Ressentiment
Ressentiment är en term som används inom psykologin och den existentiella filosofin och som härstammar från franskans "ressentiment" (som ungefärligt betyder "ilska" eller "illvilja" till följd av en upplevd oförrätt). Ressentiment uppkommer hos disponerade personer efter motgångar och misslyckanden och utgör en öm punkt (komplex) som leder till överstarka reaktioner på likartade upplevelser. Sådana kan fungera som nyckelupplevelser och utlösa vanföreställningar som till exempel att vara förföljd av omgivningen.
Ressentiment infördes först som en filosofisk och psykologisk term av 1800-tals filosofen Søren Kierkegaard. Därefter expanderade Friedrich Nietzsche begreppet och kan enkelt uttryckt sägas beskriva den svages avundsjuka och bitterhet mot den som upplevs som starkare eller överlägsen.