Eugenik

Eugenik är en tillämpad vetenskap eller social rörelse som vill förbättra en grupps genetik. Vanligen avses människogrupper.

Termen kommer från grekiska eugenes ("välfödd") från eu- ("bra, väl") + genes ("födelse").

Eugenik har ofta ansetts stå i nära samband med rasbiologin. I Sverige och vissa andra länder har termerna rashygien och rasförädling använts som synonymer. Eugenik är dock inte beroende av eller begränsad till biologiska människoraser utan kan teoretiskt utföras på hela den mänskliga arten eller på helt konstgjorda människogrupper som alla invånarna i ett område oavsett om de är nära genetiskt relaterade eller inte. Eugeniken har även på tveksamma grunder ansetts vara nära relaterad till socialdarwinism (se artikeln om detta ämne).

Eugeniska åtgärder kan variera från kontrollerad fortplantning (benämnd avel och växtförädling när det rör sig om djur- och växtarter) till mer begränsade åtgärder som ekonomiska incitament eller enbart informationsspridning.

Eugeniken framställs ofta som statliga tvångsåtgärder men eugeniska effekter kan även åstadkommas av exempelvis personer med svåra genetiska sjukdomar i släkten och som vill undvika dessa sjukdomar hos sina barn.

Tidig historia

Den tidiga eugeniken ville framförallt att de "välborna", det vill säga de i fysiskt, intellektuellt och moraliskt hänseende bäst utrustade individerna, i största möjliga mån skulle fortplanta gruppen. Detta kunde ske med metoder varierande från upplysning och uppmuntran till ofrivillig sterilisering.

Ärftlighetsforskningens raska uppblomstring under det sena 1800- och tidiga 1900-talen jämte ett växande intresse för sociala frågor hos breda lager af kulturländernas befolkning banade väg för eugenikens framväxt. England kan betraktas som det land, där dylika forskningar och strävanden först gjorde sig gällande. Impulsen därtill kom i synnerhet från två vetenskapsmän, Charles Darwin och Francis Galton. Redan 1873 uttalade Galton den åsikten, att det är möjligt att förbättra grupper, utan att man behöver komma i strid med nyare tiders moraliska uppfattningar. Han utvecklade ett helt program för, hur dessa strävanden borde bedrivas.

1883 nyttjade Galton ordet eugenik ("läran om välborenhet" i biologisk mening), vilket snabbt vann burskap inom så gott som hela den engelsktalande världen och även annorstädes. Galton var ända till sin död outtröttligt verksam på detta område och offrade större delen av sin förmögenhet härför. Av honom upprättades i London ett eugeniskt institut, det s. k. Galtonlaboratoriet Vidare testamenterade han medel till en professur, den första i sitt slag, likaledes i London. Galton, som blivit kallad eugenikens fader, var så besjälad av dessa idéer, att han förutspådde, att den tid skulle komma, då de skulle intränga i folkmedvetandet och behärska massorna nästan som en religion.

I Nordamerika vann rashygienen likaledes en mycket hastig utbredning och gjorde sig snart gällande i flera staters lagstiftning. Ett vetenskapligt forskningsinstitut grundades i början av förra seklet i New York, föreståndet av Charles Davenport. I Tyskland verkade vid samma tid män som doktor Alfred Ploetz, doktor A. Schallmayer och professor Max von Gruber, alla verksamma i München. Ploetz myntade namnet rashygien (ty. rassenhygiene), och startade 1904 tillsammans med några andra forskare Archiv für Rassen- und Gesellschaftsbiologie, einschliesslich Rassen- u. Gesellschaftshygiene, en vetenskaplig tidskrift för rasbiologi och rashygien. På Ploetz' initiativ bildades också ett tyskt och ett internationellt rashygieniskt sällskap. I Sverige bildades 1910 i Stockholm ett svenskt sällskap för rashygien, vilket uppställde följande programpunkter som ledmotiv för sin verksamhet:

1) att insamla och bearbeta material av betydelse för studiet av de mänskliga ärftlighets- och variationsförhållandena samt av sådana samhällsförhållanden, som utöva inflytande på den växande individen;

2) att bland sällskapets medlemmar och bland allmänheten sprida kunskap om rashygienens metoder och resultat, till ledning för såväl offentliga åtgärder som för de enskilde individernas handlande;

3) att stödja vetenskapligt grundade strävanden för uppväxande och kommande generationers kroppsliga och andliga hälsa.

Senare tid

Efter andra världskriget blev eugenik genom associationerna till rasbiologi alltmer stigmatiserad. I Sverige förbjöds ofrivilliga steriliseringar år 1976. Även frivilliga eugeniska åtgärder som information och uppmuntran kan anses ha blivit stigmatiserade. Den tidigare sociala rörelse som stödde eugeniken har försvunnit.

