Kosmopolitism

Kosmopolitism är åskådningen att alla människor är del av en total gemenskap, på grundval av att de är människor. Motsatsen till kosmopolitism är kommunitarism, som istället talar bildandet av egna kommunitet bland människor. Kosmopolitismen betraktar således alla motsättningar till det kosmopolitiska som i regel falska föreställningar, däribland nationalitet, ras och religion. Målet för kosmopoliten är därav oftast världsstaten och med den det tillhörande världsmedborgarskapet.

Den moderna kosmopolitismen är sprungen ur upplysningen, där den utgjorde en medborgerlig aspekt av det universialistiska idealet. En betydelse som blivit kvar och kosmopolitismen ses idag av många som den identitetsgrundande aspekten av globalismen, ett resultat av global ekonomisk och politisk integration.

Kosmopolitism och regionalism

Kosmopolitismen som fenomen utmanas idag emellertid av regionalistiska projekt, som istället för en världsstat strävar efter upprättandet av federalt styrda makroregioner. De regionalistiska projekten utmanar det kosmopolitiska projektet utifrån främst realpolitiska men även ekonomiska och kulturella grunder, som förespråkarna hävdar omöjliggör eller medför en ogynnsam situation vid bildandet av en världsstat. Andra menar att makroregioner, som EU, endast är förstadiet som på sikt möjliggör bildandet av världsstaten.

Se även

• Kosmopolit

Den här artikeln ingår i ämnesportalen om Politiska begrepp