Skinnberedning

Skinnberedning är en av mänsklighetens äldsta hantverk. Det tillgår så att skinnen, sedan de avlägsnats från djuren, torkas. Därefter rensar man skinnen från de delar som är skadade eller otjänliga.

Sedan sker en så kallad vekning, man rensar ut oönskade äggviteämnen ur huden. Vekningen är en viktig procedur som avgöra skinnet kvalitet. Därefter sker den så kallade fläskningen, dvs man avlägsnar de fettämnen som sitter kvar på skinnens insida. När det är gjort måste garvningen påbörjas omedelbart för att skinnet inte ska förstöras.

Garvningen gör skinnet motståndskraftigt och smidigt. Olika slags skinn kräver olika garvningsmetoder. Garvingsprocessen utförs numera i stora kar där skinnet får ligga i ett dygn, sedan torkas de i särskilda torkkamrar. Därefter påbörjas lejdringen, en reningsprocess för att få bort fett och smuts.

Körsnärer är en yrkesgrupp i Sverige som handskas med kläder av skinn. På 1400-talet hade körsnärerna ett eget skråämbete och år 1448 erhöll de officiella skrårättigheter av kung Karl Knutsson Bonde. Under medeltiden kallades körsnärerna för skinnare, buntmakare eller pelsar. De utförde allt arbete både beredning och tillverkning av pälsverk.

Extern länk

• Mer om skinnberedning här: Skinnberedning