Giordano Bruno

Från Metapedia
Hoppa till: navigering, sök
Bruno-statyn i Rom.

Giordano Bruno, född i januari 1548 i Nola, Italien. Avliden den 17 februari 1600 i Rom. Italiensk filosof, matematiker och astronom.


Barndom

Bruno föddes i staden Nola i vad som idag är södra Italien alldeles nära det vulkaniska berget Vesuvius. Fadern var soldat och modern var av tysk härkomst. När Bruno var 14 år gammal inträdde han i dominikanerklostret i Neapel. Det var då han erhöll namnet Giordano och fick lämna sitt dopnamn Filippo. Vid tiden var det oroligt i Italien. Turkarna gjorde anfall mot landet och rövade med sig människor som de tog som slavar. Ungefär samtidigt hemsöktes södra Italien av rövarhorder. Därtill förekom pest och hungersnöd. Dessutom mördades ett stort antal valdenser (1) av katolska kyrkan.

Under dessa grymma tider växte Bruno upp. Han tillbringade 13 år i klostret med ständiga studier och blev efter en tid prästvigd. Genom sina studier i tillgängliga vetenskapliga ämnen blev han en lärd man. En författare som utövade stort inflytande på Bruno var Kopernikus, vetenskapsmannen som utvecklade läran om jordens rörelse kring solen. De tidigare vetenskapsmännen hade trott att det var solen som rörde sig kring jorden.


I konflikt med kyrkan

Bruno var en rättrogen katolik, men hans vetgirighet och kunskapstörst gjorde att han började läsa förbjudna böcker. Han tillgodogjorde sig så mycket kunskap att han nu började dra egna slutsatser om världsliga frågor. Bruno började tvivla på kyrkans läror och blev anklagad för kätteri. En av anklagelserna bestod i att han uppmanat en klosterbroder att läsa om kyrkofädernas levnad och läror istället för Historien om jungfru Marias sju fröjder, en skrift som kyrkan anbefallt.

Det fria tänkandet visade sig vara farligt. Bruno tvingades fly från klostret och lämnade det år 1576. Han drog runt från ort till ort, som en förföljd brottsling, fastän hans enda brott var att han tänkt klarare och djupare än andra. Han lyckades så småningom ta sig till Genève, men även där fanns religiös fientlighet mot oliktänkande. Han reste vidare och kom till Frankrike där han kunde studera och blev föreläsare i filosofi. Efter tre år i Paris och utgivande av flera filosofiska arbeten bl.a. lustspelet ”Ljusstöparen”, begav han sig till det protestantiska England. Där gav han bl. a. ut den filosofiska skriften Askondagsgästabudet, där engelsmännens seder jämfördes med dem i Italien. Sedan bar det vidare till Tyskland där han försörjde sig genom att ge undervisning och hålla föreläsningar.

När Bruno senare fick hemlängtan och en inbjudan från en venetiansk adelsman att resa hem återvände han år 1591 efter att ha varit borta – eller på flykt - i 15 år. Men relativt snart blev han anmäld för kätteri då hans undervisning inte var tillräckligt anpassad till tidens och kyrkans dogmer. Bruno blev kallad till förhör och tvingades svara på flera anklagelser, bland annat om att han samarbetat med onde anden. Rättegången mot honom flyttades till Rom. Där han fick sitta i fängelse i sju år utan varken papper eller penna.

Den 21 december 1599 blev han tillfrågad om han ville återta sina kätterska åsikter. Han svarade att han ej borde det och ej skulle det. Den 8 februari föll domen mot honom. Han skulle brännas på bål. Representanterna för Kyrkan framträdde den 17 februari år 1600, då de klädde honom med kättarkåpan. Han tvingades bestiga det tillredda bålet. Bålet antändes, lågorna slog upp omkring Bruno som efter några minuter var död. Askan spreds sedan för vinden. Giordano Bruno blev så en av världens mest kända martyrer.


Referenser

(1) Valdenser var katolska reformister, som redan år 1184 blev kallade kättare av dåvarande Påven Lucius III,

Källa

  • Giordano Bruno, av Johan Bergman, 1906.

Litteratur

  • Askonsdagsmåltiden: Giordano Bruno. Översättning, inledning och kommentar av Paul Enoksson (Stockholm, Atlantis, 1994)
  • Bibliografia di Giordano Bruno. 1951-2000, av Maria Elena Severini. (Roma 2002)