Patologisk altruism

Patologisk altruism är en uppriktig vilja att hjälpa andra som istället skadar andra och en själv och där denna skada enkelt kunde ha förutsetts. Detta orsakas ofta av kognitiva eller andra känslomässiga skevheter som hindrar människor att se de negativa konsekvenserna av sitt handlande.

Allmän beskrivning

”Altruistiska intentioner måste passera genom ett filter av rationell analys; alltför ofta är den bästa långsiktiga lösningen på att hjälpa andra, både på ett personligt och samhälleligt plan, är inte omedelbart eller intuitivt självklar, inte vad som tillfälligt får oss att må bra och inte vad andra människor tycker, som har andra själviska intressen. Verkliga altruistiska gärningar kan ibland verka grymma eller skadliga, till exempel att säga ”nej” till studenter som kräver högre betyg eller till missbrukare som behöver en ny fix. Dock kan de sociala konsekvenserna av att verka grym i en kultur där man värdesätter vänlighet, empati och altruism kan leda till olämpligt ”hjälpfullt” beteende och leda till självförnekelse av konsekvenserna av ens handlande.”

I några fall får en del personer fördelar av altruismen men andra människor och/eller altruisten själv skadas på sätt som enkelt kunde förutses men inte gör detta på grund av fördomar. Sådan altruistisk bias (fördomar) kan utnyttjas av en del personer för att utnyttja andra.

Känslor av rättfärdighet och självgodhet har beskrivits för en del människor att vara ett intensivt beroende, vilket bidrar till en blind patologisk altruism och förnekandet av rationella logiska argument. Patologisk altruism har inte varit ett speciellt populärt studieämne eller en del i den offentliga diskursen på grund av politiskt korrekt oro för att ens nämna eller studera fenomenet då detta skulle kunna minska altruismen i samhället. Detta har istället bidragit till de skadliga effekterna av den patologiska altruismen och sådan självcensur är i sig själv ett exempel på patologisk altruism.

Genvariationer och empati

Genvariationer som skiljer sig åt i olika populationer, menar man, kan orsaka skillnader i empati mellan folkslag.

Kognitiv empati, känslomässig empati och skam/skuld kulturer

Pro-sociala beteenden är mycket utbredda hos människor. Emellertid har kognitiv empati (möjligheten att se saker från en annan människas perspektiv och förstå hur han eller hon känner) har hävdats att vara mycket mindre universell och mindre vanligt i, till exempel, Oceaniska kulturer. Känslomässig empati (förmåga att inte bara förstå hur en annan person känner, men också för att uppleva dessa känslor ofrivilligt och att svara på dem) har hävdats att vara ännu mer begränsad (särskilt känslomässig empati mot främlingar) och har den högsta förekomsten hos nordvästra européer och har utvecklats i en uråldrig miljö där anhörigas skyldigheter var relativt mindre viktiga. En studie från 2005 fann relativt låg känslomässig empati i en kinesisk grupp.

Hög känslomässig empati kan motsvara begreppet "skuldkultur" vilket skiljer sig från "skamkultur". Skam uppstår när någon från gemenskapen och släkten bryter en regel. Skuld kräver inga vittnen och kan inträffa genom att bara tänka på att bryta regeln.

Den höga känslomässiga empatin och den höga empatiska skulden kan ha bidragit till att européerna har skapat avancerade samhällen, baserade inte på släktskap utan på andra sätt att organisera sociala relationer. Dock kan den höga empatin och den höga skuldkänslan också vara en orsak till exploatering av andra. Det kan således bidra till patologisk altruism.

Östasiater har också utvecklat mycket avancerade samhällen som bygger på andra relationer än släktskap. Men de har förlitat sig mer om externa medel för kontroll av samhället (skam och samhällelig övervakning) och genom att bygga på kognitiv empati genom lärda föreställningar om moralisk plikt och hierarkisk inordning (konfucianism).

Men detta kan också möjligtvis ha bidragit till lägre kreativitet och högre kollektivism i östasiatiska kulturer.

Attityder mot djur

Stora skillnader mellan attityder mot djur kunde utrönas mellan färgade och vita i USA i en studie från 1984, studien kom fram till att ”Ras bevisar brist på intresse, omtanke och omsorg för djur bland icke-vita”. Sådana resultat kan vara förklaringen till hög emotionell empati hos vita.

Gruppskillnader gällande etnisk nepotism

Medans vita generellt anses ha hög allmän empati och stark empatisk skuld, så har det samtidigt påståtts att de samtidigt har en relativt låg altruism gentemot sin egen etnicitet/ras, även om detta kan vara på väg att ändras.

Se även rasliga genetiska intressen.

Externa länkar

• Empati, altruism och djurrätt

Engelska

• Pathological Altruism
• Affective Empathy, An Evolutionary Mistake?
• Concepts and implications of altruism bias and pathological altruism

Artikelarkiv

• The Unz Review: Affective Empathy
• The Unz Review: Guilt Culture
• American Renaissance: Racial Altruism