Rasrealism

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Rasrealism är åsikten att det finns, genetiskt olika, människoraser som förutom fysiska olikheter även har personliga nedärvda drag som formar deras sätt att leva och även graden av civilisation dessa raser uppnått.

Citat om raser

Idag är de flesta forskare och historiker som är engagerade i seriösa studier av ras gör detta från antingen rasrealistiska eller hermeneutiska perspektiv. Å ena sidan, de jag har kallat rasrealister ser raser som ett naturligt fenomen som skall iakttas, studeras och förklaras. De tror att mänskligheten är ett giltigt biologiskt koncept, liknande underarter eller raser eller stammar. Å andra sidan, de jag kallar hermeneutiker betecknar "ras" som en epifenomen, (som genus i motsats till "kön") en ren social konstruktion, med politiska och ekonomiska krafter som de verkliga orsakerna. Snarare än att forska om ras, så studerar den hermeneutiska forskningen de som forskar om ras. Alternativa och mellanlägen finns visserligen, men den mest livliga debatten sker idag mellan förespråkare för dessa polära positioner.

Det rasrealistiska tillvägagångssättet är empiriskt och sysselsätter en myriad av vetenskapliga metoder, bland annat undersökningar, social demografi, IQ och personlighetstester och genetiska beteendeanalyser (t.ex. tvillingstudier). Den hermeneutiska ansatsen bygger på skriven, historisk och politisk analys. Den rasrealistiska synpunkten är beskrivande, förklarande och försöker typiskt att undvika att förorda en speciell metod. Eftersom det hermeneutiska perspektivet ser otvetydiga kopplingar mellan teori och praktik, är dess skrifter är ofta normativa och antar en opinionsbildande synpunkt. För sina motståndare, ter sig det rasrealistiska tillvägagångssättet kallt, fristående och misstänks att dölja en "rasistisk" agenda. Hermeneutikerna ter sig för rasrealister som förvirrade, upphetsade, och ideologiskt engagerade i antirasistisk aktivism.

Jean Philippe Rushton, 2002


Så klart differentierade är de olika människotyperna att en antropolog som får se en folksamling med australider, negroider, östasiater eller kaukasier, omedelbart kan skilja på dessa utan att tveka eller göra misstag.

—Arthur Keith


Se även