Winston Churchill

Från Metapedia

Hoppa till: navigering, sök
Winston Churchill
Illustrated Sunday Herald 8 februari 1920

Sir Winston Leonard Spencer-Churchill, född den 30 november år 1874 i Blenheim Palace och avliden den 24 januari år 1965, var en brittisk premiärminister, författare och officer. Han var brittisk premiärminister 1940-1945 och 1951-1955 samt erhöll nobelpriset i litteratur år 1953. Churchil är främst känd för att vara en av de maktfullaste ledarna under Andra världskriget. Han verkade som premiärminister i Storbritannien under åren 1940 till 1945 och återigen under åren 1951 till 1955.


Innehåll

[redigera] Tidig karriär

Under sin militära karriär stred han vid Northwest Frontier, i Sudan och under andra Boerkriget, då han också fick sin stora kända berömmelse, som krigkorrespondent. Han tjänstgjorde i den brittiska armén på västra fronten under och som befälhavare för sjätte bataljonen i kungliga skotska Fusiliers. I förgrunden för den politiska karriären under nästan sextio år, har han haft många politiska och inflytelserika positioner. Före första världskriget, tjänstgjorde han som ordförande i Board of Trade och inrikesminister under liberala regeringar. Under första världskriget tjänstgjorde han som första First Lord of the Admiralty, minister för Munitions, statssekreterare för kriget och statssekreteraren för luften och under krigsåren, han tjänstgjorde även som kansler för statskassan.


[redigera] Kemisk krigsföring

Under åren 1919 till 1921 tjänstgjorde Churhcill som krigsminister. England ockuperade det område som idag motsvarar Irak. För att säkra kontrollen förordade Churchill användandet av gas mot det kurdiska och arabiska motståndet: "I am strongly in favour of using poisoned gas against uncivilized tribes. The moral effect should be so strong that the loss of lifes should be reduced to a minimum. It is not necessary to use only the most deadly gases: gases can be used which cause great inconvenience and would spread a lively terror and yet would leave no serious permanent effects on most of those effected."

Under andra världskriget, i dokument D. 217/4 från den brittiska administrationen ifrågasätter Churchill varför Tyskland inte har använt sig av stridsgas: "4. Why have the Germans not used it? Not certainly out of moral scruples or affection for us. They have not used it because it does not pay them. The greatest temptation ever offered to them was the beaches of Normandy. This they could have drenched with gas greatly to the hindrance of the troops. That they thought about it is certain and that they prepared against our use of gas is also certain. But they only reason they have not used it against us is that they fear the retaliation. What is to their detriment is to our advantage".

Under ett kabinettsmöte den 6 juli 1944 presenterade Churchill en plan att bomba Tyskland med två miljoner mjältbrandsbomber. Redan den 8 mars samma år hade Churchill personligen inköp av dessa bomber, som ansågs vara 300 000 gånger starkare än dåtidens atombomber, från USA. Planen sätts dock aldrig i verket.


[redigera] Andra världskriget

Efter utbrottet av andra världskriget, utsågs Churchill till First Lord of the amiralitet. Efter Neville Chamberlains avgång den 10 maj år 1940, blev han premiärminister i Storbritannien och landet under hela under andra världskriget. Han förlorade dock valet år 1945 och blev istället en ledande gestalt för oppositionen. Han blev under året 1951 återigen premiärminister innan gick i pension under året 1955.


[redigera] Churchills syn på judar

I en artikel med rubriken Zionism versus Bolshevism - A Struggle for the Soul of the Jewish People publicerad i den brittiska tidningen Illustrated Sunday Herald den 8 februari 1920 anklagar Churchill judarna för att ligga bakom Ryska Revolutionen.

Den 11 mars 2007 publicerade den brittiska tidningen The Independent en artikel med rubriken Uncovered: Churchill's warnings about the 'Hebrew bloodsuckers'. I denna artikel menar tidningen att ett dokument från 1937 att Churchill ger uttryck för antisemitism då han benämner judar som "Hebrew bloodsuckers". I artikeln står att läsa: "Churchill says: The central fact which dominates the relations of Jew and non-Jew is that the Jew is 'different'. He looks different. He thinks differently. He has a different tradition and background."


[redigera] Memoarer

Churchill skrev flera böcker där han sammanfattade sitt liv och sin gärning. The Second World War behandlar tiden före och under Andra världskriget. Verket omfattar totalt sex volymer och gavs ut åren 1948 till 1953/54. Churchill sammanfattar kriget och sin insats för Europa på totalt 4448 sidor utan att använda orden gaskammare och folkmord. Ej heller de 6 000 000 judar som enligt etablerade historiker ska ha mördats i de tyska koncentrationslägren ges något utrymme i dessa memoarer som var den bidragande orsaken till varför Churchill år 1953 erhöll Nobelpriset i litteratur.

[redigera] Kända citat

    Jag har inget annat att erbjuda än blod, möda, tårar och svett.– Tal i underhuset 5 maj, 1940

    Vi ska fortsätta in i det sista. Vi ska slåss i Frankrike, vi ska slåss på haven och oceanerna, vi ska slåss med växande tillförsikt och växande styrka i luften, vi ska försvara vår ö till varje pris, vi ska slåss på stränderna, vi ska slåss på landningsplatserna, vi ska slåss på åkrarna och på gatorna, vi ska slåss i bergen; vi ska aldrig ge oss.– Tal i underhuset 4 juni, 1940

    Aldrig i krigshistorien har så många haft så få att tacka för så mycket.– Tal i underhuset 20 augusti, 1940

    Detta är inte slutet. Det är inte ens början till slutet. Men kanske är det slutet på början.– Tal efter den brittiska segern vid det andra slaget vid El Alamein 10 november, 1942

Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Andra världskriget


[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

Hämtad från "http://sv.metapedia.org/wiki/Winston_Churchill"
Personliga verktyg