Kravallerna i London, augusti 2011

En byggnad i Tottenham i norra London brinner.

En dubbeldäckare, ett fordon som är som en symbol for den brittiska huvudstaden, står i lågor.

Kravallerna i London, augusti 2008. Lördagen den 6 augusti 2011 utbröt kravaller i London efter en demonstration då vänner till den kriminelle gängmedlemmen Mark Duggan initierade plundring, stenkastning och mordbränder i stadsdelen Tottenham i norra London. I takt med att kravallerna ökade drabbades fler stadsdelar med nedbrända hus och plundrade butiker av gruppar som i huvudsak bestod av afrikanska invandrare. På måndagen den 8 augusti spred sig kravallerna även till Birmingham samt stora delar av den engelska huvudstaden samt Bristol, Manchester och Liverpool. Bilar sattes i brand och butiker plundrades, fönster slogs sönder och rapporter om misshandel och personrån strömmade in till nyhetsbyråerna.

Inför den fjärde dagen mobiliserade den brittiska polisen cirka 16 000 tjänstemän för att stävja situationen. Röster höjdes för att sätta in armétrupper. På morgonen den 9 augusti återfanns en människa död i en bil. På den fjärde dagen, den 9 augusti, rapporterade BBC om sammandrabbningar i Manchester, West Bromwich och Wolverhampton. Den 10 augusti stod det klart att tre män avlidit efter att ha blivit påkörda av en bil i samband med upploppen. Den 12 augusti meddelades att en 68-årig britt avlidit efter misshandel då han försökte släcka en brand. En afrikansk man som fångats på bild är efterlyst för mordet. I samband med kravallerna i London brändes en 140 år gammal möbelbutik ned till grunden. Butiken hade gått i arv i flera generationer. Den 33-årige afrikanen Gordon Thompson åtalades för branden.

Politisk korrekthet

Politiska företrädare anklagades på sina håll för politisk korrekthet då inte våldsamheterna bemöttes med resoluta metoder. Bedömare ansåg att polisen, med risk för att bli anklagade för att vara rasister, tillät plundrare och mordbrännare att härja i den engelska huvudstaden. I programmet Infowars av Alex Jones kommenterar journalisten Patrick Henningson händelserna och berättar om den etniska dimensionen i kravallerna. Alex Jones menar att den politiska korrektheten har gått så långt att samhället helt enkelt inte vågar agera.

Försök till analys gjordes i samband med händelserna, där socioekonomiska orsaker var en av förklaringsmodellerna. Somliga bedömare menade att det snarare hade en tydlig etnisk dimension eftersom kravallerna tycks ha samordnats med dyr elektronisk utrustning, till viss del av så kallade Blackberry-telefoner och att brittiska arbetare var påtagligt underrepresenterade i förhållande till folkmängd.

Hässelby - Stockholm

I samband med kravallerna i London startades ett upplopp i Hässelby, västra Stockholm. Ett fönster på tunnelbanestationen i Hässelby slogs sönder, vilket eskalerade till omfattande våldsamheter. Flera personer greps, varav några var kända av polisen sedan tidigare.

Polisen publicerar bilder

Publicerade bilder på efterlysta personer.

Den 9 augusti publicerade den brittiska polisen bilder på personer efterlysta för bland annat plundring och skadegörelse. Bilderna kom från övervakningskameror på platserna.

Organiserat motstånd

Olika etniska grupper organiserade sig för att försvara sina egna intressen. Turkiska grupper samlades för att försvara turkiska butiker och kurder organiserade ett försvar för den egna gruppens områden och affärsverksamheter. Indier ställde sig framför en indisk bönelokal för att förhindra brand och skadegörelse. Så kallade "fotbollsfirmor" organiserade sig bland annat via Facebook för att möta motstånd.

Politiska kommentarer

Libyens utrikesminister Khaled Kaaim uppmanade Storbritanniens premiärminister David Cameron att avgå och erkänna upprorsmakarna som den nya och legitima regeringen, ett uttalande som betraktades som en reaktion på att England deltagit i militära aktioner mot Libyen och gett sitt stöd till upprorsmakare i landet samt erkänt de libyska rebellerna som Libyens nya regeringsrepresentanter.

Den brittiska tidningen The Telegraph publicerade en artikel av bloggaren Katharine Birbalsingh med titeln "These riots were about race. Why ignore the fact?" där kravallernas etniska faktor enligt författaren inte belystes.

Caroline Szyber skrev i Aftonbladet den 13 augusti att roten till problemet som ledde till kravallerna är avsaknaden av tydliga föräldraroller.

Den 13 augusti publicerade Aftonbladet en artikel som delvis avvisar uppfattningen att det var socioekonomiska orsaker bakom upploppen: "19-åriga miljonärsdottern Laura Johnson anklagas för att ha kört ett gäng plundrare i bil och för fem fall av stöld. Hon har gått i landets dyraste skolor. Tonåriga Chelsea Ives valdes ut som värdinna under London-OS 2012. På övervakningsbilder ser man hur hon med en träpåk slår sönder en polisbil." Aftonbladets Wolfgang Hansson menade att det inte diskuteras djupare och bakomliggande orsaker till kravallerna.

Bildgalleri

Kravallerna i London, augusti 2011
Indier försvarar sina egna intressen.
En butik plundras.
En ung plundrare cyklar iväg med stöldgods.
En afrikan som just kastat något föremål har fångats på bild med en brinnande bil i bakgrunden.
Flera hundra personer greps för våldsamt upplopp, plundring, mordbrand samt ytterligare förseelser.
En polisbil attackeras.
Stöldgods bärs iväg från brottsplatsen.
Ett par byxor stulna av en av de deltagande.
Elektronisk utrustning har bytt ägare.
En kartong med okänt innehåll bärs iväg.
En reportagebil från BBC ligger omkullvält och utbränd.
Ortodoxa judar springer från polisen.
Gordon Thompson förs in till rättssalen, anklagad för att ha bränt ner en 140 år gammal möbelbutik.