Kungsholms fort

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök

Kustartillerianläggningen Kungsholmen, senare namn Kungsholms fort, började byggas 1680 för att skydda den nya örlogsbasen Karlskrona. Anläggningen moderniserades flera gånger och togs 1971 ur bruk som kustartillerianläggning.

Karta-aspö.jpg

Anläggningen började byggas på den lilla ön Båtholmen (som snart bytte namn till Kungsholmen) strax väster om Tjurkö. Samtidigt började man bygga Drottningskärs kastell på grannön Aspö. Tanken var att de två befästningarna tillsammans skulle skydda den 1 200 meter breda inseglingsleden mellan de två öarna.

När det stora nordiska kriget bröt ut 1700 var Kungsholmen långt ifrån färdigbyggd, och var inte heller klar vid krigets slut 1721. Den främsta anledningen till detta var brist på pengar. I rapporten från befästningskommissionen 1724 kan man läsa att Kungsholmen tack vare dåligt underhåll var mycket förfallet. Upprustning påbörjades, men det dröjde till 1788 innan man kunde kalla anläggningen för färdig. Året efter blockerades Karlskrona av en rysk flotta, men det blev aldrig någon strid.

1820 inleddes en omfattande modernisering och ombyggnad. Kungsholmen fick samtidigt status som fästning.

I mitten av 1800-talet dök den räfflade kanonen upp på slagfälten och den gamla massiva rundkulan av järn byttes ut mot spetsiga projektiler, som dessutom kunde förses med sprängämnen. Detta gjorde att man snabbt och relativt enkelt kunde skjuta sönder tjocka murar, vilket tydligt demonstrerades vid en provskjutning mot Vaxholms kastell. Dessa nya rön ledde till att man ytterligare förstärkte Kungsholmen 1873-1879. Kanoner byttes också ut och modern utrustning som avståndsmätare och strålkastare tillkom.

Under 1900-talet började man benämna anläggningen Kungsholms fort och fram till andra världskriget fortsatte Kungsholmen att moderniseras. 1971 togs de sista operativa kanonerna ur tjänst som kustartilleri, men tjänstgör fortfarande som salutkanoner.

Idag är Kungsholms fort en museianläggning en del av världsarvet. Information om öppettider finns på Karlskronas turistbyrå.

Källor

  • Törnquist, Leif (mfl).Svenska borgar och fästningar - En militärhistorisk reseguide. Medströms Bokförlag. 2007.
Valknut.png
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Nordiska sevärdheter