Vg 90
| Runsten i Falköping | ||
|---|---|---|
| ||
| Namn | Runsten i Falköping | |
| Beteckning | Vg 90 | |
| Plats | Torestorp | |
| Kommun | Falköping | |
| Socken | Håkantorp | |
| Härad | Gudhem | |
| Ursprunglig plats | Ja | |
| Placering | Torestorp | |
| Datering | ||
| Föremål | Runsten | |
| Material | Kalksten | |
| Mått | 2,00 meter x 1,30 meter | |
| Koordinater | X = 6459845 Y = 1370573 | |
Vg 90, Runsten i Falköping är en runsten i Falköping, Västergötland.
Inskription
Inskriptionen lyder: "Broder satte denna sten efter Hi..o, sin son, en mycket god ung man"
burþiR × sati × stin × þonsi × iftiR × h(i)--o × sun × sin × harþa × kuþan × trik ×
Information
Runstenen är rest ungefär en och en halv kilometer söder om Håkantorps kyrka. Stenen står i den övre kanten av ett litet grustag 15 meter väster om vägen Håkantorp - Torbjörnstorp.
Runstenen är den tidigaste som nämns i litteraturen av svenska runstenar. Redan 1287 omnämns den i ett brev av Magnus Ladulås bland gränsmärken mellan Gudhems kloster och Håkantorps by. A H Wrangel lokaliserade stenen 1742 och ritade av den. Samtidigt lät han skriva "man sade mig derpå orten, at en som warit i följe med Gref Magnus De la Guardie skolat biudit till at läsa honom men de wiste ey om han kunnat." Följeslagaren till De la Gardie var troligtvis J Hadorph under någon av hans resor åren 1669 eller 1671.
Om grustaget som ligger i anslutning till stenen skrev Wrangel "Troligt är det att en fattig enfaldig bonde begynt at nedan för stenen gräfwa efter ägodelar 3ne Torsdagsqwällar i rad men sista aftonen (sade Folket) at En faslig Iätte tagit uti honom och grufwel. piskat honom, så att han en månad sputtat blod. Om en skiälm och ingen Jätte lönt bondens girughet på detta sätt kan wäl wara; det är wist att en stor och diup grop är nedan före stenen hwilken war mig incommod wid afritningen"
Wrangel skriver också att "af denne stenen märkte iag huru tokig folkets Tradition kan wara, en gammal Torpare som bodde ey långt derifrån, sade at en Konung som hette Rundske skulle liggia där begrafwen, at stenen nämdes efter honom Rundske sten; han sade om någon kunde läsa det som på stenen är ritadt skulle man finna det så wara. Iag läste för honom innehållet men han blef ändå wid den tanken i hwilken hans Fader honom derom lämnat." Runstenen kallas fortfarande "Runshall" så traditionen på orten lever vidare än idag.
1860 letade G Brusewitz förgäves efter runstenen men 1862 hittade P A Säve den och skrev att den var "kullgräfd för skatt, nu liggande lös på marken". H Werner som några år senare hittade den "med mossa öfvervuxen" lät resa den igen med hjälp av några ortsbor.
Se även
|
i ämnesportalen om Nordiska sevärdheter |
 |
i ämnesportalen om Runor |
