Theodor Eicke

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Theodor Eicke
Theodor Eicke besöker sina män ur SS-Division Totenkopf, september 1941.

SS-Obergruppenführer und General der Waffen-SS Theodor Eicke (kallades ibland för "Papa"), född den 17 oktober 1892, död den 26 februari 1943 (stupad), var en tysk officer i Waffen-SS under andra världskriget. Sedan Eicke gått med i SS 1930 lade han ner mycket tid och energi på organisationen, så mycket att han fick sparken från sitt arbete. Den 26 juni 1933 utsågs han till kommendant för koncentrationslägret Dachau. Han blev ett år senare även inspektör för hela koncentrationslägersystemet och var ansvarig för Totenkoptverbände, lägrens vaktpersonal. Utifrån dessa bildades SS-Division Totenkopf vilket var ett reguljärt stridande förband. Eicke ledde divisionen under fälttåget i väst 1940 och på östfronten där han även tillsammans med sin division inringades i Demjanskfickan. Den 26 februari 1943 stupade Eicke under en rekognoseringsflygning sedan hans Fieseler Storch blivit nedskjutet. Eicke förlänades med eklöven till sitt riddarkors.

Första världskriget

Theodor Eicke föddes som den yngsta av elva barn. Han trivdes inte i skolan som han sjuttonåring lämnade och gick in i armén. Eicke tjänstgjorde i olika infanteriregementen och deltog i första världskriget. 1916 förflyttades han till artilleriet innan han senare kom till ett kulsprutekompani. I mars 1919 lämnade han armén som Unterzahlmeister.

Eicke började efter kriget utbilda sig och utmärkte sig tidigt för sina radikala politiska åsikter vilka tvingade honom att lämna en teknisk högskola. Istället utbildade han sig till polis, men hans politiska åsikter gjorde det svårt för honom att få jobb. Han lyckades få några anställningar, men hans politiska aktiviteter fick honom snart avskedad. I januari 1923 tog han istället anställning vid I.G. Farbenindustrie och arbetade kvar vid företaget till mars 1932, då han började arbeta heltid för SS.

Politisk aktivism

Eicke gick med i NSDAP och SA den 1 december 1928. Den 29 juli 1930 gick han med i SS. Eicke arbetade energiskt och till följd av det avancerade steg han fort i graderna. I slutet av december 1931 blev han befälhavare för 10. SS-Standarte. Eickes intensiva aktivism gjorde polisen uppmärksam på honom och den 6 mars 1932 arresterades han för innehav av sprängämnen och för att ha planerat en bomb- och lönnmordskampanj. Han dömdes till två års fängelse, men den sympatiskt inställde justitieministern Franz Gürtner frigav honom villkorligt. Eicke fortsatte sin aktivism och snart var polisen intresserade av honom igen. SS-ledaren Heinrich Himmler beslutade att skicka honom till Italien för att undkomma polisen och försåg honom med falska papper. Den 18 september 1932 anlände Eicke till sin italienska tillflyktsort. Efter NSDAP:s maktövertagande den 30 januari 1933 kunde Eicke återvända till Tyskland.

Dachau & De långa knivarnas natt

Den 26 juni 1933 blev Eicke kommendant för koncentrationslägret Dachau. Hans organisation av vaktpersonalen, system och regelverk för att sköta driften av lägret väckte uppmärksamhet och ett år senare blev han inspektör för hela koncentrationslägersystemet. I denna roll var han även befälhavare för SS-Totenkopfverbände (SS-TV) som var de enheter som ansvarade för bevakningen i koncentrationslägren.

Eicke medverkade i De långa knivarnas natt sommaren 1934 och avrättade tillsammans med Michel Lippert SA-ledaren Ernst Röhm.

Eicke var arbetsvillig och ambitiös, och i kombination med ett hetsigt humör ledde det till ett flertal konflikter. Bland annat hade han en infekterad konflikt med Reinhard Heydrich.

SS-Division Totenkopf

Theodor Eickes grav på östfronten.

Under de sista åren innan andra världskrigets utbrott lade Eicke mycket kraft på att utöka och utbilda sina SS-Totenkopfverbände (SS-TV). I september 1939 ansvarade han för 22 000 man i fem regementen som deltog i fälttåget i Polen med uppgift att bakom de tyska linjerna med uppgift att pacificera den polska befolkningen. Eicke själv fick titeln Höhere SS- und Polizeiführer och ledde sina förband från Adolf Hitlers högkvarter.

I november 1939 började det bildas en reguljär motoriserad infanteridivision av Eickes SS-Totenkopfverbände som fick namnet SS-Division Totenkopf. Eicke ansträngde sig hårt för att utbilda sina före detta koncentrationslägervakter till kompetenta elitsoldater. Eicke ledde divisionen under fälttåget i väst 1940.

Eicke ledde sedan divisionen under operation Barbarossa, den tyska invasionen av Sovjetunionen sommaren 1941. Eicke sårades den 7 juli när hans stabsfordon körde på en mina. Eicke fick nervskador och krosskador på höger fot.

I mitten av september kom Eicke tillbaka till sin division. Den 2 december drabbades Eicke av en personlig tragedi då hans son Hermann Eicke (född 4 maj 1920) stupade i strid. För sin divisions insatser under höstens strider förlänades Eicke med Riddarkorset den 26 december 1941.

Under vinterns strider inringades divisionen i den så kallade Demjanskfickan. Divisionen fick under striderna så svåra förluster att den organiserades om till Kampfgruppe Eicke. För sina insatser under inringningen förlänades Eicke med eklöven till sitt riddarkors. Efter att ha blivit omorganiserad i Frankrike hösten 1942 förflyttades divisionen under Eickes ledning tillbaka till östfronten för att delta i slaget om Charkov.

Eicke var en befälhavare med mycket god kontakt med sina soldater och de högaktade honom. Han utsatte sig för samma umbäranden som sina mannar, vistades nära fronten, sov i bunkrar, åt samma mat som soldaterna. Denna sorts ledarskap ledde dock till hans död. På eftermiddagen den 26 februari 1943 var divisionen på offensiven och jagade flyende sovjetiska styrkor. Positionerna ändrades hela tiden och divisionsstaben tappade kontakten med sitt pansarregemente. Då bestämmde sig Eicke för att personligen genomföra en rekognoseringsflygning med ett litet Fieseler Storch flygplan för att hitta pansarregementet. Planet sköts ner och Theodor Eicke omkom i kraschen. Kroppen hämtades under hårda strider från ingenmansland och Theodor Eicke begravdes i närheten av Orelka i Ukraina.

Kommenderingar

Befordringar

Utmärkelser

Första världskriget

  • Järnkorset av andra klass
  • Braunschweig Kriegsverdienstkreuz 2. Klasse
  • Bayerische Order of Merit 2. Klasse
  • Bayerische Military Service Badge 3. Klasse
  • Hederskorset för frontsoldater

Andra världskriget

Källor

Pansar-symbol.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Andra världskriget