Privat äganderätt

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Med privat äganderätt menas den sociala och lagstadgande rätten hur en resurs eller ekonomisk egendom kan användas och ägas. Resurser kan ägas och vara egendom hos individer eller juridiska personer. Dessa principer har fyra breda komponenter enligt nedanstående.

  1. Rätten att bruka egendomen.
  2. Rätten att monetärt få inkomster av egendomen.
  3. Rätten att transferera egendomen till någon annan.
  4. Rätten att tillämpa äganderättigheter (exempelvis copyright) för egendomen.

Lagens definition

Äganderättens objekt kallas för egendom. Egendom delas i sin tur in i lös egendom respektive fast egendom. Äganderättens subjekt kallas för ägare. Äganderätten beskriver rättsförhållandet mellan ägaren och egendomen.

En äganderätt till en sak ger ägaren frihet att göra nästan vad han vill med den (inom vissa gränser), exempelvis sälja, pantsätta, låta andra nyttja den. Lösa saker kan han oftast förstöra, och blir han orättmätigt av med dem kan han begära myndighetshjälp för att få tillbaks dem (vindikationsrätt).

Det finns gränser för ägarens befogenheter (exempel: om han hyr ut en fastighet eller intecknar en fastighet kan han inte längre förfoga fritt över den), och även gränser för äganderätten (expropriation, godtrosförvärv och allmän nödrätt).[1]

Marx and Engels.jpg
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Vänsterideologi


Referenser