Olöst massförsvinnande: Dahlsjö-fallet, Göteborg, 1965.

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Olöst massförsvinnade: Dahlsjö-fallet, Göteborg, 1965, detta fall gick också till kriminalhistorien under namnet Fallet med den duvblå-grå PV:n. I Sverige förekommer dessbättre inga olösta massförsvinnanden i modern tid - förutom ett enda, vilket är fallet nedan.

Detta utspelade sig torsdagen den 29 juli år 1965 i Göteborg, då tre unga män tillsammans med en bil försvann, samt att ytterligare en ung man som samma dag också försvann.

Personerna som försvann

  • 1. Svarvarlärlingen/klassningsarbetaren/ekonomibiträdet/motoreleven/ställningsbyggaren Jan Olof Dahlsjö, född den 8 juni 1944 i Masthugget (rätt benämning enligt fastighetskalendern är Göteborgs Masthugg). Den försvunne kom att bli anmäld av sin mor 1966-03-31 som försvunnen, men redan 1965-10-27 kom den första efterlysningen att göras av Övervakningsnämnden. Han var vid sitt försvinnande mantalsskriven i Haga under adressen Haga Östergata 5 D, 413 01 Göteborg. Fastighet 15:7 i kvarteret Fänriken 1. Fastighetsnummer 13303. Distrikt: 01. Dahlsjö bodde här tillsammans med sin mor och två yngre bröder. Familjen kom inflyttande från Lundby 1960-10-04 där de hade bott på adressen Eketrägatan 15 i kvarteret Strävpelaren 2. Det fanns även två äldre helbröder som inte bodde tillsammans med dem. Han var ogift och efterlämnade inga barn men hade en flickvän i Linköping. Dahlsjö är ej dödförklarad utan står fortfarande som obefintlig. Utan känd hemvist antecknades han första gången 1972-12-14. Det var han som ev. (dock oklart) var ägare till den midnattsblåa PV:n. Jan Olof Dahlsjö förekommer en gång i PU (Polisunderrättelser) för år 1967. 1965-11-18 efterlystes han i Danske Politi Efterretninger och i PDMT i Norge, vilka är motsvarigheterna till svenska PU. Under denna adress i Haga var Dahlsjö mantalsskriven t.o.m. 1970-12-31. Han kom att registreras i folkbokföringen såsom försvunnen (f. d. obefintlig) 1975-03-03. Alltså först efter nästan tio år efter sitt försvinnande blev han förklarad som försvunnen. Efterlysningen av Jan Olof Dahlsjö makulerades 1986-04-28. Den försvunne kom alltså att bli avlyst.
  • 2. Klassningsarbetaren/röjningsarbetaren/studeranden Kjell-Åke Johansson, född den 9 april 1949 i Haga, Göteborg (rätt benämning enligt fastighetskalendern är Göteborgs Haga). Han kom under sina första år att växa upp på Haga Östergata 20 i kvarteret Laddstaken 7 och flyttade tillsammans med sin familj till Haga Östergata 12 ca 1956. Den försvunne kom att bli anmäld av sin mor tisdagen 1965-08-03 kl. 13.40 som försvunnen. Han var vid sitt försvinnande fortfarande mantalsskriven i Haga även om han bodde i Brämaregården. 1965-12-07 blev han mantalsskriven under adressen Lantmätaregatan 12 C, 417 06 Göteborg. Fastighet 38:5 i kvarteret Bovetet 6. Fastighetsnummer: 51151. Distrikt: 04. Kjell-Åke hade bott på samma gata som Dahlsjö, ända fram till våren/försommaren 1965, då hans familj flyttade till Brämaregården. Johansson bodde här tillsammans med sina föräldrar samt två yngre syskon. Under en kortare tid bodde Kjell-Åke kvar i lägenheten på Haga Östergata 12 i kvarteret Kruthornet 7, tillsammans med sin äldre broder, efter att den övriga familjen hade flyttat till Brämaregården. Denna lägenhet på Haga Östergata 12 låg på andra våningen och var en omodern tvårummare (huset rivet). En tid innan försvinnandet (max. sex till åtta veckor) delade bröderna på sig. Något hände mellan dem eftersom de kom ihop sig. Detta kan eventuellt ha varit ett slagsmål. Den äldre brodern hade ett möte med deras mor, där han var mycket upprörd. Efter detta möte, så fick Kjell-Åke flytta till föräldrarna i Brämaregården. Kjell-Åke kom emellertid inte att bo så mycket i föräldrahemmet. Han kom även att bo hemma hos flickvännen i hennes föräldrahem på Rosenlundsgatan. Den äldre brodern var under 1960-talet och senare bl.a. känd under öknamnet "Putte på Haga Östergata". Han var ännu mantalsskriven under denna adress t.o.m 31/12 1970. Däremot lyckades Putte att försvinna ur mantalsregistret över Sveriges befolkning 1980. http://www.lasselisstorp.se/map3/putte1.html En verklig tur är att den försvunne blev mantalsskriven i Brämaregården. Kanske blev han tvångsskriven där av myndigheterna? Kjell-Åke kom på så sätt att få sin post till föräldrahemmet. Den försvunne efterlystes i Sveriges radio 1965-09-13 kl. 12.50. Efterlysning till TT samt efterlysning tillsammans med foto meddelades GP, HT och GT 1965-09-14. Han blev ånyo efterlyst i Sveriges radio 1965-10-19 kl. 18.20. Ej heller Kjell-Åke är dödförklarad, utan står än i dag som obefintlig. Utan känd hemvist antecknades han första gången 1971-02-26. Han var vid sitt försvinnande ogift men han hade precis blivit far. Kjell-Åke Johansson förekommer fyra gånger i PU - varav tre gånger 1965: 184A, 221A (tillsammans med foto) samt 248A. Den fjärde och sista gången i 225/1972. Han efterlystes i Norsk Polititidende (PDMT) 1965-11-18. Efterlysningen där har nummer 268A-65. Även Kjell-Åke blev efterlyst i Danske Politi Efterretninger 1965-11-18. Anhöriga vände sig också till Frälsningsarméns Eftersökningsbyrå i Stockholm. Under denna adress i Brämaregården var Johansson mantalsskriven t.o.m. 1970-12-31. Han kom att registreras såsom försvunnen (f. d. obefintlig) i folkbokföringen 1972-03-01. Efterlysningen av Kjell-Åke Johansson makulerades 1986-04-09. Den försvunne kom alltså att bli avlyst. Hans mor meddelade då att hon inte tänkte begära dödförklaring av sonen.
  • 3. Färgarbetaren/pappersarbetaren/klassningsarbetaren/diversearbetaren Gay Roger Karlsson, född den 25 mars 1943 i Mölndal, men uppväxt på Hällskriftsgatan 8 E i Slätta Damm. Den försvunne kom att bli anmäld så sent som 1968-07-10 av sin syster som försvunnen. Emellertid blev aldrig fotot på honom publicerat tillsammans med efterlysningen i PU. Han var vid sitt försvinnande mantalsskriven i Annedal (rätt benämning enligt fastighetskalendern är Annedals Haga). under adressen Risåsgatan 9 C i kvarteret Skansen 5, 413 04 Göteborg. Fastighetsnummer 99980. Detta fastighetsnummer var för ett hus som var rivet. Distrikt: 01. På denna adress mantalsskrevs han 1963-11-12. Huset han bodde i revs 1967. Han var den ende av de försvunna som hade eget boende. Någon gång under 1961 kom Gay i kontakt med Skyddsvärnet. Innan han hamnade hos Skyddsvärnet och innan han flyttade in i Annedal 1963 var han skriven i Lundby under adressen Inägogatan 25 A och datumet är 1960-11-18. Han kan där ha ingått i Kyrkbytorggänget och på så sätt lärt känna bl. a. Janne Dahlsjö. Under tiden 1961-12-18 och 1963-11-11 var han skriven i föräldrahemmet i Slätta Damm men han var aldrig boende där. Troligtvis var dessa mantalsskrivningar tvångsskrivningar från samhällets sida. Den försvunne var inte en person som meddelade när han flyttade. Han bara flyttade. Den försvunne blev konstigt nog inte antecknad såsom obefintlig förrän den 2 mars 1987. Han dödförklarades i januari 1998 och dödsdatumet sattes till 1975-07-31. Karlsson var vid sitt försvinnande ogift men var förlovad med en kvinna vid namn Yvonne född 1944 från Hisingen. Deras förlovning skedde i slutet av 1964. Han kan ev. ha blivit far till ett barn med en annan kvinna men han kom aldrig att registreras som far till detta barn. Han hade haft en något problematisk uppväxt. I efterlysningen i PU erhöll han titeln diversearbetare. Under denna adress i Annedal var Karlsson mantalsskriven t.o.m. 1970-12-31, fastän huset då hade varit rivet i tre år. Efterlysningen av Gay Roger Karlsson makulerades 1986-04-24. Den försvunne kom alltså att bli avlyst.