Samtidigt har den vetenskaplig utvecklingen inom genetiken och psykologin lätt till ökad förståelse av genetikens roll inte bara för genetiska sjukdomar utan även egenskaper som psykologiska särdrag.

Modern genteknik möjliggör eller kan i framtiden möjliggöra alltmer avancerade eugeniska åtgärder. Exempel inkluderar genetisk fosterdiagnostisk, genetisk undersökning av och val av embryon vid "provrörsbefruktning", helt genetiskt skräddarsydda embryon, och modifiering även av vuxnas genetik (benämnd genterapi vid behandling av sjukdomar).

Samtidigt som många eugeniska åtgärder gällande människor i västvärlden har upphört så har djuravel och växtförädling fortsatt och blivit alltmer avancerad. Genteknik har använts i allt större grad vilket orsakat oro och motstånd mot exempelvis genmodifierade livsmedel och genetiskt modifierade organismer (GMO).

En annan vetenskaplig utveckling är forskning om dysgenik som hävdar att i moderna samhällen så har det tidigare naturliga urvalet förändrats och befolkningarnas genetik försämras alltmer beträffande vissa egenskaper.

Richard Lynn har hävdat att även när metoder som ofrivilliga steriliseringar av vissa grupper och allmän eugenisk upplysning användes så var dessa otillräckliga för att förhindra den negativa genetiska utvecklingen. Den vetenskapliga utvecklingen har dock medfört ett nytt alternativ. Det är möjligheten för föräldrar att välja vilka genetiska egenskaper de vill att deras barn ska ha. Det kan exempelvis ske vid "provrörsbefruktning" där olika embryon genetiskt undersöks och ett med önskade egenskaper, exempelvis inkluderande hög intelligens, väljs ut. Initialt skulle sådan teknik framförallt vara möjlig för välbeställda, speciellt om man måste åka utomlands om proceduren är illegal i det egna landet, men den tekniska utvecklingen och sänkta priser kan komma att medföra att allt större grupper får denna möjlighet. Ett annat alternativ är att en auktoritär stat inför en stram eugenik för att förbättra befolkningens genetik. Kinas hårda familjeplaneringspolitik är ett exempel på hur fertilitet kan regleras av en auktoritär stat.

Den kinesiska staten bedriver forskningsprojekt för att kartlägga genetikens inverkan på IQ. Det har föreslagits att Kina i framtiden skulle kunna erbjuda alla kinesiska par som önskar barn "provrörsbefruktning" och möjlighet att välja ut embryon med gener gynnsamma för exempelvis hög IQ. Det har föreslagits att detta vid utbredd användning skulle kunna medföra en snabb höjning av Kinas medel-IQ. Om övriga välden av olika anledningar väljer att inte genomföra eugeniska åtgärder skulle detta kunna innebära en allt större kinesisk dominans.

År 2012 angavs att en analysteknik hade utvecklats som var tänkt att användas på embryon vid "provrörsbefruktning" och hjälpa föräldrarna att få önskade egenskaper hos deras barn. Analystekniken kunde testa för mer än 1,500 genetiskt influerade egenskaper samtidigt. Dessa inkluderade hjärtsjukdom, årstidsbunden depression, fetma, atletisk förmåga, hårfärg, ögonfärg, längd, alkoholmissbruk, nikotinmissbruk, laktosintolerans, och en gen som är associerad med 7 poäng högre IQ om barnet ammades. Ett tekniskt problem återstod att lösa, att framställa tillräckligt med DNA från ett embryo som består av bara en cell, men tillverkaren trodde att detta snart skulle lösas.

I Singapore har staten sedan 1984 aktivt matchat välutbildade med varandra för att på så sätt få dessa att bilda familj och få intelligenta barn. Singapore har idag, trots att man helt saknar naturtillgångar, den tredje högsta BNP:n per capita i världen.

Evolutionsbiologen Richard Dawkins hävdar att eugenik mycket väl fungerar på människor.

Boken Civilisationernas självmord diskuterar dysgenik och eugenik.

Externa länkar

• En inlaga för eugenetiken
• Tyskland vill iq-testa invandrare
• Genforskning ska göra framtidens kineser ännu smartare
• Rashygienen i Sverige
• LIBRIS: Svenska sällskapets för rashygien skriftserie

Engelska

• Chinese Eugenics

Referenser

Delar av denna artikel utgörs av bearbetad text ur Nordisk familjebok, utgiven 1904–1926.