Riksdagsval
Reglerna om riksdagsval finns i
1. Regeringsformen (1974:152) (förkortas RF) 3:e kapitlet,
2. Vallagen (1997:157) (förkortas ValL) och
3. Riksdagsordningen (1974:153) (förkortas RO).
Regeringsformen och Vallagen kan återfinnas genom sina SFS-nummer i Svensk författningssamling.
I RF 3:1 1 st (läses: Regeringsformen 3:e kapitlet 1:a paragrafen 1:a stycket) står det att "Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst.".
Administrationen av riksdagsvalen sköts av kommunala valnämnder, länsstyrelser samt den centrala valmyndigheten.
Överklagande av riksdagsval prövas av valprövningsnämnden (förkortas VPN) som är ett organ under riksdagen.
Innehåll
- 1 Valkretsar och mandat
- 2 Valdistrikt, valnämnder och valförrättare
- 3 Tidpunkten för val och valperioden
- 4 Rösträtt, valbarhet och behörighet
- 5 Röstlängd och röstkort
- 6 Valsedlar, partibeteckningar och kandidatnamn
- 7 Röstningsförfarandet
- 8 Principerna för mandatfördelningen
- 9 Ersättare för riksdagsledamöterna
- 10 Överklagande av riksdagsval
- 11 Relaterade ämnen
- 12 Externa länkar
Valkretsar och mandat
RF 3:1:
"1 § Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Vid sådant val sker röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge särskild personröst.
Riksdagen består av en kammare med trehundrafyrtionio ledamöter. För ledamöterna skall finnas ersättare."
De 349 riksdagsledamöterna fördelas dels mellan partier och dels mellan valkretsar.
Sverige indelas i 29 valkretsar. Valkretsarna sammanfaller med länsindelningen med tre undantag:
1. Stockholm som indelas i Stockholms kommuns och Stockholms läns valkrets
2. Västra Götaland som indelas i Göteborgs kommun och Västra Götalands läns norra, södra, västra och östra valkrets.
3. Skåne som indelas i Malmö kommun och Skåne läns norra, södra, västra och östra valkrets.
Valkretsindelningen finns bestämd i ValL 2:2.
Riksdagsmandaten är uppdelade på 310 fasta mandat och 39 utjämningsmandat och mandatfördelningen mellan valkretsarna bestäms vart fjärde år enligt RF 3:6.
RF 3:6:
"6 § För val till riksdagen är riket indelat i valkretsar.
Mandaten i riksdagen utgöres av trehundratio fasta valkretsmandat och trettionio utjämningsmandat.
De fasta valkretsmandaten fördelas mellan valkretsarna på grundval av en beräkning av förhållandet mellan antalet röstberättigade i varje valkrets och antalet röstberättigade i hela riket. Fördelningen fastställes för fyra år i sänder."
Reglerna för hur mandaten ska fördelas finns i ValL 3:2.
Genom mandatfördelningen uppstår ojämnheter mellan valkretsarna p.g.a. valkretsarnas skiftande storlek och i mindre valkretsar återspeglar inte alltid mandatfördelningen mellan partierna valkretsens faktiska valresultat. Detta problem motverkas dock av utjämningsmandaten.
Valdistrikt, valnämnder och valförrättare
Alla kommuner är indelade i olika valdistrikt enligt ValL 4:1. Kommunfullmäktige lämnar förslag till eller blir hörda av Länsstyrelsen som sedan beslutar om distriktsindelningen enligt ValL 4:3. Beslut kan överklagas i den kommunala valprövningsnämnden enligt ValL 4:8.
Enligt ValL 1:17 ska det i varje kommun finnas en valnämnd som fungerar som lokal valmyndighet. I ValL 1:17 3 st står att det som sägs i kommunallagen om nämnder gäller för valnämnderna.
Enligt ValL 4:6 ska de kommunala valnämnderna utse minst fyra valförrättare per valdistrikt varav tre måste vara närvarande vid röstningen.
