Identitär

Från Metapedia
(Omdirigerad från Identitarism)
Hoppa till: navigering, sök
Nordisk kulturkamp. Sprayning genomförd av tidig identitär aktionsgrupp.
Identitet och metapolitik. Identitär idéskrift från Nordiska förbundet, publicerad i augusti 2008.
0 % hat - 100 % identitet. Illustration till ett klistermärke som marknadsför den virtuella samlingsplatsen Nordisk.nu.
Identitär zon. Klistermärke från Identitet Väst med den grekiska bokstaven lambda som ibland används som internationell symbol för den identitära rörelsen.

Identitär är den rörelse, individ eller grupp för vilken den etniska och kulturella identiteten är central i världsåskådningen. Ett fokus på kulturellt bevarande, liksom kulturell utveckling, kombinerad med en radikal kritik av den västeuropeiska samtiden präglar rörelsen.

Identitarismen har sina rötter i Frankrike, men har även spridit sig till Skandinavien och till andra delar av Europa.

Ideologiska influenser

Identitarismen har kommit att vila på ett antal olika ideologiska tänkesätt, även om variationer mellan både individer och grupper förekommer. De mest centrala influenserna är:

1) Den Europeiska Nya Högern. Alain de Benoists tankesmedja GRECE och rörelser och individer kopplade till dem är förmodligen den huvudsakliga influensen på identitarismen. Många centrala begrepp och föreställningar är hämtade från, eller influerade av, den franska Nya Högern.

2) Traditionalism. Den så kallade Traditionella skolan har haft stor betydelse för identitarismen, inte minst för att många av dess teoretiker varit eller är influerade av tänkare som René Guénon och kanske främst Julius Evola. I vissa fall är inflytandet tydligt, då många skandinaviska identitärer uttryckligen räknar sig som traditionalister, men i det konkret politiska rör det sig vanligen om indirekt, begränsad inspiration, såsom hos Alain de Benoist eller andra sekulära eller nyhedniska teoretiker.

3) Arkeofuturism. Den före detta GRECE-medlemmen Guillaume Faye har utvecklat begreppet Arkeofuturism för att beskriva en syntes mellan vad han betecknar som "arkaiska värderingar" och modern eller futuristisk teknologi och samhällsutveckling. Begreppet förekommer regelbundet, i synnerhet hos skandinaviska identitärer.

4) Metapolitik. I Antonio Gramscis (och även GRECE:s) efterföljd menar identitärer att samhället omöjligt kan förändras om inte dess kulturella och språkliga förutsättningar gör det. Opinionsbildning och kulturskapande utanför vad som konventionellt skulle betraktas som politiskt har därför blivit en central del av identitarismen.

Politiska ståndpunkter

Identitarismen vilar inte minst på föreställningen att det etniskt-kulturella har central betydelse för mänsklig trivsel och samhällets funktion. Man framhåller människan som en kombination av arv och miljö, och behovet för etniska europeer att bevara och utveckla sig själva som distinkta folkgrupper. I linje med detta motsätter man sig även storskalig utomeuropeisk invandring, oberoende av dess eventuella ekonomiska funktion. Identitarismen har därför kritiserats för att vara rasistisk. Samtidigt har dess markerade avståndstagande från bland annat nationalsocialismen, lett till hård kritik från vissa nationella grupperingar.

Ifråga om nationalstaten menar sig identitärer ha en pragmatisk hållning, och man framhåller ofta att den är en av flera möjliga historiska former för folkgrupper att organisera sig. Flera teoretiker kopplade till identitarismen, såsom Guillaume Faye, har förespråkat en federativ, imperieliknande europeisk struktur, där hundratals lokala kommuniteter med hög grad av självbestämmande, underställs en "eurasisk" federation ämnad att försvara Europa och hävda hennes internationella intressen utåt. Detta är i linje med identitarismens intresse för både Europa som helhet och regionala, lokala och traditionella kulturyttringar, vilka ofta framhålls som goda grunder för gemenskap och kulturell utveckling.

När det gäller ekonomi är den enda generella identitära ståndpunkten att ekonomin alltid måste vara underordnad andra intressen. Man menar att folkets välmående och utveckling går före ekonomisk tillväxt, och kritiserar den så kallade globaliseringen som ekologiskt och socialt destruktiv. Någon övergripande identitär ekonomisk teori existerar däremot inte än så länge, och allt ifrån korporativism, distributism och libertarianism till socialism diskuteras frekvent i identitära sammanhang. Detta kan anses ligga i linje med identitarismens ambition att vara icke-dogmatisk och flexibel, men skulle också kunna förstås som en allvarlig brist.


Identitarismens utbredning

I Frankrike representeras identitarismen av grupper som Jeunesses Identitaires, Bloc Identitaire och Terre et Peuple, vilka alla på olika sätt uppmärksammats i Frankrike vid flera tillfällen. Inte minst är aktionsgruppen Bloc Identitaire är välkänd för sina kontroversiella och originella aktioner. Man har bland annat anordnat soppkök där man delat ut soppa innehållande fläskkött till hemlösa (vilket tolkats som islamofobiskt och antisemtiskt). Terre et Peuple, en gruppering och en tidskrift som varit aktiva sedan 1944, har även avdelningar i andra europeiska länder, såsom exempelvis Tierra y Pueblo i Spanien.

I Skandinavien introducerades identitarismen av det nu insomnade Nordiska förbundet. Den utmärktes då bland annat av "oberoende aktionsgrupper" liknande de franska, där bland andra Reaktion Östergötland och Identitet Väst genomförde ett antal spektakulära politiska aktioner präglade av civil olydnad. Ett första manifest ämnat att definiera den identitära rörelsen i Norden publicerades också.

I dagsläget representeras den skandinaviska identitarismen främst av skribenter på bloggportalen och tankesmedjan motpol samt projekt och sympatisörer knutna till dem. Det årliga seminariet Identitär Idé hade sin andra upplaga 2011, och bokförlaget Arktos har påbörjat projektet att översätta litteratur knuten till identitarismen och den Nya Högern till engelska och svenska. Även mindre sammankomster arrangeras med allt större regelbundenhet. Fokus ligger på opinionsbildning och debatt.

Se även

Lambda.gif
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Identitarism

Externa länkar

Denker.png
Den här artikeln ingår
i ämnesportalen om
Politiska begrepp