivning

En studie undersökte andelen från olika ursprungsländer som hade mer än 25 dagars registrerad sjukfrånvaro per år under tidsperioden 1981-1991. Perioden hade ett gott arbetsmarknadsläge. Det var stor skillnader i sjukfrånvaro även efter att man kontrollerat för skillnader i civilstånd, antal hemmavarande barn, bostadsort, inkomst i förhållande till personens utbildning, ålder, och tid i Sverige. För män födda i Sverige med olika utbildning var siffrorna 4,0% för grundskola, 2,5% för gymnasium, och 0,9% för universitet. För Irak, gruppen med högst sjukfrånvaro, var motsvarande siffror 47,5%, 46,5%, och 16,8%. Skillnaderna var relativt likartade för de som fått uppehållstillstånd pga asyl, anhörig, eller arbetskraft. Födelseland hade "tveklöst större betydelse än utbildning, kön, relativ inkomst eller någon annan variabel."

Det angetts att den höga sjukfrånvaron hos vissa grupper kan bero på att dessa arbetat i yrken med exempelvis många förslitningsskador. Mot detta kan invändas att i ovannämnda studie var sjukfrånvaron mycket högre även för högutbildade. Dessutom angavs att "förekomsten av värk, trötthet och oro bland dem som hade arbeten med tunga lyft och ergonomiska belastningar var högre bland utrikes födda än bland svenskar". Man angav att de utrikes födda höga sjukfrånvaro inte kunde tillskrivas direkta arbetsskador utan att orsakerna var mer allmänna. Skillnaderna kunde bero att invandrarna hade en grundläggande sämre hälsa än de inrikes födda, exempelvis pga dåliga hälsoförhållanden under barndomen, eller på fundamentalt sämre arbetsmarknad vilket skulle kunna skapa sämre hälsa p.g.a. faktorer som stress. Det har också förekommit uppgifter om att myndigheter som Arbetsförmedlingen "beställt" sjukskrivningar för att bli av med "problempersoner" och att personer lätt kunnat få sjukskrivning då det ansetts riskfritt att sjukskriva men riskabelt att inte göra detta. Bedrägerier och överutnyttjande kan underlättas av svenska myndigheters överdriva välvilja, respekt, och godtrogenhet.

Förtidspension

År 2011 var andelen med förtidspension i åldern 45-64 högst för personer födda i Grekland med en andel på 39%. Därefter kom Jugoslavien (33%) och Turkiet (31%). För personer födda i Sverige var siffran 13%. Bland yngre personer var skillnaderna mycket små.

Bo Södersten angav år 2004 att Grekland, Turkiet, Jugoslavien och kvinnor födda i Mellanöstern hade hög andel förtidspensionerade. Vidare skrev han att "Ur ett svenskt perspektiv (särskilt från den offentliga horisonten) ses förtidspensionering ofta som en form av stigmatisering. Men detta synsätt är ingenting självklart. Många kan tvärtom föredra ett tidigt utträde ur arbetslivet. Hos oss gäller vidare 'tvåförsörjaridealet'. Vi finner det naturligt och prisvärt att även gifta kvinnor skall arbeta.

Men i Sydeuropa och Mellanöstern gäller inte alls detta ideal. Här gäller att man ofta ser gifta kvinnors utträde ur hemmet och in på arbetsmarknaden med mycket oblida ögon eller som en ren anomali. Det är troligtvis sådana föreställningar som delvis förklarar de höga tal för förtidspensioneringar som jag just redovisat. Vid intervjuer som gjorts från forskarhåll med försäkringskassornas personal har det visat sig svårt eller omöjligt att få några rimliga förklaringar till att vissa invandrargrupper har en extremt hög andel förtidspensionerade. I varje fall kan det knappast förklaras med att dessa grupper skulle ha speciellt tunga eller påfrestande jobb."

Assistansersättning

En statlig utredning uppskattade att år 2010 var av det totala utbetalade beloppet för assistansersättning 9–15% fusk och 13–18% överutnyttjande. Osäkerheten beträffande siffrorna var stor. Kostnaderna för assistansersättningen uppgick år 2010 till 23,7 miljarder kronor vilket var mycket än den förväntade kostnaden på 10 miljarder enligt de antaganden som gjordes när lagen infördes år 1993.

Läkaren Thomas Jackson beskrev hans personliga erfarenhet av omfattade fusk beträffande assistansersättning till invandrare. Jackson anser att i många fall bidrar landstingspersonal till fusket genom att man konsekvent tar patientens sida. En läkare som skriver korrekta intyg riskerar att få mottagningens missnöje pga "gnäll, skrik, gråt, anmälningar till patientnämnden och diverse hot från patientens sida", riskerar lägre intäkter, och riskerar att få lämna arbetet eftersom cheferna anser att det blir så mycket missnöje och de själva får kritik för anmälningarna. Även andra personer har rapporterat om liknande problem.

