Christian Peder Kryssing
SS-Brigadeführer und Generalmajor der Waffen-SS Christian Peder Kryssing, född den 7 juli 1891, död den 7 juli 1976, var en dansk artilleriofficer i Waffen-SS under andra världskriget. Kryssing var den icke-tysk som fick högst grad inom Waffen-SS. Han var Frikorps Danmarks förste befälhavare, en tjänst som han fick lämna innan förbandet avreste till fronten. Därefter tjänstgjorde han på olika positioner inom Waffen-SS, i SS-Division Totenkopf, SS-Division Wiking och III. (Germanische) SS-Panzerkorps. Under striderna vid Narvafronten vintern och våren 1944 ledde Kryssing Kampfgruppe Küste. Efter kriget dömdes Kryssning till åtta års fängelse för sin tjänstgöring i Waffen-SS.
Innehåll
Frikorps Danmark
Christian Peder Kryssing föddes i Kolding och var en dansk yrkesofficer inom artilleriet. Han har beskrivits som en officer av den gamla skolan som i sin officersplikt hade en fast tro på Gud, kungen och fäderneslandet. Han var ingen nationalsocialist, men ansåg att bolsjevismen var ett dödligt hot mot Danmark. Därför tackade han ja till att bli Frikorps Danmarks första befälhavare när förbandet sattes upp sommaren 1941. Kryssing engagerade sig i värvningen av rekryter till legionen och höll den 9 juli ett radiotal med rubriken ”Bolschevismen er en dødlig Fare for Danmark!”
Kryssning med sin bakgrund inom artilleriet var inte den mest lämpade att leda ett infanteriförband i fält så innan Frikorps Danmarks utbildning avslutats ersattes han av Christian Frederik von Schalburg som hade fronterfarenhet från SS-Division Wiking. Dessutom hade de nationalsocialistiska rekryterna en önskan om få en nationalsocialistisk befälhavare vilket inte stärkte Kryssnings chanser att få behålla sin tjänst.
Östfronten
Kryssning fortsatte att tjänstgöra inom Waffen-SS och anslöt snart till SS-Division Totenkopf där han tjänstgjorde som stabsofficer i dess artilleriregemente. Den 31 juli 1942 överfördes han till SS-Division Wiking där han där han fick en likande tjänst. När den nya division som snart skulle få namnet 11. SS-Freiwilligen-Panzergrenadier-Division "Nordland" började formeras våren 1943 lämnade Kryssning Wiking för att istället ingå i formeringsstaben för den nya divisionen. Men redan efter några veckor lämnade Kryssning den tjänsten för att tjänstgöra vid den tyska arméns (Heer) artilleriskola i Berlin, innan han överfördes till pansarskolan i Wünsdorf. I december 1943 blev Kryssning Artillerikommandant i III. (Germanische) SS-Panzerkorps som vid denna tid var på väg att transporteras till östfronten, närmare bestämt till Oranienbaumfickan utanför Leningrad.
Kampfgruppe Küste
Den 14 januari 1944 inledde starka sovjetiska styrkor en storoffensiv i området. Detta ledde till att Kryssing i februari på order av sin överordnande, kårbefälhavaren Felix Steiner (som för övrigt kände Kryssning efter deras gemensamma tid i SS-Division Wiking) fick befälet över den 9 000 man starka Kampfgruppe Küste. Denna Kampfgruppe var en brokig skara förband som hade till uppgift att försvara kustlinjen vid Narvafronten. Den bestod av elva kustartilleribatterier, en estnisk polisbataljon (Schuma), fyra konvalescenskompanier, två veterinärkompanier, ett Entgiftungs-Kompanie (avgiftningskompani?), ett marinregemente, två marinbataljoner, en ingenjörsbataljon, en motoriserad artilleribataljon, tre ersättningsbataljoner samt en underofficersskola. Kryssning ledde denna Kampfgruppe till juni 1944 då han begärde avsked från Waffen-SS. Orsaken var personliga skäl och säkerligen i kombination med en allmän krigströtthet. Han båda söner, Jens Kryssing och Niels Kryssing, hade båda stupat i strid på östfronten 1942 respektive 1944. Dessutom invalidiserades hans fru Karen i ett sovjetiskt bombangrepp mot Narva (eller Tallinn) där hon 1944 tjänstgjorde som frontsyster. Kryssing övertalades dock att fortsätta sin tjänstgöring.
Krigsslutet
Under resterande delen av kriget tjänstgjorde Kryssing i olika positioner, bland annat som instruktör vid Waffen-SS artilleriskola, tills han i maj 1945 kapitulerade till brittiska styrkor. Efter ha suttit i fångläger fram till juni 1946 överfördes han till dansk polis. Kryssing dömdes den 27 oktober 1947 till åtta års fängelse för sin tjänstgöring i Waffen-SS, ett straff som sänktes till fyra år. Vid det laget hade man till Kryssings förvåning helt "glömt bort" att den danska kungen och regeringen godkänt att danska yrkesmilitärer fritt kunde söka sig till Waffen-SS för tjänstgöring. I maj 1948 släpptes Kryssing ut från fängelset och levde därefter ett tillbakadraget liv.
Befordringar
- Kaptajn (danska armén) – 1 april 1927
- Oberstløjtnant (danska armén) – 1 november 1937
- SS-Obersturmbannführer – 19 juli 1941
- SS-Standartenführer – 30 januari 1943
- SS-Oberführer – 20 april 1943
- SS-Brigadeführer und Generalmajor der Waffen-SS – 1 augusti 1943
Kommenderingar
- Befälhavare för 5. Artilleriafdeling i Holbæk (1 november 1937 – 19 juli 1941)
- Befälhavare för Frikorps Danmark (19 juli 1941 – 23 februari 1942)
- Ansluten till SS-Führungshauptamt (1 mars 1942 – 15 mars 1942)
- Stabsofficer i artilleriregementet i SS-Division Totenkopf (15 mars 1942 – 31 juli 1942)
- Stabsofficer i artilleriregementet i SS-Division Wiking (31 juli 1942 – 3 april 1943)
- Tjänstgöring vid formeringsstaben för 11. SS-Freiwilligen-Panzergrenadier-Division "Nordland" (3 april 1943 – 20 april 1943)
- Tjänstgöring vid arméns ([[Heer) artilleriskola i Berlin
- Tjänstgöring vid pansarskolan i Wünsdorf
- Artillerikommandant i III. (Germanische) SS-Panzerkorps (december 1943 - )
- Befälhavare för Kampfgruppe Küste (februari 1944 – juni 1944)
- Instruktör vid Waffen-SS artilleriskola
Utmärkelser
- Järnkorset av andra klass
- Järnkorset av första klass
Källor
|
i ämnesportalen om Andra världskriget |