Sommaren 1965 var delvis mycket kylig och regnrik. Torsdagen den 29 juli 1965 i Göteborg var temperaturen följande: Kl. 6.00: 12,2 grader, kl. 12.00: 14,8 grader samt kl. 18.00: 14,6 grader. Morgontemperaturen denna dag överträffas endast av temperaturen kl. 12.00 den 2/8 då det endast var 11,2 grader.

Dygnsnederbörden den 29-30 juli, från 6.00 till 6.00, var hela 29,23 mm. Det regnrikaste dygnet under tiden den 21/7 till den 11/8. Det dåliga vädret kom som det brukar göra från de brittiska öarna.

I Torekov denna dag var det som högst 15,0 grader och som lägst 12.0 grader. Mätstationen var Kullen. Gällande dygnsnederbörden för den 29-30 juli så var mätstationen Boarp, mellan Torekov och Båstad. 1965-07-29 06:00:01;1965-07-30 06:00:00; 33.8 mm.

Den närmaste mätstationen från Åsa var Grimeton i Rolfstorp, 40-45 km söderut. Den högsta temperaturen var 14,6 grader och den lägsta 12,5 grader. Dygnsnederbörden var här något lägre än i Göteborg och Torekov. 1965-07-29 06:00:01;1965-07-30 06:00:00; 21.4 mm.

Tillsammans med dessa tre så försvinner också en PV 444 KS av 1956 års modell som hade registreringsnummer O18920 när den försvann. Bilen rullade ut från Lundbyverken den 8 mars 1956. Torslandafabrikerna och Volvo City kom inte att invigas förrän 1964. Egentligen var inte bilens färg duvblå. F.o.m. 1954 tillverkades inga Volvos med denna färg. Den försvunna bilens rätta färg var midnattsblå. Att färgen var denna lyckades det att klargöras genom vittnena samt genom ett färgschema. Ibland omnämns bilens färg som blå. Ibland som mörkblå men konstigt nog aldrig som midnattsblå. Detta var alltså den rätta benämningen på bilens färg. I artikeln i Expressen den 22 november 1965, var det känt att de tre ynglingarna från Göteborg färdades i en blå PV. Bilen var alltså registrerad i före detta Göteborgs och Bohus län. Den erhöll aldrig det nya registreringsnumret och registreringsnumret som bilen hade fick då den försvann fick aldrig mera användas. Att bilens registreringsnummer aldrig mera fick användas meddelades den 1 mars 1971 - alltså dryga 4½ år efter att bilen försvann. Onsdagen den 16 augusti 1972 övergår O-län till det nya systemet. Bilens chassinummer 103956 har heller aldrig blivit återregistrerat. Ej heller har det blivit återinlagt att bilen blev skrotad. Bilens motornummer var 120944. Frivillig bilbesiktning infördes i september 1963. Den 1 januari 1965 blev detta obligatoriskt för alla registrerade motorfordon som var fem år gamla eller äldre. Även om Volvon var nio år gammal 1965, så kan vi nog utgå ifrån att den aldrig kom att bli besiktigad. http://sv.wikipedia.org/wiki/Bilprovningen PV 444 K tillverkades under tiden december 1955 - januari 1957 med bl. a. ny kylargrill. Den midnattsblå färgen började användas 1954-55.

Vare sig Dahlsjö eller Karlsson innehade körkort. Flera personer kommer än i dag ihåg bilen. Bl.a. åkte två personer med i denna i Haga sommaren 1965. De har själva berättat om dessa resor. En av dem var Kjell-Åkes lillasyster. Här går det att få fram när i tiden hon gjorde denna resa. I bilen hade hon med sig EP-skivan The Birds and The Bees med den engelska popsångerskan Alma Cogan. Skivan tog sig in på Sommartoppen lördagen den 19 juni i Rättvik på en andra plats. Den 26 juni i Laholm klättrade den upp till en första plats. Skivan hamnade den 29 juni på försäljningslistan Kvällstoppen på en tionde plats. Denna skiva stals från henne när hon var passagerare i bilen. Vid detta tillfälle var det Dahlsjö som rattade bilen. Passageraren, en kraftig mörkhårig ung man som kan ha varit Gay, tog skivan ifrån henne och stoppade den i ett fack. Skivan hade hon dessutom precis köpt. Denna skiva lär hon knappast ha köpt förrän tidigast måndagen den 21 juni. Någon gång under tiden f o m den 21 juni (allra tidigast) t o m den 28 juli (allra senast) gjorde hon denna resa med den midnattsblå. Kanske köpte hon EP-skivan under tiden 21-28 juni? Bilen gör även en resa till Borås under försommaren detta år. Gay Karlssons syster såg bilen bara några dagar innan den och de unga männen försvann. Detta var i närheten av Vågmästareplatsen. Vid alla andra tillfällen så var det Karlsson som framförde bilen och Dahlsjö som satt i passagerarsätet. Vid endast ytterligare ett tillfälle är det bekant att han körde PV:n och det var sent på kvällen den 28 juli/natten mot den 29 juli 1965. Varför Gay för det mesta framförde bilen skall ha berott på att Janne var en dålig bilförare. Det skämtades om detta i bland på Mården.