Hallandspolisen ansåg år 2010 att vissa assistansföretag ägnade sig åt organiserad brottslighet genom att hjälpa personer begå bedrägerier beträffande funktionsnedsättning och assistansersättning varefter pengarna delas. Släktingar kan delta i bedrägerierna genom att de anställs som assistenter. I tre beskrivna ärenden där domar fallit rörde det sig om personer med utländsk bakgrund. Personer vars bakgrundshistoria är okänd och utan tillgängliga tidigare papper kan genomföra bedrägerier på ett sätt som skulle ha varit svårt för en person uppväxt i Sverige.

Dispatch International intervjuade år 2013 en pensionerad kommissarie som angav att den största gruppen bedragare utgjordes av organiserad brottslighet. "Ofta rör det sig om utländska affärsmän boende i Sverige, som är djupt involverade i organiserad brottslighet. Vid sidan av övrig kriminell verksamhet driver man företag där man till exempel påstår sig ha ett antal anställda, men i själva verket är de mycket färre än det som redovisas".

Se även Arbetskraftsinvandring: Arbetskraftsinvandring för att arbeta som personlig assistent åt släkting

Vårdnadsbidrag

För vårdnadsbidrag var andelen utrikes födda år 2010 31,1% vilket innebar en överrisk på +20% jämfört med inrikes födda.

I Norge har vårdnadsbidraget kritiseras eftersom det hävdas orsaka att invandrarbarn inte börjar förskolan tidigt och då riskerar sämre resultat i skolan. Även mödrarnas arbetsmarknadsdeltagande har ansetts försämras. SvD undersökte år 2009 Stockholms stadsdelar vilket visade att etnicitet spelade en stor roll. I stadsdelen Spånga-Tensta, med en hög andel invandrare, var vårdnadsbidrag nästan 3 gånger vanligare än i Älvsjö. I Rinkeby "har en stor andel av mammorna med vårdnadsbidrag somalisk bakgrund - en grupp som generellt redan tidigare har lyckats dåligt på arbetsmarknaden.".

Det har hävdats att invandrare av vissa religiösa ledare uppmanats att bland annat ha ett högt barnafödande för att på detta sätt demografiskt ta över Sverige. Generösa vårdnadsbidrag skulle kunna göra det lättare att följa sådana uppmaningar. Se även artikeln Invandring och demografi.

Vård för asylsökande och illegala invandrare

Asylsökande och illegala invandrare har omfattande rättigheter till viss sorts vård och ofta till avsevärt lägre kostnader än svenska medborgare. Se llegala invandrare: Skattefinansierad sjukvård och den efterföljande sektionen "Kritik mot skattefinansierad sjukvård".

Allmänt om omsorgs- och vårdkonsumtion och hälsa

Statistik har angetts saknas om skillnader i vårdkonsumtion mellan utrikes och inrikes föda i sjukvården i allmänhet.

Personer som är födda utanför Norden har angetts ha sämre hälsa än personer födda i Sverige och utnyttja mer vård än de som är födda i Norden.

Invandrare från många länder har angetts ha högre risk att insjukna i vissa hjärtsjukdomar och olika former av psykisk ohälsa. Högre förekomst av vissa riskfaktorer kan bidra. Dagligrökning har angetts vara betydligt vanligare bland utrikes födda. Invandrare från Sydeuropa hade betydligt högre BMI än inrikes födda i en studie. Utrikes födda från många länder har angetts ha högre upplevd ohälsa än inrikes födda.

Enligt en undersökning hade var fjärde av de 52000 Sörmlänningar som hade utländsk bakgrund någon form av funktionsnedsättning.

Skillnader beträffande förekomst av sjukdomar mellan folkgrupper kan bero på många faktorer inklusive för vissa sjukdomar genetiska skillnader mellan folkgrupper (se Ras och medicin).

Etnisk och transkulturell omsorg och vård

Skillnader mellan folkgrupper beträffande sjukdomar och kulturer kan ställa nya krav på personal, utrustning, omsorg och vård (transkulturell omsorg, transkulturell vård, etc.).

Etniskt boende och etnisk hemtjänst är exempel på framväxande verksamheter där olika etniciteter får kulturanpassad offentlig service.

Tandvård

Enligt en folkhälsoenkät finns det tydliga skillnader i tandhälsa mellan inrikes och utrikes födda. 30% av personer födda utanför Europa angav dålig eller mycket dålig tandhälsa jämfört med 9% av inrikes födda.

