Nationalromantik
Nationalromantik avser en romantisering av nationalstaten, dess historia och dess kultur. Nationalromantiken var en förgrening inom epoken romantiken, som existerade från slutet av 1700-talet fram till första världskriget.
Den europeiska epoken av nationalromantik anses viktig för bildandet av nationalismen, som en politisk strömning. Den tyska nationalismen(etnonationalism) var här närmast synonymt med de nationalromantiska idealen. Nationalromantiken var därtill reaktionär till sin karaktär, genom ett motstånd gentemot industrialism och materialism från många nationalromantikers sida. Nationalromantiken var likaså en reaktion gentemot upplysningstidens universalism.
Nationalromantik i Sverige
Nationalromantiken spelade en viktig roll i Sverige, i synnerhet i enlighet med grundandet av Götiska förbundet och det antal alster dess medlemmar producerade. Nationalromantiken förelåg även som grogrund inför den framväxande skandinavismen. Bland de mest kända nationalromantikerna i Sverige återfinner vi bland annat Esaias Tegnér och Erik Gustaf Geijer.
Nationalromantik som estetisk skola
Nationalromantiken existerade även som ett estetiskt ideal i kontrast gentemot realismen, där man ville framhäva det drömska och ljuvliga i det enkelt vardagliga men samtidigt fosterländska. Därtill producerades mängder med sånger och dikter som berörde nationalromantiska teman, dikter och sånger som lever kvar än idag. Inom arkitekturen eftersträvades en återgång till klassiska stilar, gärna med kraftigt betonande av Vasatiden.