  • 4. Konststuderanden Hûbner Olof Alexis Lundqvist, född den 6 februari 1947 i Nacka. Den försvunne kom att anmälas 1965-08-05 som försvunnen av sin far i Stockholm. Hans anmälan kom sedan att skickas vidare till Göteborg där denna registrerades 1965-08-07. Även en anmälan till Interpol gjordes och den utredningen sköttes från Stockholm som upprättades 1965-10-01. Ev. kan det finnas en tredje utredning om honom? Han var vid sitt försvinnande mantalsskriven i Lovö, Ekerö kommun under adressen Kinagatan 3, 170 11 Drottningholm. Den försvunne bodde där tillsammans med sina föräldrar och en tvillingbror. Han kallades för "Hymme" och var son till konstprofessorn Evert Lundqvist. Hans efterlysning kom att makuleras 1986-04-09. Den försvunne kom alltså att bli avlyst samma datum som Kjell-Åke Johansson. Hübners föräldrar önskade få sonen dödförklarad samma dag. Även hans dödsdatum sattes till 1975-07-31. Han var vid försvinnandet ogift och hade inga barn. Förekommer i PU tre gånger 1965 - en gång med foto. Han blev också anmäld som försvunnen av sina föräldrar. Dessa vände sig också till Frälsningsarméns Eftersökningsbyrå i Stockholm. Modern efterlyste även sonen i radions P 1 tisdagen den 21 december 1965. "En hälsning till Hybner Lundquist, som befinner sig på någon båt någonstans, från hans mamma. Hör av dig!"

Personernas sysselsättning torsdagen den 29 juli 1965

  • 1. Jan Olof Dahlsjö lämnade för sista gången sin bostad på morgonen 1965-07-28. Han var då iklädd brun kostym, ljusblå strumpor och svarta skor. Dessutom tog han med sig ett extra par ljusa byxor. Ej heller tog han sitt pass eller sjömansbok med sig, samt hade dessutom en innestående lön från sin arbetsgivare. Lönen hämtade han aldrig ut utan det fick hans mor göra. Den 28 juli var han på sitt arbete hela dagen men återvände inte hem efter arbetets slut. Natten mot den 29 juli så befinner sig Janne, Gay och den midnattsblå i Olskroken. De är där för att ta farväl av en gammal kompis. Mötet skedde i en lägenhet på Borgaregatan. Vad den försvunne gjorde under dagen den 29 juli är inte känt.
  • 2. Kjell-Åke Johansson vägrade denna morgon, av någon anledning, att gå till sitt arbete till föräldrarnas förvåning. Hans mor har lämnat flera olika förklaringar - att sonen hade semester och skulle börja arbeta igen måndagen den 2 augusti samt att han skulle ha varit på sitt arbete den 29 juli. En uppgift i media gjorde gällande att han gick iväg till sitt arbete men kom aldrig dit. Hur det än var med detta så förblev hans arbetsskor stående i familjens hall efter försvinnandet. Efter ett tag slängde (ev. i september) hans mor dessa med orden "kommer han tillbaka får vi köpa nya åt honom". När han för sista gången lämnade sin bostad, så var han iklädd en grå glencheckkavaj, svartrödrutig skjorta, grå byxor, ljusblå strumpor och svarta skor. Han hade också ca 100 kronor i kontanter. Han måste också ha haft en lägenhetsnyckel på sig som gick till lägenheten i Brämaregården. Kjell-Åke innehade inte pass. Den försvunne fick sedermera en skatteåterbäring. Denna fick även hans mor hämta ut.
  • 3. Gay Karlsson. Omkring kl. 06.30 på morgonen 1965-07-29 kom han till arbetsförmedlingen på Värmlandsgatan. Ungefär kl. 08.00 stod Gay och några andra personer och rökte utanför arbetsförmedlingen. Då stannade en röd lastbil med en chaufför bakom ratten som var i 40-50 års åldern. Denne chaufför ville specifikt ha Gay till hjälp. Den försvunne blev glad och hoppade då in i lastbilen som försvann från platsen. Den här händelsen kan ev. emellertid ha inträffat redan dagen innan, 1965-07-28. Det råder tyvärr oklarhet över om detta inträffade den 28 eller 29 juli. Om detta inträffade den 28 juli, så är det också okänt vad Gay gjorde den 29 juli. Gay innehade troligtvis inte pass. Ev. kan han ha haft på sig en svart skinnjacka och blå jeans som han brukade ha på sig tiden innan han försvann. Han kan också ha burit en trench-coat.
  • 4. "Hymme" Lundquist befann sig denna dag i familjens hyrda sommarstuga. Tidpunkten är något oklar när han lämnade sitt sommarboende. Olika tidpunkter har angivits. Detta skall ha skett alltifrån förmiddagen till 15.00-tiden. Åtminstone båda hans föräldrar skall ha varit där. Han skall denna dag bege sig till Gerlesborgs konstskola utanför Lysekil. Antingen liftade han från Torekov eller också tog han tåget från Båstad. Båda dessa uppgifter förekommer. När han för sista gången lämnade familjens sommarstuga så var han iklädd brun sliten mockajacka ("bryggarfrack"), vit bomullsskjorta, grå terylenebyxor samt mörkblå pollover. Han bar en brun bag som bl a innehöll en gul eller vit (båda uppgifterna färekommer) transistorradio med grönt handtag av märket Ingelen samt en mindre grön sovsäck. Hans skor var väldigt ovanliga. De var köpta på Teneriffa och var av brun mocka med snörning vid vristen. Skorna var också trubbiga framtill. Han tog inte sitt pass med sig och hade 70-80 eller 100 kronor i kontanter. Båda uppgifterna förekommer.

Han skall ha ankommit Göteborg någon gång under eftermiddagen eller kvällen. Detta beroende på när han lämnade Torekov. Från centralstationen skickade han ett vykort till föräldrarna. På detta hade han bl a skrivit: "Är i Göteborg. Allt väl." samt "Var inte oroliga." Vykort var stämplat Göteborg den 29 juli 1965 samt skall också ha varit daterat av "Hymme" själv med detta datum. Detta skulle bli det sista livstecknet från honom.