Alla asylsökande har rätt till kostnadsfri akut tandvård och alla barn har rätt till fullständig tandvård. År 2014 angavs att 15% av befolkningen inte gick till tandläkare trots behov vilket vanligen berodde på att man inte hade råd. Samtidigt hade illegala invandrare i princip gratis tandvård och även i princip gratis tillgång till flera sorters annan vård (se artikeln om illegala invandrare).

År 2013 angavs att hos Folktandvården i områden i Dalarna orsakade nyanlända invandrarbarn problem som överbelastad personal, ekonomiska förluster, sämre löner och flera års köer för vuxna patienter. Invandrarbarnen gav lika mycket i ersättning som svenska barn trots att kostnaderna ofta är högre p.g.a. av kommunikationsproblem, större utbildningsbehov, längre behandlingstider, större tandproblem, och frånvaro från bokade tider. År 2015 rapporterar Folktandvården att trycket på tandvården är högt i hela landet då många asylsökanden har dåliga tänder och karies.

Vårdcentraler

År 2014 fick vårdcentralen i Flen stänga den öppna mottagningen utan förbeställda tider eftersom kötiderna blivit för långa på grund av ett stort antal asylsökande som kommit till orten. På Migrationsverket la man allt ansvar på landstinget.

Brottslighet

I synnerhet våldsbrott, narkotikarelaterade brott och brottslig smittspridning liksom vissa nya brottstyper som kvinnlig könsstympning kan medföra vårdbehov. Se artikeln om Invandring och brottslighet beträffande bland annat överrisker för brottslighet för olika grupper.

En relaterade fråga är om brottsligheten har ökat i Sverige, om våldsbrotten ökat bland patienter inlagda på sjukhus, om våldsbrotten ökat bland de som uppsöker akutmottagningar och om våldet ökat mot vårdpersonal exempelvis på akutmottagningar. Se artikeln Brottsutvecklingen i Sverige.

Räddningstjänsten har utsatts för olika slags attacker vilket angetts kunna ha samband med invandringen. Se Invandring och brottslighet: Våldsamma upplopp och hot/våld mot polis och räddningstjänst

Trafikolyckor

En utredning från 2006 angav överrisken att vara inblandad i en trafikkrasch för bilkörkortsinnehavare 18 år eller äldre för år 2003. Dessa anges nedan för olika grupper utrikes födda män jämfört med inrikes födda. Siffrorna för kvinnor jämfört med kvinnor var likartade med undantaget Övriga Afrika där överrisken bara var +18%.

• Norden, Västeuropa, engelskspråkiga länder +11%
• Sydeuropa +84%
• Östeuropa +122%
• Fd Sovjetunionen +73%
• Sydostasien +159%
• Mellanöstern, Nordafrika +276%
• Övriga Afrika +246%
• Latinamerika +151%
• Alla utrikes födda +111%

Enligt en artikel från 2003 har asylsökande och personer vars uppehållstillstånd är mindre än ett år gammalt rätt att använda hemländernas körkort. Körkort från EU-länder får bytas in mot svenska körkort. Många länder kan ha dålig utbildning i bilkörning och trafiksäkerhet. Vinterkörning kan vara ett stort problem. Svensk trafik kan uppfattas som mycket säker jämfört med hemlandets varför bilbälten, bilbarnstolar, och annan trafiksäkerhet kan bli en "överkurs".

Utlandsfödda generellt har angetts vara överrepresenterade både som förare och när de rör sig i trafiken på annat sätt (exempelvis som fotgängare).

Förare i Sverige angavs år 2014 enligt enkätundersökning bland chefer inom trafikpolisen köra aggressivare och sämre än tio år tidigare.

Infektionssjukdomar

En stor andel av fallen av infektionssjukdomar som hiv, tuberkulos, syfilis och hepatit B har angetts ha inträffat hos utlandsfödda som smittats utomlands. Beträffande vissa sjukdomar som tuberkulos var de infödda personer som smittats framförallt nära anhöriga till personer från länder med hög förekomst.

År 2014 öppnade den första tuberkulosmottagningen i Sverige på 50 år i Angered i Göteborg för att möta det allt större behovet av sådan vård.

Enligt en rapport från EU-anknutna "European Centre for Disease Prevention and Control" så var Sverige det europeiska land som hade störst andel invandrare (75%) bland personer som nyligen fått diagnosen hiv.

År 2009 startade Jordbruksverket en kampanj som riktade sig till de stora invandrarföreningarna p.g.a. problemet med hundar som smugglas in och som kan bära på dödliga sjukdomar som rabies och dvärgbandmask. Många invandrare angavs inte känna till att de inte kan ta med sig en hund hem från semester i det forna hemlandet.

