Ravensbrück

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Ravensbrücks position markerat med rött på kartan.
Den australiska tidningen The Mercury den 3 januari 1947 vittnar om hur SS-vakter i Ravensbrück klättrade upp på taket och kastade in en behållare med gas "genom ett fönster". Mordet på de 150 kvinnorna tog bara två minuter att genomföra och gick fortare än att skjuta dem.[1]

Ravensbrück, var ett koncentrationsläger utanför Fürstenberg, cirka 90 kilometer norr om Berlin. Lägret etablerades vintern 1938-1939 och fick sitt namn efter en närliggande by. Många av de internerade fördes över från Sachsenhausen redan 1938 men merparten kom från Lichtenburg i maj 1939. Till förste kommendant utsågs Max Kögel som var i tjänst från maj 1939 och efterträddes av Fritz Suhren i augusti 1942. Suhren var verksam till krigsslutet. Irma Grese var under en tid ansvarig vakt i lägret. På våren 1945 evakuerades flera tusen fångar med bussar från Röda Korset, varav flera anlände till Sverige, Danmark och Schweiz. Mer än 3600 människor avled i lägret under andra världskriget.


Ravensbrück - ett kvinnoläger

I huvudsak internerades kvinnliga fångar, varför Ravensbrück ofta omnämns som ett "kvinnoläger". Barn internerades tillsammans med sina mödrar och det föddes även en del barn i lägret då somliga kvinnor som anlända var gravida. Kvinnor anlände från olika läger, bland annat Auschwitz[2] Även kvinnor från sionistiska organisationer var representerade i Ravensbrück.[3][4]

Gaskammare i Ravensbrück

I likhet med flera andra koncentrationsläger på tysk mark, som Dachau, Bergen-Belsen, Flossenbürg och Buchenwald, anses även Ravensbrück ha haft en homicidal gaskammare där omfattande mord skedde. Uppgifter förekommer även om en mobil gaskammare, eventuellt i form av en holländsk tågvagn parkerad i en tallskog en bit från lägret. Vad som uppges ha varit en ordinarie gaskammare var en byggnad i lägrets västra del, strax intill krematoriet. En ny gaskammare, som benämns som "Neue Wäscherei", ska även ha varit under konstruktion i den norra delen.

Den aktiva gasen i de byggnader som ska ha tjänat som gaskammare var Zyklon B. Samtida vittnesmål uppger att metoden för gasens införande var den samma som somliga vittnen uppger för gaskamrarna i Birkenau och Auschwitz huvudläger: hela burkar med Zyklon B slängdes in eller tömdes på sitt innehåll via en lucka i taket som personalen nådde efter att ha klättrat upp på ovanpå byggnaden.

Den tyske historieprofessorn Martin Broszat avfärdade dock uppgifterna den 19 augusti 1960. Broszat ansåg att mord i gaskammare uteslutande skedde i läger utanför rikstysk mark.

Uppgifter om övergrepp

Likt flera andra koncentrationsläger i Tredje riket förekom uppgifter om olika övergrepp. I Ravensbrück ska det ha förekommit att personal i lägret lät sy in olika föremål i kroppen på fångarna. Övergreppen var enligt uppgift medicinska experiment i syfte att fastställa effekterna av skador likt de som soldater drabbades av i strid.

Fångar i Ravensbrück

SS Angora

I anslutning till Ravensbrück drevs projektet SS Angora, uppfödning av angorakaniner. Projektet var utbrett bland flera koncentrationsläger och försedde den tyska industrin med material för tillverkning av strumpor, tröjor, långkalsonger och som foder i jackor.

Uppfödningen av kaniner gav ofta upphov till mytbildning bland fångar, en mytbildning som lever kvar i litteratur om Förintelsen än idag, om att fångarna användes som "försökskaniner".[5]

I Ravensbrück tillverkades även skor.[6]

Bildgalleri

Referenser

Källor

Auschwitz gate.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Förintelsen