Signalement på de försvunna

  • 1. Dahlsjö: 173, 178, 181 eller 182 cm lång (alla fyra uppgifterna förekommer), gänglig kroppsbyggnad, ovalt ansikte, svart/mörkt hår, rak näsa, bruna ögon eller blå ögon (båda uppgifterna förekommer) och friska tänder.
  • 2. Johansson: 175-180 cm lång, ordinär kroppsbyggnad, bredaxlad, blond, uppåtkammat hår mot den högra sidan, blå ögon, rak näsa, ovalt ansikte och ovanligt stora fötter. Dessa var långa och smala. Han haltade något p g a att ena benet hade varit brutet på två ställen och inte läkt riktigt som det skulle. Han hade också ett ärr på halsen efter en nål. Operationen var slarvigt utförd. Han saknade en bröstmuskel (ej plattbröstad). Detta syntes inte när han hade skjortan på sig. En operation var planerad men blev aldrig utförd p g a hans försvinnande. Dessutom hade han två små tatueringar som verkar ha varit hemmagjorda. Dessa hade han strax ovanför vänster handled. Dessa kunde döljas när han hade klockan på sig. Den ena tatueringen var helt svart och kunde ev. ha varit ett litet kors. Den andra, som var något större, liknade en "halvmåne". Inuti denna "halvmåne" stod det troligtvis inget namn när han försvann. Den försvunne lär ha haft brytningsfel på ett eller på båda ögonen.
  • 3. Karlsson: 172 cm lång (enligt systern ca 175-176 cm, enligt fadern 174 cm), kraftig kroppsbyggnad men ej fet, bredaxlad, ovalt ansikte, blå ögon, mörkblont eller mörkbrunt hår (båda uppgifterna förekommer) och friska tänder. Den försvunne pratade med en kraftig göteborgsk dialekt. Han var ovanligt fysiskt stark utan att själv veta om hur stark han egentligen var.
  • 4. Lundquist: 177 cm lång, kraftig kroppsbyggnad (mycket muskulös), mellanblont hår, gråblå, ljusblå eller blå ögon (alla tre uppgifterna förekommer), kraftigt markerade ganska mörka ögonbryn, rak näsa, tjocka läppar, korta kraftiga händer och påfallande vackra tänder. Han hade en framåtlutande vaggande gång. Ingenstans framkommer det att den försvunne skulle ha haft en regnrock och/eller ett paraply med sig.

Foto på de försvunna personerna finns här, bland annat det sista kända fotot på Kjell-Åke som togs någon gång under sommaren 1965. De senast kända fotona på honom är tagna den 4 juli 1965.

Även här: http://www.youtube.com/watch?v=h-nNns-QPw0

De försvunna unga männens personlighet och sociala situation

Detta är ju kanske något vanskligt att efter alla dessa år ta upp detta, men efter samtal med anhöriga och bekanta samt genom olika arkiv har ändå många uppgifter framkommit. Allt tas upp här - alltså både det som var positivt samt det som var negativt.

1. Dahlsjö: Han skall ha varit lugn, sansad, försynt och glad. Han gjorde inget väsen av sig. Personer som träffade honom har berättat att han brukade vara glad och vänlig. Han skall också ha varit tystlåten av sig. Han hade arbetat periodvis som klassningsarbetare på Arendalsvarvet mellan åren 1958-1964 och under en kortare tid hade han arbetat ihop med Karlsson för ett företag på detta varv. Under en tid arbetade även Dahlsjö ihop med brodern som ev. sålde bilen till honom. Den försvunne gick ut till sjöss första gången den 26/11 1960 på ett motorfartyg med hemmahamn Onsala. Han mönstrade av i Rotterdam den 23/6 1961. Dahlsjös andra och sista tid till sjöss sker den 16/10 1961. Denna gång i Frankrike. Detta motorfartyg hade hemmahamn Kungsbacka. Avmönstringen denna gång sker den 23/12 1961 i Italien. Han avfördes vid Göteborgs sjömanshus den 31/12 1965. Anledningen var "Ej sjöfar." Han gjorde sin värnplikt 20/5 1963 - 19/3 1964 på infanteriets stridsskola i Borensberg. Egentligen skulle han ha ryckt in redan den 24/10 1962 men fick då uppskov pga sjukdom. Han tillhörde I 4 och fick utbildning på kulspruta. Han blev frikallad den 25/9 1967. Vid sitt försvinnande var han anställd hos firma Underhållstjänst. Dahlsjö och Karlsson var mycket goda vänner och umgicks flitigt. Dahlsjö hade också en något problematisk bakgrund, bl a finns ett polisfoto då han daktades bevarat. Fotot togs, "en face", av polisen 1960 och har nummer 22259.

2. Johansson: Verkar ha varit ett våghalsigt barn. Redan som 3-åring cyklade han ner för Skansbergets branta sluttningar på en trehjuling. Den 20 april 1963 konfirmerades Kjell-Åke och därefter följde första nattvardsgången den 21 april. Konfirmationsprästen var den kände och populäre Ebbe Haggard. Den försvunne var duktig i slöjd och verkar ha haft fallenhet för bild och form. Av hans personliga tillhörigheter, förutom plånboken och den kombinerade adress-och anteckningsboken, finns idag inget kvar förutom en liten trähäst och en säl. Dessa alster gav han sin mor och båda är mycket bra gjorda. Han avslutade sin skolgång 1964 på Kronängsskolan och den 14 juni började han då att arbeta även han som klassningsarbetare tillsammans med sin far för företaget NORAB. Han var vid försvinnandet fortfarande anställd där. Far och son arbetade också de på bl.a. Arendalsvarvet. Efter enbart ca en månad så fick Kjell-Åke en balk över ena benet som gjorde att han fick gå sjukskriven länge. När han väl återgick i arbete fick han ett lättare sådant. Vilka arbeten han hade efter den svåra olyckan vet vi inte exakt. Vi vet iaf att Kjell-Åke var beordrad arbete å EMV under tiden 1 mars - 1 maj 1965. Han var då fortfarande anställd hos NORAB (Nordiska Rostskydds Aktiebolaget). Han var en stor djurvän och skall ha varit modersbunden. Kjell-Åke var en orolig själ och kunde lätt bli arg. Dessa vredesutbrott gick över lika snabbt som de uppstod. Johansson var inte långsint. Han skall enligt uppgift ha varit vänlig mot dem han kände. Den sista tiden innan han försvann, var han av någon anledning orolig. Någon gång denna sista sommar innan han försvann kom han hem och uppgav att polisen hade misshandlat honom. Hela hans rygg var då full med blåmärken och svullnader. Den sista kända iaktagelsen av Kjell-Åke gjordes av hans syster en eller två dagar innan den 29 juli 1965. Klockan var då ca 15.10. Han kom då "glidande" på Mellangatan (alldeles utanför där ungkarlshotellet "Labor" låg) i riktning mot Frigångsgatan där sandplan låg. I närheten låg två av de ställen som han brukade frekventera, Kafé och konditori Mården, innehaverskan hette Lisa Olsson, som låg i hörnet av Landsvägsgatan 24 och Bergsgatan 3. Stället hette också Mårdens lunchbar och var känt för sina rikliga och goda portioner av pyttipanna med stekta ägg. När man kom in på Mården så låg matsalen rakt fram. Disken till höger och till vänster fanns det en dörr som gick till köket. Inne i köket fanns det ytterligare en dörr som ledde ut till gatan. Ett annat ställe var Rio som låg på Landsvägsgatan 36 i kvarteret Trumslagaren 19. Den 18 mars 1964 började Rio med enarmade banditer, roulette samt en och annan film. Den 29 september 1965 kom bowling, strip-tease och erotisk film. När han kom till detta ställe, så spelade han alltid sin favoritlåt på jukeboxen som var "The House of the rising Sun". Denna låt blev känd genom The Animals. Låten som fanns i jukeboxen på Rio var det något annat band som spelade. Han var rökare. Vid tiden för sitt försvinnande, så var det meningen att han skulle ha flyttat ihop med sin flickvän men så blev det aldrig. Tillsammans hade de en nyfödd son. Detta barn döptes den 4 juli 1965. Gudmor blev flickvännens äldsta syster. Gudfar blev Kjell-Åkes äldre bror "Putte". Vare sig gudmor eller gudfar kom någonsin att bry sig om barnet. Barnet kom inte förrän 1969 att erkännas såsom Kjell-Åkes. Det var barnets farmor som kom att intyga att Kjell-Åke var far till barnet.

