Konsumtionsamhälle
Konsumtionssamhälle är en något kritisk benämning på den livskultur majoriteten av västvärldens befolkning har. Begreppet började användas under 1970-talets miljö- och socialrättsrörelser och betyder att människor i samhället köper och konsumerar produkter och tjänster efter begär, och inte av behov. Begreppet används sedermera av flera politiska rörelser, bland annat av modernitetskritiker och miljöaktivister.
En effekt av detta bidrar till en massproducering av produkter i fattigare länder, vanligtvis tidigare kolonier, där miljö- och arbetsvillkor inte är särskilt stränga liksom en stor förbrukning av naturresurser förekommer. Detta i sin tur bidrar till en urholkning av naturens, i vissa fall begränsade, resurser. Även om återvinningsindustrin har utvecklats stadigt under början av 2000-talet förbrukas fortfarande en stor del av naturens resurser. Den billiga arbetskraften medför billiga priser för produkterna hos grossister och återförsäljare, som i sin tur lockar konsumenterna i Västvärlden. Detta ger medelklassen chans att konsumera till höga nivåer, och ständigt investera i de allra populäraste och nyaste produkterna.
I ett vidare led har konsumtionskulturen som livsstil bidragit till människors strävan att identifiera sig i de produkter man inhandlat. Bland annat genom att hålla sig uppdaterad om att äga den senaste och populäraste produkten, liksom även att man kan köpa sig till en social status, identitet, som utgår från vilka slags kläder, möbler, bil och liknande man äger.
Konsumtionskulturen har därmed orsakat en rad sociala problem i samhället, bland annat eftersom banker och kreditföretag lånar ut pengar till människor, vars ekonomiska medel i sin tur hamnar bland statusprodukter och sedan skuldsätts eftersom man egentligen inte hade råd med produkten. Rotlösheten är även en delvis produkt av konsumtionskulturen.
Se även
|
i ämnesportalen om Politiska begrepp |
