Golanhöjderna

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Golanhöjderna

Golanhöjderna är ett område i sydvästra Syrien som gränsar till Israel, Libanon och Jordanien. Israel ockuperade de syriska Golanhöjderna 1967 och har sedan 1981 hävdat att det är israeliskt territorium. Syrien kräver att området ska lämnas tillbaka och har stöd av det internationella samfundet.


1900-talshistoria

Staten Israel grundades i enlighet med den sionistiska rörelsens önskemål år 1948 med stöd av bland annat FN och USA, trots våldsamma protester från de andra länderna i regionen. Detta gjorde att Israel omedelbart kastades ut i ett tvåårigt krig mot sina arabiska grannländer, ett krig de segrade i. Israelerna var dock inte nöjda med det område som de hade blivit tilldelade, trots att de redan hade utvidgat sitt areal med en tredjedel. Därefter följde flera militära offensiver under åren som följde, bland annan sexdagarskriget år 1967, då israelerna tog Gazaremsan från Egypten, Västbanken inklusive östra Jerusalem från Jordanien och Golanhöjderna från Syrien.

De syriska araberna som var bosatta på Golanhöjderna flydde, medan israeliska nybyggare slog sig ned. Detta blev starten på en etnisk rensning som pännu inte upphört. Egypten och Syrien försökte ta tillbaka området 1973, men misslyckades. Bergsområdet, som är den enda upphöjningen i ett annars helt platt landskap, visade sig fungera alldeles utmärkt som en mur mot angrepp och efter några rundor med hårda strider gav Egypten och Syrien upp. Året efter skickade FN en observationsstyrka och en fredsstyrka till gränsområdena mellan Syrien och Israel. Det upprättades en gränszon och den zonen har sedan kontrollerats av FN-styrkor. Styrkorna håller översikt över militära aktiviteter både på syrisk och israelisk sida av gränsen och har hela tiden haft ett bra samarbete med syriska och israeliska myndigheter.

År 1981 annekterade Israel Golanhöjderna och räknade in dem i staten Israel. Det är två huvudorsaker till att det är viktigt för Israel att ha Golanhöjderna. För det första ligger höjderna försvarsmässigt strategiskt till på gränsen mellan Syrien och Israel, och ger israelerna insyn i vad som föregår i grannlandet. Genom att kontrollera Golanhöjderna fick också israelerna bättre översikt över palestinska upprorsgrupper som höll till i gränsområdena. Nationell säkerhet är med andra ord ett viktigt argument för Israels annektering av höjderna. För det andra har området ett av landets stora vattenreservoarer: Israel får en tredjedel av sin vattenförbrukning täckt av vatten från Golanhöjderna. Vattenreservoarerna är viktiga även för syrierna och för dem handlar konflikten också mycket om politisk prestige.

Det har inte varit krigshandlingar på gränsen mellan Syrien och Israel sedan 1973. Båda länderna har krigat både direkt och genom mellanhänder i Libanon, Golanhöjderna är huvudorsaken till att det fortfarande är ett krigstillstånd mellan de två länderna. Syrien är nu det enda av Israels grannland som inte har ingått något fredsavtal med Israel och huvudorsaken till det är Golanhöjderna: för Syrien är det en förutsättning att de får tillbaka Golanhöjderna för att de ska kunna sluta fred med Israel. De två länderna har flera gånger varit i fredsförhandlingar, men än så länge har de inte kommit överens. Syrien håller fast vid att Israel under statsminister Yitzhak Rabin tidigt på nittiotalet ska ha sagt sig villig att gå tillbaka till gränserna som var innan sexdagarskriget 1967. Det vill säga att israelerna måste ge tillbaka hela bergsområdet. Att Rabin skulle ha sagt sig villig till det, nekas från Israels sida. Israel har dock gått med på att dra sig tillbaka från delar av höjderna och då bland annat från ett område där ca 12 000 judiska bosättare har slagit sig ned. De sätter då som krav att Syrien demilitariserar höjderna samt området söder om Damaskus.

2000-talshistoria

I mars 2019 deklarerade president Trump att USA skulle erkänna Israels överhöghet över Golanhöjderna och som en del av Israel. Beslutet väckte internationella protester och man menar att detta kan öppna för att fler länder vill ha territorier erkända som sina. Till exempel Ryssland över Krim och Kina över Spratly och Paracelöarna i Sydkinesiska sjön.[1]

Referenser