Langobardiska

Langobardiska taldes av de langobarder, som bodde i trakten kring Lüneberg och Lauenberg i norra Tyskland. Langobarderna vandrade söderut, först till norra Italien och sedan till södra delarna. De grundade där det langobardiska riket. Språket dog ut på 1100-talet och är känt genom bevarade egennamn i Lombardiet och några hundra lösryckta glosor.

Langobardiskan tillhör den västgermanska språkgruppen, som är en del av den germanska språkfamiljen och den indoeuropeiska språkstammen.