2018 meddelade Naturvårdsverket att afrikansk svinpest spridit sig i Europa och finns nu i Sveriges närområde, Baltikum, Polen, Tjeckien, Ungern och Ryssland.

2 barnläkare ansåg år 2013 i en debattartikel att alla ungdomar i Sverige borde vaccineras mot epidemisk hjärnhinneinflammation och "inte bara ge skyddet till dem som åker till särskilt drabbade områden, såsom Saudiarabiens pilgrimsorter eller till området söder om Sahara". Man skrev att var tredje eller fjärde dag insjuknade någon i Sverige. År 2012 hade varit det sämsta året under en tioårsperiod.

Samma år angavs att det fanns risk att flyktingar från Syrien kan sprida polio till Europa. Polio har varit helt utrotade i Sverige sedan år 1977. Personer som inte vaccinerats av "religiösa eller filosofiska skäl eller för att det är utsatta grupper som kanske inte har kontakt med sjukvården" kunde smittas vilket orsakat oro hos myndigheter. Socialstyrelsen skickade ut information till smittskyddsläkare, infektionsläkare och laboratorier att ha rutiner för hälsoundersökningar och vaccination mot polio.

År 2014 angavs det finnas risk att invandrare tog med sig ebola till EU:s medlemsländer.

Nyanlända asylsökande erbjuds en kostnadsfri hälsoundersökning med bland annat hivtestning. År 2012 angavs att bara 40% av de asylsökande undersöktes. Nämnda möjliga orsaker till det låga deltagandet inkluderar ineffektiv organisering och att många asylsökande inte vill delta. År 2014 angavs det komma så många asylsökande att enbart i Gävle stod 1 500 personer i kö för att hälsoundersökas. Fem sjuksköterskor hade anställts i länet på deltid för att ägna sig åt hälsoundersökningarna.

Skadedjur och ohyra

Förekomsten av vissa hudparasiter som löss och skabb har kraftigt ökat liksom även förekomsten av kackerlackor vilka har angetts kunna sprida vissa infektionssjukdomar. Förklaringar har inkluderat ökat resande, ökad matimport, ökad secondhand-shopping, och ökat datorspelande. Även ökad invandring, stort resande fram och tillbaka mellan Sverige och ursprungslandet liksom även nya vanor (som beträffande bostadsskötsel) har föreslagits men detta är inget som anges i officiella källor. År 2014 angavs en fortsatt snabb ökning och att en miljon personer riskerade att drabbas inom några år. Vägglöss angavs troligen snart återkomma till offentliga miljöer. De har angetts vara ett återkommande problem i asylboenden. Migrationsverket såg problem över hela landet och en person på Migrationsverket arbetade enkom med frågan om vägglöss. Ett ökat problem med resistens mot bekämpningsmedel har föreslagits kunna bero på import från länder där bekämpningsmedel använts på ett felaktigt sätt.

Psykiatri

Skillnader i kontakter den öppna psykiatriska vården har angetts vara stora mellan inrikes födda och olika grupper av utrikes födda. Personer födda utanför Europa har angetts ha mer omfattande kontakter med psykiatrin än inrikes födda.

Annorlunda kulturer har angetts orsaka diagnossvårigheter.

"Apatiska flyktingbarn"

Se artikeln Apatiska flyktingbarn.

Missbruksvård

För öppenvårdsinsatser till missbrukare har det angetts saknas statistik.

En studie visade att utrikes födda var marginellt överrepresenterade inom sjukvården för vård och behandling för missbruk och beroende.

Invandrad personal

Se Invandring och Arbete: Ökat behov av arbetskraft någon gång i framtiden beträffande föreställningen att Sverige redan nu skulle behöva ha en allmän massinvandring för att hantera en påstådd framtida arbetskraftsbrist i synnerhet inom omsorg och vård.

En annan aspekt är att en stor del av den högutbildade personalen är arbetskraftsinvandrare vilket ofta används som ett argument mot invandringskritiker. Detta kan möjligen inte sällan betraktas som en halmgubbe då just högutbildad arbetskraftsinvandring av specialister (i synnerhet om sådan kompetens saknas i Sverige) är en invandringsform som även många invandringskritiker uttryckligen anser vara övervägande positiv och ska tillåtas i någon form.

Något motsägelsefullt hävdas ibland istället att man exempelvis inom omsorg och vård diskriminerar högutbildade invandrare. Se Invandring och arbete: Diskriminering.

Beträffande kvoteringsproblem och språkproblem inom vissa yrken se Invandring och utbildning: Särskilda yrken.

Tolkar

Se Invandringsindustrin: Tolkar.

Externa länkar

• Avpixlat: Dramatisk ökning av antalet TBC-fall pga asylinvandring
• Avpixlat: Muslimer fortsätter kräva patientfarliga särrättigheter inom vården