Kjell-Åke Johansson verkar ha varit något av en ensamvarg. När han t.ex. kom till sandplan som låg på Frigångsgatan i Haga, så kom han dit ensam. Även samma sak när han kom till Café Mården. Det har varit svårt att under sökandets gång få fram namn på kamrater till honom. Nu har iaf ett namn framkommit. Han hette Kent-Åke Sollenstedt. https://www.flashback.org/t1523186 Han var också född 1949 men i Karlskoga. Han kom med sin familj inflyttande till Haga sommaren 1964 efter att innan ha bott i en annan stadsdel. Familjens adress var då Landsvägsgatan 12. Kent-Åke och Kjell-Åke blev uppenbarligen goda kamrater och umgicks en hel del innan försvinnandet. De kan ha lärt känna varandra på sandplan, Rio eller Mården. Den 19 november 1965 tog Kent-Åke arbete som sjöman. Tyvärr blev Sollenstedt knivmördad onsdagen den 6 februari 1985 i centrala Torsby. Han var då frånskild och var boende några mil utanför centralorten.

Denna sandplan var ett ställe som låg något snett till vänster på Frigångsgatan när man kom gående på Mellangatan i riktning mot Skansen Kronan. På sandplan fanns det 1965 bl.a. en sandlåda. Detta låg alltså längst ner på den branta sluttningen upp till Skansen Kronan. I dag ligger på sandplan en lekplats med ett tillhörande dagis. 1965 brukade en del av Hagas ungdomar (men även ungdomar från närliggande områden) samlas innan det bar av till Café Mården. Hitills har tolv namn framkommit som höll till på sandplan runt 1965 - fem killar och sju tjejer. De flesta var i åldern 14-17 år men det fanns även en del äldre varav en av dem är känd med namn. Två av dessa var Kjell-Åke Johansson och Kent-Åke Sollenstedt. En annan var "Jocke" som visade stort intresse för försvinnandena. Han skall sedemera, enligt egen utsago, ha kört ner till Åsa på sin motorcykel för att leta efter Kjell-Åke.

1964-12-17, då han enbart var 15 år och 8 månader, så var Kjell-Åke försäljare av en bil. Detta var en Ford Consul av 1955 års modell. Så här såg en Ford Consul av årgång 1955 ut: http://feike.gercama.nl/the-five-star-modellen/ Han måste ha varit ombud för någon när han sålde bilen. Bilen var registrerad i Halland (N-län) och ägaren bodde i Onsala men affären gjordes upp i Göteborg. Enligt kvittensen såldes bilen för 100 kr i befintligt skick. Vem som köpte bilen av Kjell-Åke är okänt. Vid försäljningen var bilen belagd med körförbud sedan den 4 november 1964. Däremot så vet vi att 1965-11-10 säljs bilen till ett reservdelslager i Backa Göteborg H där den skrotas. Bilen hade innan den blev registrerad i Halland varit registrerad i Göteborg och Bohus län (0-nummer) fram till i början av mars 1964.

Under våren/sommaren 1965 så ägde Kjell-Åke en stilett. Denna kan ha blivit inköpt från ett postorderföretag i Malmö. Detta lilla tidningsurklipp låg fortfarande kvar i hans gamla plånbok 50 år efter att han försvann. Han förevisade vid åtminstone ett tillfälle denna stilett och hur man använde den. Detta skedde på Rio. Den 10 juni 1965 kl. 22.40 grips han för fylla av ordningspolisen på Mellangatan. Denna handling är daterad av åklagarämbetet i Göteborg 1965-08-02. Eftersom han då var försvunnen så fick han aldrig denna försändelse. Även den del som skulle skrivas under och skickas tillbaka finns kvar. Ej heller böterna på 50 kr blev betalade. På denna handling står det att han inte innehade något fast arbete samt att han fortfarande skulle ha varit mantalsskriven i Haga. 1965-06-23 grips han ånyo för fylla. Denna gång vid Järntorget. Ev. kan denna påstådda misshandel från polisens sida skett vid något av dessa gripanden.

I sökandet efter Kjell-Åke så är det hela tiden en gata som dyker upp i olika sammanhang. Den gatan är Landsvägsgatan. En annan gata som också dyker upp hela tiden är Risåsgatan. De trakter som hela tiden dyker upp utanför Göteborg i olika sammanhang är Kungsbacka/Onsala och Kungälv med omnejd.

Åtminstone dessa stadsdelar i Göteborg har dykt upp runt de tre försvunna, förutom Haga-Annedal, Masthugget, Oscar Fredrik, Olskroken och Gamlestaden(?).

Aldrig kunde Kjell-Åke eller hans föräldrar ana att detta var sista gången de såg varandra, när han på morgonen/tidig förmiddag torsdagen den 29 juli 1965 lämnade sitt föräldrahem. Numera är båda hans föräldrar avlidna. Fadern avled 2008 och modern den 21 september 2012. Tragedien blev till sist fullbordad kan man säga! Hans yngre bror, som bara var 8½ år vid försvinnandet, avled den 14 augusti 2013. Fadern, modern och den yngre brodern kom alla att avlida i Vänersborg.

