Konstantinopel
Konstantinopel är det tidigare namnet på staden Istanbul. Staden grundlades 324 e.kr av kejsare Konstantin (den store) och stod klar efter sex intensiva års byggnation. Staden konstruerades uteslutande efter romerska mått, där syftet var att efterlikna Rom så gott det går. Därav kom staden även att benämnas som Nova Roma, Nya Rom.
När romarriket delades 395 e.kr. kom Konstantinopel att bli huvudstad för den östromerska riket, medan gamla Rom förblev huvudstad i det västromerska riket. När sedan västromerska riket fallet slutgiltigt faller 476 e.kr lever östromerska riket kvar, med Konstantinopel som huvudstad i det bysantinska riket. Under den här tiden kommer även stadens väldiga murar att byggas, murar därefter håller antal främmande horder stången.
Belägringar
Konstantinopel blir belägrat ett antal gånger, men lyckas tack vare sina stora murar att hålla angriparna stången många gånger. Staden utsätts för en hård belägring av muslimska trupper mellan åren 674-678, men oförmåga att blockera alla infartsleder till Konstantinopel blir deras fall. Staden belägras återigen år 717 av muslimska trupper, som även den här gången får vända på klacken och återvända hem igen.
Det fjärde korståget lyckades 1204 bryta sig igenom murarna och inta Konstantinopel.
Den kändaste belägringen och början till Konstantinopels slutgiltiga fall, initierades av sultanen Mehmed II 2 april 1453. Mehmed hade till sitt förfogande ett överväldigande antal soldater, som enligt vissa källor ska ha varit uppemot 200 000 man som stod emot 7000 tappra kristna försvare i Konstantinopel. Det här till trots hade man från turkarnas sida stora problem att bryta igenom murarna. Man försökte sig på gräva sig under murarna, ett äventyr som bysantinska ingenjörer emellertid lyckades avvärja. Sultanen bestämde efter det misslyckade att gräva tunnlar att förlita sig på rå styrka och beordrade därmed ett fullskaligt anfall gentemot staden. Ett anfall som initialt misslyckades, till följd av ytterst tappert försvar från bysantinskt håll. Men då man får turkiskt håll fann att Adrianopleporten "lämnats" öppen kunde man storma in och lyckades med sin överväldigande styrka erövra staden.
Haga Sofia
Haga Sofia var en kristen kyrka som byggdes upp av kejsare Justinianus och stod klar 537 e.kr. Efter att Mehmed IIs trupper hade besegrat Konstantinopels försvar, ska soldaterna ha slängt en prostituerad kvinna på altaret i Haga Sofia som en skymf gentemot kristendomen och ett bevis på islams triumf.
Den 24 juli 2020 blev Haga Sofia åter en moské efter att ha varit ett museum sedan 1935. President Erdogan närvarade vid invigningsbönen.[1]