Tidpunkten för val och valperioden
Riksdagsval ska hållas i september vart fjärde år enligt RF 3:3 och RO 1:1. Senaste riksdagsvalet var i september 2006 och därför blir nästa riksdagsval i september 2010. Enligt ValL 1:10 ska riksdagsvalet äga rum den tredje söndagen i september.
Nyvald riksdag samlas på 15:e dagen efter valdagen och valperioden gäller från det att den nyvalda riksdagen samlas tills att därefter valda riksdag samlas enligt RF 3:5.
RF 3:5:
"5 § Nyvald riksdag samlas på femtonde dagen efter valdagen, dock tidigast på fjärde dagen efter det att valets utgång har kungjorts.
Varje val gäller för tiden från det att den nyvalda riksdagen har samlats till dess den närmast därefter valda riksdagen samlas. Denna tid är riksdagens valperiod."
Rösträtt, valbarhet och behörighet
För att ha rösträtt i Sverige krävs att man 1. är svensk medborgare, 2. någon gång i sitt liv varit bosatt i Sverige samt 3. uppnått 18 års ålder senast på valdagen. För valbarhet till riksdagen krävs att man uppfyller kraven för rösträtt. Man behöver således ej vara bosatt i Sverige för att bli vald till riksdagsledamot. Däremot kan en riksdagsledamot förlora sin behörighet om han ej längre är svensk medborgare.
Bedömning av valbarhet görs av Länsstyrelsen enligt ValL 18:3 och 18:11. Överklagande sker hos valprövningsnämnden enligt RF 4:7.
RF 3:2:
"2 § Rösträtt vid val till riksdagen tillkommer svensk medborgare som är eller någon gång har varit bosatt i riket. Den som icke har uppnått aderton års ålder senast på valdagen har ej rösträtt.
Frågan huruvida rösträtt enligt första stycket föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd."
RF 3:10:
"10 § Endast den som uppfyller villkoren för rösträtt kan vara ledamot av riksdagen eller ersättare för ledamot."
RF 4:7:
"7 § Riksdagsledamot eller ersättare får icke lämna sitt uppdrag utan riksdagens medgivande.
När det finns anledning till det, skall Valprövningsnämnden självmant pröva om ledamot eller ersättare är behörig enligt 3 kap. 10 §. Den som förklaras obehörig är därmed skild från sitt uppdrag.
Ledamot eller ersättare får i annat fall än som avses i andra stycket skiljas från uppdraget endast om han genom brott har visat sig uppenbarligen olämplig för uppdraget. Beslut härom fattas av domstol."
Röstlängd och röstkort
Reglerna om röstlängd och röstkort finns i ValL 7 kap.
Inför varje val ska en röstlängd upprättas av centrala valmyndigheten. Varje valdistrikt ska ha varsin röstlängd.
Röstlängderna ska inkludera alla personer som har rösträtt enligt RF 3:2 minus utlandssvenskar som ej varit folkbörda i Sverige under de senaste tio åren. Dessa måste anmäla sig skriftligen senast 30 dagar före valdagen för att inkluderas i röstlängden. Efter en sådan anmälan ska man tas upp i alla röstlängder under tio år framåt.
För varje person som är upptagen i röstlängd ska skatteverket skapa ett personligt röstkort där det framgår vilka val som personen får delta i.
Länsstyrelsen beslutar om röstkort och deras beslut kan överklagas hos valprövningsnämnden.
Valsedlar, partibeteckningar och kandidatnamn
Reglerna om valsedlar finns i ValL 6 kap.
Valsedlarna ska vara lika stora och ha samma material. Riksdagsvalsedlar ska vara gula, landstingsfullmäktigevalsedlar ska vara vara blåa och kommunalfullmäktigevalsedlar ska vara vita. Europaparlamentsvalsedlar ska vara vita.
En valsedel ska ha en partibeteckning. Dessutom bör en valsedel innehålla namn på kandidater, valkretsbeteckning, valbeteckning, partibeteckning.