3. Karlsson: Han hamnade redan i oktober 1945 som fosterbarn i Halmstad men återkom senare till sin hemstad. Han vistades som sommarbarn under ett antal somrar hos ett lantbrukarpar på Tjörn. Detta barnlösa par ville adoptera honom. Tyvärr ville inte Gay det själv utan ville tillbaka till kamraterna i Göteborg. Den sista sommaren som han vistades på Tjörn måste ha varit 1956. Konfirmationen skedde 1957 och måste därefter ha börjat att arbeta som färgarbetare på Oscar Bexins färgfabrik, Gustaf Dalénsgatan. Här kom han att få han en nästan tio år äldre arbetskamrat som kom att få en negativ betydelse för Gay ända fram tills dess han försvann åtta år senare. Sitt arbete misskötte Gay tyvärr. 1959-60 var han inneboende hos en äldre broder och dennes familj på Inägogatan 25C i Lundby, Göteborg. Efter ett tag flyttade han därifrån på grund av vissa problem. Även han kom att bli daktad 1960 med nummer 22635. Han gjorde sin militärtjänstgöring på Lv6 1962-63 och muckade den 18 juni 1963. Egentligen skulle han ha ryckt in den 15/11 1961 men fick då uppskov pga sjukdom. Han var uttagen till luftvärnet men fick handräckningstjänstgöring när han ryckte in. Han hamnade troligen strax efter sin miltärtjänstgöring på någon slags inrättning, som de sociala myndigheterna hade vid Sahlgrenska sjukhuset (som i dag är rivet). I vilket fall som helst så erhöll han denna lägenhet på Risåsgatan i Annedal i september 1963. Det var Skyddsvärnet som då höll till på Sahlgrenska sjukhusets område som hjälpte honom med denna. Lägenhetskontraktet måste ha varit ett rivningskontrakt. Under försommaren framförde han en bil som blev inblandad i en bilolycka i närheten av Järntorget. Både Gay själv och medpassagerarna skadades. Han blev den 9 juni , samma dag som bilolyckan, gripen för den här händelsen och kom att åtalas för rattfylleri och olovlig körning. Ännu 1971 ville polisen få fatt på honom ang. bilolyckan. I juli 1965 begav sig Karlsson tillsammans med några kamrater på mopedsemester till Värmland. När den ene reskamraten föreslog att de skulle göra inbrott, så tyckte Karlsson tydligen att detta var en god idé. Han och den ene reskamraten kom att gripas i mitten av juli i Värmland under ett inbrott. Kamraten blev häktad men det blev tyvärr aldrig Gay. Hade han blivit det så hade han aldrig befunnit sig i Göteborg den 29 juli. Någon gång runt den 16-17 juli återkom han till sin hemstad. Även han skall ha varit stor djurvän samt även barnvän. Han ville ofta hjälpa styvmodern med sina mycket yngre halvsystrar. Han beskrivs av släktingar som snäll men något godtrogen - "dumsnäll". Gay omtalade för anhöriga vid flera tillfällen, att han ansåg att Jan Olof Dahlsjö var en av hans allra bästa vänner. Det är mycket troligt att Gay och Janne lärde känna varandra när de båda bodde i Lundby 1959-60. Hans far arbetade som bl a vaktmästare på Arendalsvarvet. Gay hade vissa problem med alkoholen. Han hade en ovanligt vacker och driven handstil. Även han var rökare.

Någon gång under den här sommaren försvann en gammal bekant till Gay vid namn Bertil från Göteborg. Han flyttade till Stockholm och kom inte förrän sex år senare att flytta tillbaka. Den här personen fanns i a f kvar i Göteborg under större delen av första halvan i juni. När under sommaren lämnade han Göteborg? Kan han ha gjort det efter den 29 juli som flera andra gjorde?

4. Lundquist: Han var son till konstnärsparet Ebba (1911-1998), född Reutercrona, och Evert Lundqvist (1904-1994). Han hade ärvt sina föräldrars konstnärliga kunnande och intresse. Han hade en tvillingbror "Manne" (1947-2004). "Hymme" var elev på Beskowska skolan i Stockholm. Han såg mycket bra ut och var mycket populär bland flickorna. Han led tyvärr av nervösa problem och psykisk ohälsa. Sin psykiska ohälsa "självmedicinerade" han genom intag av psykofarmaka och alkohol (vin). Vid sitt försvinnande använde han starka nervtabletter. Troligtvis var dessa starka nervtabletter Valium. Läkarna var vid denna tid mycket frikostiga att skriva ut denna medicin. Han skall ha varit en pedantisk person t.ex. när han bäddade sin säng.

Han var mycket manipulativ. Framför allt gentemot sin mor. Även mycket snarstucken. Modern i sin tur var mycket överbeskyddande. Under det sista året innan han försvann, blev han mycket inåtvänd. Så till den grad att kamrater slutade att umgås med honom. Hûbner hade aldrig visat på några våldstendenser gentemot andra. Han var ej heller kriminell. http://sv.wikipedia.org/wiki/Evert_Lundquist

Den fråga som läsaren helt naturligt ställer sig är om dessa tre försvinnanden, plus bilen, hör ihop med den försvunne artonåringen från [[Stockholm]? Det fanns iofs plats för honom i den gamla Volvon? Där satt visserligen redan tre personer men bilen var fyrsitsig. Ingen av dessa personer har någonsin påträffats vare sig levande eller döda.

En annan fråga man också måste ställa sig är om de tre försvunna från Göteborg verkligen skulle ha velat umgås med en sådan person som han var? Ju mera som har framkommit om Hûbner desto mer otroligare är det att han ens överhuvudtaget hade träffat dessa tre?

En annan händelse som också är av stort intresse, är att samma dag utförs ett bankrån i Gamlestaden, Göteborg. Denna händelse kom att gå till kriminalhistorien under namnet "Grodmans-rånet". Hade detta bankrån, något att göra med dessa tre personers försvinnande? Vare sig direkt eller indirekt? Med tanke på vad som hände den 29 juli 1965 kan detta mycket väl vara möjligt! Enligt uppgifter så var det många personer inblandade i detta välkända bankrån. Inte bara de som åkte fast och blev dömda för sin inblandning utan även personer som förblev helt okända för polisutredarna.

Finns utförligare här: Bankrån: Grodmansrånet, Göteborg, 1965

Finns även här i detta program av Veckans brott: http://www.youtube.com/watch?v=dfxWCnBNWsE

Även vädret har här sin betydelse. Natten mot den 29 juli började vädret i Göteborg bli dåligt. Vi vet att när en person vaknade denna morgon så slog regnet kraftigt mot fönsterblecket. Tack vare att det spöregnade, så kunde bankrånet i Gamlestaden utföras under torsdagen. Vintern 1965-66 var mycket kall och snörik. Isväder inträffade två gånger den här vintern: 1966-01-12 - 1966-01-18 och 1966-02-08 - 1966-02-13. Två perioder med sex isdygn vardera. Benämningen isväder/isdygn uppstår då landets alla SMHI mätstationer uppvisar minusgrader under 24 timmar. Långt in i april kan man se i media hur gator och bilar i Göteborg var täckta med snö. Med andra ord så rådde det en riktig vargavinter där under vintern 1965-66.

Det dåliga vädret höll mer eller mindre i sig ända fram till den 11 augusti 1965. Då tittade solen fram. Det ganska fina vädret med uppehåll höll sedan i sig t. o. m. den 19 augusti.

När Gay Karlsson inte hörde av sig undrade hans lillasyster vad som hade hänt honom? Hon beslutade sig då för att försöka få tag på brodern i hans lägenhet. Han fanns inte i lägenheten men en för henne då okänd man öppnade istället dörren. Denne unge man hade då på sig broderns favorittröja. Denna tröja hade dessutom lillasystern stickat till sin bror. "Tröjmannen" verkade besvärad över hennes besök och han sade sig inte ha sett hennes bror och visste inte var Gay befann sig. Han uppmanade henne att leta efter brodern bland pubarna i Haga. Systern kunde efter 44 år sedermera identifiera vem "Tröjmannen" var. Den person som hon har pekat ut är Kjell-Åke Johansson. Systern satte dock hans ålder något mera än hans dryga 16 år. Hon uppskattade den till ca 20-22 år. Detta var inte så konstigt med tanke på att den försvunne såg betydligt äldre ut än sina 16 år.

Systern kommer inte ihåg när hon gjorde detta besök. Det hon kommer ihåg var att det var fortfarande sommar och att det var varmt ute när hon begav sig till lägenheten. Hennes besök kan inte ha skett förrän tidigast måndagen den 10 augusti.

Fortfarande i slutet av 2013 så fortsätter denna katt- och råttalek! Även om det nu har gått snart 50 år sedan massförsvinnandet skedde, så framkommer än idag fortfarande minst sagt märkliga och mycket intressanta uppgifter.

Ungdomarna på sandplan.

En del av ungdomarna i Haga 1965 brukade träffas på sandplan. Dessa var i åldrarna 14-17 år men det förekom även äldre personer där. Bl.a. Gay Karlsson. Dessa sammanträffanden skedde oftast i samband innan man gick vidare till något annat ställe - t.ex. Café Lisa Olsson (Mården) och Rio.

Sandplan låg då som nu strax snett till vänster på Frigångsgatan om man kommer gående på Mellangatan i riktning mot Skansen Kronans sluttning. Vid denna tid så fanns det en stor sandplan med gungor och en sandlåda. I dag så finns det där en nybyggd och modern lekplats.

Under våren och sommaren 1965, ca från slutet av april till i slutet på juli, så förekom det en del händelser på sandplan som dessa ungdomar själva blev vittnen till.

Under samma tid hade "den duvblå" ofta setts stå parkerad på Bergsgatan utanför Café Mården. Under samma tid stod bilen ävenledes parkerad vid sandplan.

I slutet av 1965 så går det löst sammansatta "sandplansgänget" mot sin upplösning. Flera flyttar ifrån Haga, en del får andra intressen m.m.

Källor

  • Dahlsjö: Samtal med släkting och bekanta. Div. handlingar från Landsrkivet i Göteborg, bl a PU nr. 227A 1967. G-P söndagen den 21 november 1965, Expressen den 22 november 1965, Arbetet torsdagen den 14 juli 1966, FIB/Aktuellt nr. 42 den 18 oktober 1966 finns att läsa här: http://herrtidning.wordpress.com/2014/04/11/olosta-forsvinnande-dahlsjo-fallet-sven-nilsson-fallet-1965-och-kvinnan-vid-spisen-1948/ kort omnämnande SvD den 9 mars 1969, G-P fredagen den 28 augusti 1981, Hemmets Journal nr. 42 den 4 oktober 1981, G-P söndagen den 29 juli 1984. GBG-boken årgångarna 1965, 1966 och 1967, Arbetet den 30 augusti 1990, Arbetet den 1 september 1990, Norléns artikel i Hemmets Journal nr. 4 den 25 januari 1993, Bohuslänningen den 11 maj 2011, GT den 20 juli 2012, Expressen/söndag den 22 juli 2012, Expressen/Söndag 29 juli 2012. Den sistnämnda artikeln har rubriken "Vännerna som gick upp i rök" och handlar om de tre försvunna från Göteborg. Aftonbladet/Söndag den 20 juli 2014, Lysekilsposten den 30 juli 2015, Lysekilsposten den 5 augusti 2015, Minnenas Journal nr. 10 (oktober) 2015, Land den 8 oktober 2015, boken 29:e Juli 1965 och andra olösta försvinnanden av Eva Kullenberg december 2015, GT söndagen den 2 oktober 2016, Veckans brott tisdagen den 13 februari 2018, GT onsdagen den 14 februari 2018, Kungsbacka-Posten lördagen den 3 mars 2018, Svenska historiska brott söndagen den 8 juli 2018, Allers BROTT och försvinnanden sommaren (juli) 2019, Allers nr. 12 tisdagen den 10 mars 2020.
  • Johansson: Samtal med släktingar och bekanta. Div. handlingar Landsarkivet i Göteborg. Bl a PU nr. 184A den 5 september 1965 med en komplettering i nr. 221 den 28 oktober 1965. Dessutom ytterligare en efterlysning 1972. GHT den 15 september 1965, GT den 15 september 1965 (dessa två dagstidningar var de första som skrev om hans försvinnande), GT den 21 oktober 1965, Östlands-Posten, Norge, fredagen den 29 oktober 1965 (foton), Fredriksstad Blad. Norge, fredagen den 29 oktober 1965 (foton), G-P söndagen den 21 november 1965, Expressen den 22 november 1965, Arbetet torsdagen den 14 juli 1966, FIB/Aktuellt nr. 42 den 18 oktober 1966, kort omnämnande SvD den 9 mars 1969, G-P fredagen den 28 augusti 1981, Hemmets Journal nr. 42 den 4 oktober 1981, G-P söndagen den 29 juli 1984. GBG-boken (Blå boken) 1965, 1966, 1967 och 1968. Bilderbok om gamla Haga, 1982, Arbetet den 30 augusti 1990, Arbetet den 1 september 1990, Norléns artikel i Hemmets Journal nr. 4 den 25 januari 1993, Bohuslänningen den 11 maj 2011, GT den 20 juli 2012, Expressen/Söndag den 22 juli 2012, Expressen/Söndag den 29 juli 2012, Aftonbladet/Söndag den 20 juli 2014 med rubriken "Pojkarna försvann samma dag - spåren tar slut den 29 juli 1965", Lysekilsposten den 30 juli 2015, Lysekilsposten den 5 augusti 2015, Minnenas Journal nr. 10/2015, Land den 8 oktober 2015, boken 29:e juli 1965 och andra olösta försvinnanden av Eva Kullenberg december 2015, GT söndagen den 2 oktober 2016, Veckans brott tisdagen den 13 februari 2018, GT onsdagen den 14 februari 2018, Kungsbacka-Posten lördagen den 3 mars 2018, Svenska historiska brott söndagen den 8 juli 2018, Allers BROTT och försvinnanden, sommaren (juli) 2019, Allers nr. 12 tisdagen den 10 mars 2020.
  • Karlsson: Samtal med släktingar. Div. handlingar Landsarkivet i Göteborg. Bl a PU nr. 204 den 18 juli 1968. G-P söndagen den 21 november 1965, Expressen den 22 november 1965, Arbetet torsdagen den 14 juli 1966, FIB/Aktuellt nr. 42 den 18 oktober 1966, GHT lördagen den 21 oktober 1967 publiceras en kungörelse att fastighetsbolaget Göta Lejon vill komma i kontakt med honom, vilket måste ha berott på att fastigheten skulle rivas, kort omnämnande SvD den 9 mars 1969, G-P fredagen den 28 augusti 1981, Hemmets Journal nr. 42 den 4 oktober 1981 och G-P söndagen den 29 juli 1984. GBG-boken 1965, 1966 och 1967, Arbetet den 30 augusti 1990, Arbetet den 1 september 1990, Norléns artikel i Hemmets Journal nr. 4 den 25 januari 1993, Bohuslänningen den 11 maj 2011, GT den 20 juli 2012, Expressen/Söndag den 22 juli 2012, Expressen/Söndag den 29 juli 2012, Aftonbladet/Söndag den 20 juli 2014, Lysekilsposten den 30 juli 2015, Lysekilsposten den 5 augusti 2015, Minnenas Journal nr. 10/2015, Land den 8 oktober 2015, boken 29:e Juli 1965 och andra olösta försvinnanden av Eva Kullenberg december 2015, GT söndagen den 2 oktober 2016, Veckans brott tisdagen den 13 februari 2018, GT onsdagen den 14 februari 2018, Kungsbacka-Posten lördagen den 3 mars 2018, Svenska historiska brott söndagen den 8 juli 2018, Allers BROTT och försvinnanden sommaren (juli) 2019. Allers nr. 12 tisdagen den 10 mars 2020. I GBG-böckerna har Karlsson titeln färgarbetare. I GBG-boken 1968, så finns inte Risåsgatan 9C med längre. Huset blev rivet någon gång under senare delen av 1967.
  • Lundquist: Eftersom alla familjemedlemmerna i hans familj är döda, så har inga samtal kunnat hållas med dessa. Däremot har samtal hållits med släktingar på moderns sida. PU nr 174A, PU 189A den 14 september och nr 205A från Landsarkivet i Göteborg. Alla för år 1965. GP den 28 augusti 1965, GT den 28 augusti 1965, GHT den 30 augusti 1965, Expressen den 3 september 1965 (hela sista sidan), GT den 3 september 1965, Aftonbladet den 8 september 1965, DN 29 september 1965, Expressen den 30 september 1965, GT den 21 oktober 1965, Östlands-Posten, Norge, fredagen den 29 oktober 1965 (foton), Fredriksstad Bla, Norge, fredagen den 29 oktober 1965 (foton), DN den 12 november 1965, Expressen den 12 november 1965, GP den 14 november 1965, Expressen den 16 november 1965, GT den 19 november 1965, Expressen den 22 november 1965, Aftonbladet 2 december 1965, Aftonbladet den 9 december 1965, Bohusläningen den 21 december 1965, Expressen den 22 december 1965, DN den 22 februari 1966, Bohusläningen den 22 mars 1966, DN den 25 mars 1966, GP den 1 april 1966, Hemmets Journal, nr 27 den 4 juli 1966, DN den 27 augusti 1967, Aftonbladet den 19 mars 1967, Året Runt, nr. 39 den 25 september 1967, aftonbladet 4 augusti 1968, SvD den 9 mars 1969, Expressen 23 september 1973, Aftonbladet den 23 september 1973 (här förekommer sista fotot på Hymme som är taget under försommaren 1965 i Torekov), Aftonbladet den 7 mars 1981, Hemmets Journal nr 42 den 4 oktober 1981, GP den 29 juli 1984, Arbetet den 30 augusti 1990, Arbetet den 1 september 1990, Norléns artikel i Hemmets Journal nr. 4 den 25 januari 1993, Bohuslänningen den 11 maj 2011, GT den 20 juli 2012, Expressen/Söndag den 22 juli 2012, Expressen/Söndag den 29 juli 2012. Artikeln den 22 juli har rubriken "Hans sista livstecken - ett vykort" och handlar om Hûbners försvinnande. Aftonbladet/Söndag den 20 juli 2014, Minnenas Journal nr. 10/2015, Land den 8 oktober 2015, boken 29:e Juli 1965 och andra olösta försvinnanden av Eva Kullenberg december 2015, GT söndagen den 2 oktober 2016, Veckans brott tisdagen den 13 februari 2018, GT onsdagen den 14 februari 2018, Kungsbacka-Posten lördagen den 3 mars 2018, Svenska historiska brott söndagen den 8 juli 2018, Allers BROTT och försvinnanden sommaren (juli) 2019, Allers nr. 12 söndagen den 10 mars 2020..
  • Den duvblå-grå PV:n (eller rättare sagt den midnattsblå), O 18920. Samtal med bekanta till dessa personer. Landsarkivet i Göteborg, Arkivsvar i Ramsele, Länsstyrelsen i Västra Götaland. Den 13 april 1957 blir "gamla" O18920 avregistrerat och blir då ett vakansnummer. Detta vakansnummer erhöll den duvblå/grå PV:n den 20 september 1958. Bilen rullade ut från Torslandaverken den 8 mars 1956 och därefter rullar bilen på ett par olika ställen i landet, i trakterna av Umeå och Roslags-Näsby, innan den återvänder till Göteborg 1958. Det var samme ägare som hade haft Volvon ända sedan den var ny 1956. Han äger sedan "den midnattsblå" till i början av 1962. Via ytterligare fem andra ägare köper den äldre brodern Dahlsjö bilen den 24 juli 1964. Denna bil säljer han sedan ev. till den försvunne sommaren 1965. Vid försvinnandet var bilen fortfarande skriven på den äldre Dahlsjö. Bilen var då i gott skick. I bilen fanns också denna sommar en bilgrammofon inmonterad. Den ovannämnda EP-skivan med Alma Cogan lär med stor sannolikhet ha blivit kvar i bilen och fanns då där när den försvann. I artikeln i Expressen den 22 november 1965, sidan åtta, omnämns Volvons registreringsnummer för första gången i media, O18920. Detta är en länk som mycket möjligt visar den försvunna PV:n. Efter ca 1,50 min så syns en mycket mörk PV stå parkerad snett till höger alldeles utanför där Dahlsjö bodde. http://www.youtube.com/watch?v=oDfrH_sA_FY

Externa länkar